Dödsbodelägare och kallelse i "god tid"
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
I svaret utgår jag ifrån att din moster inte heller hade en sambo. Eftersom din moster varken har man, barn (eller därmed barnbarn), står den andra arvsklassen på tur att ärva. Denna består av den avlidnes föräldrar och syskon. Jag utgår ifrån att din mosters föräldrar redan har avlidit och att arvet därför skulle ha fördelats lika mellan den avlidnes syskon om de hade levt. Om dessa syskon avlidit inträder deras avkomlingar i syskonens ställe genom istadarätten (2 kap 2§ st. 2 ÄB). Alla fyra syskonbarn är på detta sätt lagliga arvingar. Dödsbodelägare kan t.ex. vara arvingar och universella testamentstagare (18 kap 1§ st.1 ÄB) d.v.s. sådana som p.g.a. av sin ställning till arvlåtaren är berättigade att ta del i förvaltningen av den avlidnes egendom. En universell testamentstagare är en sådan som tillerkänts kvarlåtenskapen i dess helhet, viss andel därav eller överskott därå.
Nu har din moster valt att testamentera all sin egendom till en av er. Detta medför inte per automatik att övriga arvingar inte ska kallas till bouppteckningen (som vanligen ska ske 3 månader efter dödsfallet enligt 20 kap 1§ ÄB). Det avgörande i denna fråga blir om testamentet vunnit laga kraft. Ett testamente blir inte definitivt i och med själva dödsfallet, utan det krävs att testamentet godkänts av arvingarna eller att testamentet delgetts arvingarna varpå det inte klandrats.
18 kap 1§ st. 4 ÄB medför att arvingar som enligt testamente inte får ta del av kvarlåtenskapen, ändå ska anses som dödsbodelägare och därmed kallas till bouppteckningen, om testamentet inte vunnit laga kraft. Arvingarna bör ju kunna få tillfälle att bevaka sin rätt för den händelse att testamentet sedan förklaras ogiltigt av någon anledning. Har testamente som utesluter övriga arvingar däremot vunnit laga kraft är dessa ej delägare och ska då ej heller kallas eller ta del i förvaltningen av den avlidnes egendom. Den universella testamentstagaren har naturligt nog rätt att ta del i dödsboförvaltningen även innan testamentet blivit gällande. Man kan kort uttrycka det som att såväl arvingar som universell testamentstagare skall anses som bodelägare under den tid då testamentets giltighet är föremål för prövning.
Dödsbodelägare ska som du nämnde kallas i god tid (20 kap 2§ ÄB). Vad som utgör god tid är svårt att säga exakt och kan bero på många olika omständigheter samt ska bedömas med hänsyn till förhållandena i det särskilda fallet. Vid bedömningen av om kallelse skett inom rimlig tid före förrättningen bör bl.a. beaktas om den kallade bor långt bort från orten där förrättningen ska ske, om det är semestertider och om inställelse kräver åtgärder som tar lång tid. Som tumregel kan sägas att god tid förelegat om kallelsen skickats minst 2 veckor innan förrättningen till personer som bor i Sverige och minst 4 veckor innan om personen bor utomlands.
Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1958:637) för ÄB.
Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga.
MVH/ Veronica Eriksson
