Dödsbo och boutredning

Question

Hej. Min far avled för några veckor sedan, jag är sk särkullbarn till min far, vi kände ej varandra och bodde långt ifrån varandra. Min far hade 3 barn till med sin fru som lever, alltså de barnen är ju mina halvsyskon. Nu undrar jag, hur det rent praktiskt går till ang arvet, det är ingen som tagit kontakt med mig ang detta? Är det jag som måste ta kontakt med någon i den staden eller hur går det till? Jag vet inte hur jag ska kunna bevaka mina rättigheter, det känns pinsamt att behöva fråga mina halvsyskon om sådant mitt i deras sorg....vore väldigt tacksam för ett svar.
mvh Marie Nordenberg

Answer 1

Hej och tack för din fråga!

Då det är fråga om arv är det tillämpliga lagrummet: Ärvdabalken (ÄB).

Kortfattat till att börja med så går det till så här: om en person som avlider och har en make eller sambo som i ditt fall sker en bodelningen dem emellan, där deras gemensamma egendom delas upp. Den avlidnes tillgångar är dessa gemensamma tillgångar som denne fått tilldelade sig efter bodelningen, samt egna tillgångar och skulder. När en person avlider bildas ett dödsbo, en så kallad juridisk person som ska förvalta dessa tillgångar.

Detta dödsbo företräds av delägarna i dödsboet om ingen särskild dödsboförvaltare har utsetts enligt 18 kap. 1§ ÄB fram till dess att dödsboet avvecklas och arv delas ut. Enligt samma pargraf framgår det även att dödsbodelägare är de som har rätt att ärva, såsom arvingar, testamentstagare och i vissa fall den avlidnes efterlevande make/sambo. Enligt 2 kap. 1§ ÄB har du som bröstarvinge (barn till den avlidne) rätt att ärva. Om den avlidne efterlämnar sig gemensamma barn med den efterlevande maken är endast maken dödsbodelägare, men eftersom att du är särkullebarn är du delägare i din fars dödsbo då du har rätt att få ut ditt arv direkt efter din fars död enligt 3 kap. 1§ ÄB.  

Vidare så ska dödsbodelägarna tillsammans förvalta tillgångarna tilldess att boet har utretts och kan avvecklas enligt 18:1 ÄB. De beslut som tas angående boet kräver enligt huvudregeln samtycke från alla delägare, brådskande beslut kan däremot i vissa fall tas även om man inte hinner invänta någon delägares samtycke. För att underlätta förvaltningen om man till exempel är många delägare är att man ger en delägare en fullmakt som innebär att denne har rätt att företräda boet. Är man oense hur boet ska förvaltas kan man ansöka om en boutredningsman vid tingsrätten enligt 19:1 ÄB.

När någon avlider ska en bouppteckning upprättas senast tre månader efter dödsfallet enligt 20 kap. 1§ ÄB. En bouppteckning anger vilken egendom och vilka skulder den avlidne hade vid sin bortgång (ett underlag för vad som ska fördelas ut vid arvsskiftet) samt att det blir en legitimationshandling för delägarna att företräda boet.

Den dödsbodelägare som har den avlidnes egendom i sin vård (eventuellt boutredningsman ifall sådan är tillförordnad) i detta fall eventuellt din fars fru ska enligt 20 kap. 2§ ÄB kalla alla dödsbodelägare till sammanträde för att upprätta bouppteckningen som ovan sagts ska ligga till grund för förvaltningen av boet, vilka tillgångar och skulder som finns.

Sammanfattningsvis så är du dödsbodelägare eftersom att du har arvsrätt, du har rätt att vara med och bestämma hur dödsboet ska förvaltas. Du ska vidare bli kallad till ett sammanträde då bouppteckningen ska upprättas minst tre månader efter din fars bortgång och det är här du har chans att bevaka dina rättigheter.

Här kan du hitta Ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637

 

Hoppas du fått svar på dina frågor!

Vänligen