Cessionsavtal (överlåtelse av fordran) och ansvarsgenombrott
Min fru äger en bostadsrätt (40 kvm) som hon med Brfs tillstånd hyr ut till sitt Aktiebolag (databolag) som bildades 2014.
2015 köpte hon lägenheten där hon bedrivit verksamhet (som enskild firma) sedan 2000 och blev alltså medlem i föreningen som privatperson. År 2011 (då bedrevs verksamheten fortfarande som enskild firma) fick hon skriftligt tillstånd av Brf att sätta upp en skylt på fasaden. 2017 fick hon skriftligt tillstånd att sätta upp ett luftaggregat/AC på fasaden (då var hennes firma ett AB) . 2018-01-01 sattes luftaggregatet upp på fasaden. Kort efter uppsättandet av luftaggregatet krävde Brf att hon skulle ta ned skylten (som då suttit uppe i sedan 2011) och också montera ned luftaggregatet samt söka bygglov för skylten och luftaggregatet. Bygglov beviljades inte och hon blev tvungen att montera ned såväl skylt som luftaggregat. Total kostnad för inköp av skylt och aggregat var c:a 50 000 kr och kostnad för nedmontering var c:a 20 000 kr, inkomstförlust pga att kontoret var stängt pga nedmontering var 10 000 kr. Brf vägrar betala och medverka i hyresnämnden.
Brf har vållat såväl den enskilda F som AB ekonomisk skada. Men vem är Brf motpart? Är det både min fru privat (skylten) och Aktibolaget för luftaggregatet eller är det min fru privat i båda fallen? Kan min fru överlåta sitt skadeståndskrav på Brf till sitt aktiebolag (cessionsavtal) så att hennes aktiebolag kan driva en process mot Brf? Gäller Bo-rättsL o FöreningsL för AB?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du beskriver att din fru äger en bostadsrätt och är medlem i bostadsrättsföreningen. Denna köpte hon 2015. År 2011 fick hon tillstånd från föreningen att sätta upp en skylt på fasaden. Därefter började din fru hyra ut bostadsrätten (med tillstånd) till sitt aktiebolag. Därefter fick din fru tillstånd att sätta upp ett luftaggregat på fasaden. Din fru har nu blivit tvungen att ta ned såväl skylten som fasaden, vilket har orsakat kostnader.
Det kan först och främst konstateras att bostadsrättsföreningen endast står i ett rättsförhållande med din fru (som privatperson) och inte med hennes aktiebolag. Det är ju genom ägandet av bostadsrätten och medlemsskapet i föreningen som rättsförhållandet till föreningen uppstår. Detta rättsförhållande (mellan din fru och föreningen) regleras bl.a. av bostadsrättslagen och föreningslagen.
Huruvida föreningen är skyldig att betala ersättning till din fru på grund av det du beskriver kommer alltså att bedömas enligt bl.a. bostadsrättslagen och föreningslagen. Detta kan beskrivas som att din fru eventuellt har en fordran på föreningen.
Det är, precis som du nämner, inom svensk rätt fullt möjligt att överlåta fordringar (det kallas ibland borgenärsbyte). Det innebär då att förvärvaren av fordran "inträder" i det rättsförhållande som gällde mellan den tidigare borgenären (din fru) och gäldenären (föreningen) avseende fordran. Detta är tillåtet och inget ovanligt.
Om din fru således överlåter sin fordran på föreningen till sitt aktiebolag, kommer aktiebolaget att inträda i rättsförhållandet avseende fordran i förhållande till föreningen. Aktiebolaget kan då väcka talan mot föreningen och göra gällande fordringen. Huruvida aktiebolaget har rätt till ersättning kommer att bedömas enligt de regler som gällde i förhållande mellan din fru och föreningen avseende fordringen, d.v.s. bostadsrättslagen och föreningslagen. Det är således som du undrar möjligt för din fru att genom ett avtal (t.ex. ett cessionsavtal) överlåta sitt skadeståndsanspråk på föreningen till sitt aktiebolag, varvid aktiebolaget kan väcka talan.
Därmed är din fråga besvarad. Jag vill dock erinra om något som kan vara värt att tänka på. Jag utgår från att anledningen till att din fru vill överlåta skadeståndsanspråket mot föreningen till sitt aktiebolag (och låta aktiebolaget väcka talan) är en viss rädsla för att behöva betala rättegångskostnader. Huvudregeln är att den part som förlorar ett tvistemål får betala såväl sina egna som motpartens rättegångskostnader (se 18 kap. 1 § rättegångsbalken). Om din fru hade väckt talan själv (d.v.s. om hon väljer att inte överlåta skadeståndsanspråket till aktiebolaget) hade alltså din fru (personligen) blivit skyldig att betala föreningens rättegångskostnader om din fru förlorar. Om det istället är aktiebolaget som för talan, skulle det vara aktiebolaget som får betala rättegångskostnaderna om aktiebolaget förlorar. Om aktiebolaget inte har tillräckligt med kapital kommer aktiebolaget få försättas i konkurs, med följden att föreningen inte får betalt för sina rättegångskostnader.
Att överlåta anspråket till aktiebolaget kan alltså vara ett sätt för din fru att undvika att bli personligt ansvarig för rättegångskostnaderna. En aktieägare svarar ju som utgångspunkt inte för aktiebolagets skulder. Det ska dock noteras att det finns praxis och diskussioner i den juridiska litteraturen som tyder på att en aktieägare till ett aktiebolag kan bli personligt ansvarig för aktiebolagets rättegångskostnader (se t.ex. NJA 1947 s 647 som dock inte rörde rättegångskostnader). Detta gäller visserligen endast under särskilda förutsättningar, såsom att aktiebolaget är underkapitaliserat. För att veta med större säkerhet huruvida ett sådant "ansvarsgenombrott" skulle kunna bli aktuellt i din frus fall, med följden att hon får stå för aktiebolagets rättegångskostnader om aktiebolaget förlorar processen, behöver samtliga omständigheter utredas, vilket jag inte kan göra här. Jag nämner det dock för att ni ska vara medvetna om att det inte är en garanti att din fru slipper betala eventuella rättegångskostnader om skadeståndsanspråket överlåts till aktiebolaget.
Sammanfattning
Jag har således konstaterat att det i dagsläget är din fru (personligen) som står i ett rättsförhållande med föreningen och att det således är din fru som eventuellt har rätt till ersättning från föreningen. Din fru kan, om hon så önskar, överlåta detta eventuella skadeståndsanspråk till sitt aktiebolag. Aktiebolaget kan då väcka talan mot föreningen. Huruvida aktiebolaget har rätt till ersättning kommer då att bedömas enligt de regler som gällde i förhållandet mellan din fru (personligen) och föreningen avseende fordringen, d.v.s. bl.a. bostadsrättslagen och föreningslagen. Jag har vidare kortfattat upplyst om att det inte är säkert att ett sådant upplägg fungerar vad gäller rättegångskostnaderna, om det är för sådant ändamål ni funderar på upplägget. Tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga. Vid kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se.
Vänligen,
