Bibehållen uppehållsrätt - Vad gäller?
Bibehållen uppehållsrätt Hur bedömer Migrationsverket om man har bibehållen uppehållsrätt? Ett exempel — en icke-EU medborgare som har inkomst från ett annat land, t.ex. Danmark, har varit gift med en EU/EES-medborgare i över 3 år och bott tillsammans i Sverige i minst ett år och sen upphör förhållandet. Ville MV acceptera at icke-EU medborgaren har bibehållen uppehållsrätt? Ville icke-EU medborgaren också skulle teckna ett privat sjukförsäkringsavtal för att kunna få bibehållen uppehållsrätt? Slutligen - ska man ansöka om bibehållen uppehållsrätt när förhållandet upphör, eller ska man bara vänta tills man ansöker om permanent uppehållsrätt och sen fattar MV beslut om bibehållen uppehållsrätt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är utlänningslagen (UtlL).
För uppehållsrätt som familjemedlem till en EES-medborgare är huvudregeln att anknytningen till EES-medborgaren med den primära uppehållsrätten ska bestå och det är först när familjemedlemmen har fått permanent uppehållsrätt som det här villkoret faller bort, se prop. 2005/06:77 s. 46. Emellertid finns vissa undantag som kan ge s.k. bibehållen uppehållsrätt och de undantag som är relevanta i det här sammanhanget kommer att behandlas härnäst.
I 3 a kap. 5 d § 1 p. UtlL sägs att en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare (som i det här fallet) behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad (dvs. skilsmässa), ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b § 1, 2 eller 3 (i samma kapitel) och äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds.
Utifrån din ärendebeskrivning kan konstateras att den aktuella personen (X) verkar uppfylla kravet på treårig varaktighet avseende samlevnaden samt det ovan nämnda bosättningskravet på minst ett års vistelse i Sverige. Den här delen framstår därför som tämligen oproblematisk. Nästa fråga som behöver undersökas är om X även uppfyller de krav som följer av 3 a kap. 5 b § UtlL, vilket egentligen är en bestämmelse som reglerar situationen när anknytningspersonen avlider. Men i 3 a kap. 5 d § UtlL (se ovan) anges som sagt att samma krav ställs vid äktenskapsskillnad.
Och i 3 a kap. 5 b § UtlL uttalas att en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år och 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. Och i förevarande fall har ju X regelbunden inkomst från Danmark och torde därmed vara att betrakta som arbetstagare (eller möjligen som företagare för det fallet X skulle bedriva egen näringsverksamhet i Danmark).
När det sedan gäller din sista fråga finns mig veterligen inget krav på ansökan om bibehållen uppehållsrätt. Däremot måste X, i egenskap av medborgare i ett land utanför EU/EES, ansöka om ett s.k. permanent uppehållskort om han eller hon önskar få ett bevis om sin permanenta uppehållsrätt. Förslagsvis ringer X Migrationsverket frågar för att vara på den säkra sidan. Han eller hon kan även läsa mer här.
Slutligen ska också framhållas att Migrationsöverdomstolens (MIG) har uttalat att den tid en tredjelandsmedborgare som haft härledd uppehållsrätt suttit frihetsberövad som häktad och därefter avtjänat fängelsestraff kan inte beaktas vare sig vid bedömningen av permanent uppehållsrätt eller vid bedömningen av bibehållen uppehållsrätt, se avgörandet MIG 2019:6. Det finns naturligtvis ingenting i din ärendebeskrivning som vittnar om att detta skulle vara aktuellt här, men för ordningens skull valde jag ändå att nämna rättsfallet.
Notis: MIG styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (migrationsdomstolarna) samt Polismyndigheten och Migrationsverket informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.seoch du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
