Bodelning och arv, gemensamma barn och särkullebarn.
Lawline svarar
Hej,
Då
det handlar om arv aktualiseras ärvdabalk (1958:637) (ÄB). Då en person avlider
ska, om denne varit gift en bodelning genomföras och därefter ska arvet
skiftas. Då det i detta fall finns ett barn från ett tidigare äktenskap, s.k.
särkullebarn, ska en bouppteckning, bodelning och ett arvsskifte göras
eftersom den efterlevande maken inte har arvsrätt till dennes del. Enligt 23kap
1§ 2st ÄB ska äktenskapsbalkens (1987:230) (ÄktB) regler ska tillämpas i fråga
om bodelning.
Enligt 1kap 5§ ÄktB upplöses ett äktenskap genom den ene makens död och därmed ska bodelning ske, enligt 9kap 1§ ÄktB. Den egendom som ska ingå i bodelningen liksom dess värde tar sin utgångspunkt från den dag då dödsfallet inträffade enligt 9kap 2§ 1st ÄktB. Det är den dödes arvingar, universella testamentstagare och den efterlevande maken som förrättar bodelningen, 9kap 5§ 1st 2men. ÄktB.
I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå, enligt 10kap 1§ ÄktB, vad som utgör giftorättsgods respektive enskild egendom regleras i 7kap 1-2§§ ÄktB. Från bodelningen har den efterlevande maken rätt att ta undan viss egendom såsom saker som är kopplades till dennes privata bruk till exempel kläder och liknande, se 10kap 2§ ÄktB, liksom ska de skulder som den avlidne maken hade vid den kritiska tidpunkten enligt 11kap 2§ ÄktB. Det finns även viss reglering rörande försäkringar och förmånstagare. Din del av bodelningen läggs därefter samman med din egendom som inte ingick i bodelningen, för att skiftas.
När
det sedan kommer till arvsskiftet är det dina bröstarvingar, dina barn, som har
arvsrätt enligt 2kap 1§ ÄB, och de ärver lika lott. Laglotten är den lott som
en bröstarvinge alltid har rätt till enligt 7kap 1§ ÄB och består av halva
arvslotten. Arvingarna måste begära jämkning för att få ut sin laglott, vänligen
se 7kap 3§ 1st 1men. ÄB.
Då det finns en efterlevande make är det till denne som kvarlåtenskapen för de
gemensamma barnen tillfaller med fri förfoganderätt. Då även den andre maken
gått bort har dessa barn rätt att få ut arvet även efter den först avlidne
maken. Med fri förfoganderätt menas att den efterlevande maken har rätt att
ensam bestämma över egendomen i fråga. Med det finns vissa begränsningar såsom
att den efterlevande maken inte får testamentera bort den aktuella egendomen. Efterarvingarna, era gemensamma barn, har
alltså alltid rätt att få ut kvotdelen som de hade rätt till vid den förste
makens död i form av ett efterarv enligt 3kap 2§ 3st ÄB. Dock innebär inte
alltid detta att summan är densamma då värdering av egendom kan har gått
upp/ned eller att försäljnings skett eller liknande sedan arvskiftet efter den
först avlidne maken genomfördes.
Alltså,
era gemensamma barn får ut arvet när båda föräldrarna gått bort och har då rätt
att begära jämkning för att få ut sin laglott enligt 7kap 3§ 1st 1men. ÄB. När
det kommer till ditt barn från det tidigare äktenskapet har denne däremot rätt
att få ut sin del direkt vid arvskiftet efter den först avlidne maken, enligt
3kap 1§ 1st. ÄB och då begära jämkning av sin laglott enligt 7kap 3§ 1st 1men.
ÄB. Denne får avstå sin del och på så vis välja att avstå arvet till förmån för
efterlevande maken dvs. att istället välja ta emot arvet efter dig först då även
den efterlevande maken avlidit, detta enligt 3kap 9§ ÄB. Skulle barnet i fråga
vara underårig krävs överförmyndares samtycke för att denne på giltigt vis ska kunna avstå sitt arv till förmån för efterlevande make, se föräldrabalk 15kap
6§.
När det kommer att så rättvist som möjligt fördela arvet mellan barnen i fråga är det svårt att svara på. Men sammanfattningsvis kan sägas att samtliga av dina barn, både de inom det nuvarande äktenskapet liksom ditt barn från tidigare äktenskap ärver lika stor del från dig. Skillnaden blir att barnet från det tidigare äktenskapet har rätt att få ut sin lott direkt, medan de andra tre barnen ärver dig efter att den efterlevande maken avlidit. De gemensamma barnen har då rätt till sin kvotdel, men detta innebär inte att kvotdelen motsvarar en lika stor summa som särkullebarnet eventuellt tog ut i samband med att ditt arv skiftades. Detta eftersom värde på egendomen kan ha stigit/sjunkit under den tid som löpt mellan att arvskriftet efter den först avlidne maken och tiden då den efterlevande makens arv ska skiftas. Det finns en möjlighet att särkullebarnet väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken och på så vis väljer att få ut sitt arv efter att även den efterlevande maken gått bort.
Med Vänliga Hälsningar
