Condictio indebiti - löneutbetalning
Hej
Jag sa upp mig och hade min sista arbetsdag 9/2 2018.
Jag fick lön i februari samt lön i Mars jag antog då att detta var befogad lön då jag ska ha min slutlön i Mars.
Nu kom ett brev att de vill ha tillbaka ca 37000kr och ger mig en handskriven lapp med en uträkning som inte går att tyda.
Att tillägga är även att jag inte fått lönespecar februari eller mars och trots mina försök att få någon på lönekontoret att ringa mig så har ingen gjort det förrän förra veckan, då ringde en tredje part som bara betalar ut eller kräver tillbaka pengar, inte det lönekontoret som jag arbetade för.
Blir jag skyldig att betala tillbaka då jag fått dessa pengar och använt dem i god tro?
De säger att det kommer gå till inkasso och kronofogden om jag inte betalar snarast men jag trots mina många försök inte fått en spec som verkar stämma.
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I fråga om misstagsbetalning finns en princip inom juridiken som kallas för condictio indebiti som innebär att misstagsbetalningar ska återgå. Detta är huvudregeln, men undantag görs ifall mottagaren mottagit betalningen i god tro och mottagaren inrättat sig efter betalningen.
Att mottagaren är i god tro innebär att mottagaren inte förstått eller inte borde förstått att denne inte hade rätt till detta. I praxis har här konstaterats att tiden för reklamation från betalarens sida spelar viss roll eftersom ju längre tid betalaren dröjer med återkrav, desto större skäl har mottagaren att tro att betalningen är definitiv (se t.ex. NJA 2011 s.739). Här kan även beloppet av misstagsbetalningen spelar roll. Ett litet belopp bör kanske inte i lika stor grad ifrågasättas som ett stort belopp. Här bör även vägas in ifall någon av parterna kan anses ha större möjlighet att överblicka och bedöma de förhållanden som inverkat på betalningen. En misstagsbetalare får ofta stå sitt kast om denne förfarit oaktsamt vid utbetalningen (NJA 1994 s. 177)
Att mottagaren inrättat sig efter betalningen innebär att denne har konsumerat pengarna, eller andra medel på grund av att utbetalningen skett. Detta sker t.ex. om mottagaren spenderat mer pengar än vad denne annars skulle gjort på grund av utbetalningen. Här tar man även i bedömningen hänsyn till vilken betydelse utbetalningen haft för mottagaren. Om utbetalningen inte saknat betydelse ska man anse att mottagaren har inrättat sig efter beloppet (se t.ex. NJA 2001 s. 353).
En bedömning får göras utifrån de särskilda omständigheterna i de enskilda fallen. Jag kan därmed inte ge något klart svar på om du är skyldig att betala tillbaka pengarna. Det som kan konstateras är dock att din arbetsgivare varit oaktsam och varit den part som enklast kunnat överblicka och bedöma de förhållanden som inverkat på betalningen, särskilt eftersom du inte kunnat få ut några lönespecifikationer. Arbetsgivarens ställning i förhållande till dig som arbetstagare bör även innebära ett större ansvar för arbetsgivaren att ha kontroll över sina utbetalningar. Det som talar till din nackdel är dock att du ur en objektiv bedömning kanske skulle ifrågasatt den stora summan som utbetalades eftersom du inte jobbade hela februarimånad. Det faktum att du inrättat dig efter utbetalningen spelar ingen roll om du ska anses varit i ond tro när du mottagit pengarna.
Den finns således omständigheter som talar till din fördel och din nackdel, vilket innebär att det är svårt att avgöra om du verkligen kan vägra betala tillbaka pengarna. Du kan alltid prata med din arbetsgivare så kanske ni kan lösa det er emellan och komma överens om något som båda parter kan vara nöjda med. Kan ni inte lösa frågan finns alltid möjlighet att ta frågan vidare till domstol, vilket dock kan bli både dyrt och tidskrävande.
Hoppas du fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
