Bodelning vid dödsfall
Hej,
Min make gick bort för 5 år sedan. Jag undrar om allt gick rätt till?! vi hade gemensamma husaffärsskulder sedan tidigare på ca 300 000:- och jag var tvungen att sälja vårt gemensamma nuvarande hus med förlust också(kunde inte själv klara ränta och amortering, så sälja var nödvändigt), tillsammans uppgick skulden på drygt 600 000:-
Denna skuld fick jag sedan betala med min del av arvet, samt göra upp en avbetalningsplan för den summa som var kvar med banken. Idag är jag skuldfri!
Frågan är om skulden skulle betalas innan arvet delades?!
det finns tre barn ett gemensamt och två som han har sedan tidigare.
Tack på förhand för svar!
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.
Din fråga handlar om hur bodelning mellan makar vid dödsfall ser ut. Vid dödsfall kan en bodelning ske på två olika sätt. Jag kommer börja med att redogöra för huvudregeln och sedan lite kort redogöra för undantagsregeln.
När en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods eller enskild egendom. I 7:2 Äktenskapsbalken (ÄktB) anges vad som är enskild egendom och 7:1 ÄktB anger att allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods.
När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Efter detta subtraheras skulderna från tillgångarna. Kvarstående belopp av de båda makarnas giftorättsgods adderas och delas sedan upp i två lika stora delar. Utifrån din fråga verkar det som att huset inte var enskild egendom utan giftorättsgods och att ni ägde detta hus med lika stora delar samt att ni svarade för husaffärsskulderna på 300 000 kr med lika stora delar. Detta är vad jag kommer utgå ifrån i resterande del av svaret.
Då vardera make svarar för sina skulder med sin egendom har du inte någon skyldighet att täcka din makes skulder. Om dina och din makes skulder var större än era tillgångar finns det ingen egendom kvar att dela upp, vilket leder till att det inte heller finns något arv efter din make då hans tillgångar går till att betala hans skulder. I sådana fall skulle du efter bodelningen svarat för dina egna skulder men inte för din makes skulder.
Om din och din makes tillgångar var större än era skulder skulle bodelningen gått till som jag förklarade ovan, dvs. dina skulder dras av från dina tillgångar (som är giftorättsgods) och överskottet kommer delas lika mellan er. Samma sak kommer ske med din makes tillgångar och skulder. Summan av bådas överskott delas alltså lika mellan er. Detta betyder att makar efter en bodelning kan få olika stora lotter då den ena maken kan ha fler skulder än den andra.
I 12:2 ÄktB återfinns en regel som innebär att man istället för att göra en vanlig hälftendelning (som ovan) delar giftorättsgodset så att var och en av makarna får behålla sin del. Denna regel är alltså till förmån för den efterlevande maken om denne är rikare än den avlidne maken. 12:2 ÄktB kan endast åberopas av den efterlevande maken och inte den avlidne makens arvingar.
Att ge ett mer exakt svar om bodelningen i ert fall har gått rätt till eller inte är svårt att säga då det saknas uppgifter för att beräkna detta.
Vänliga hälsningar,
