Dold samäganderätt och bodelning
Jag och min fru ska skiljas. Hon äger huset men jag står som borgenär på lånen. Hur blir det vid en skilsmässa?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Ni är alltså i ett äktenskap (gifta) och ska skilja er. Ni bor tillsammans i ett hus som din hustru äger men som du är borgensman på, om jag har förstått dig rätt. Jag utgår ifrån att du menar att du är borgensman, då om du vore borgenär innebär det att du har lånat henne pengar att köpa huset.
Detta är en familjerättslig fråga, och närmare bestämt rör frågan reglerna kring bodelning. Jag ska besvara denna fråga genom att först beskriva hur en skilsmässa och en bodelning ser ut, och sedan applicera detta på ditt fall. Jag kommer endast att beskriva allt översiktligt, men kommer att ge tips på var du kan kolla för mer specificerad information.
Skilsmässa och bodelning
Skilsmässa regleras i 5 kapitlet äktenskapsbalken, vilken förkortas till ÄktB. Kapitlet talar om "äktenskapsskillnad" men det är detsamma som skilsmässa. 5 kapitlet 1 § ÄktB säger att skilsmässa får begäras om makarna är överens om det, och 5 kapitlet 2 och 3 §§ säger att om endast en av makarna begär det måste man vänta 6 månader innan det kan gå igenom, vilket kallas betänketid.
Enligt 9 kapitlet 1 § ÄktB ska vid skilsmässa en bodelning genomföras. Detta är i princip att ni delar upp alla era ägodelar mellan er. 10 kapitlet 1 § ÄktB säger att i en bodelning ska allt ert giftorättsgods ingå. Giftorättsgods är i princip allt ni äger, med undantag för det som undantagits i ett äktenskapsförord och småsaker så som kläder o.s.v. (finns mer utförliga regler om detta i 7 kapitlet 1 – 2 §§ ÄktB).
En bodelning sker i 2 steg:
(1) Andelsberäkning. Man börjar med att beräkna vardera makes andel. Detta är att vardera make räknar ihop alla sina tillgångar (alltså allt man äger och som har ett värde) och sina skulder. Värdet på bådas egendom läggs sedan ihop och delas på hälften mellan makarna. Här finns ibland något som kallas för dold samäganderätt. Det innebär grovt förenklat att man inte på pappret äger något tillsammans, men juridiskt har man rätt till en del av egendomen. För att dold samäganderätt ska föreligga finns vanligtvis 2 krav:
(a) ena maken ska ha köpt saken för gemensamt bruk, och (b) att andra maken bidragit till förvärvet ekonomiskt.
Andelsberäkning regleras mer ingående i 11 kapitlet 1 – 6 §§ ÄktB.
(2) Lottläggning. Baserat på era andelar ska ni nu plocka vilken egendom ni ska ha. Man har rätt till sin egen egendom. Se mer om detta i 11 kapitlet 7 – 11 §§ ÄktB.
Ditt fall
I detta fall låter det som om att ni har köpt huset tillsammans i och med att du står som borgensman på lånet och hon står som ägare. Detta skulle i sådana fall innebära att kraven för dold samäganderätt är uppfyllda, vilket innebär att huset kommer att räknas som en tillgång (alltså något du äger) både hos dig och din hustru, och likaså gällande lånet. Detta innebär att i andelsberäkningen kommer huset att stå på er båda, som om att ni ägde hälften var.
Det vanliga i en sådan situation är att man säljer huset och delar på vinsten, men det finns undantag till detta. 11 kapitlet 8 § ÄktB säger att den som bäst behöver bostaden har rätt att behålla den. Detta sker då genom att hela värdet på huset avräknas från dennes andel av giftorättsgodset. Om värdet på huset överstiger ens andel ska den i skilsmässan som behåller huset lösa ut den andra (11 kapitlet 10 § ÄktB), vilket innebär att den andra ska ha någon form av kompensation för den överskjutande delen av den andras andel. För att man ska anses ha bäst behov av bostaden gäller i princip att man är den i paret som ska ha vårdnaden om eventuella barn som är med i bilden.
Hoppas att du fick svar på din fråga! Tveka inte att vända dig till Lawline igen ifall du har andra eller ytterligare frågor.
Med vänlig hälsning,
