Basbeloppsregeln, efterlevande makes möjlighet att inskränka särkullbarns arvsrätt
Min man gick bort i sept i år. Vi har varit gifta i 55 år och har 2 gemensamma barn.
Min man hade varit gift i unga år och har en dotter. Vi har ett inbördes testamente, men det verkar inte ha någon betydelse. Dottern kräver att få ut sin laglott. Är det möjligt? Det känns som att jag kommer att ställas på bar backe. Står i bostadskö för en mindre lgh sen 1 år tillbaka. Hyran är på 8000, kr/mån i nuvarande lgh. Med änkepension får jag ut ca 12000,-kr/mån. Får inget bostadstillägg. Vad ska jag göra?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Särkullbarns arvsrätt
Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). När en person som är gift avlider ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Du som är efterlevande maka kommer ärva före de gemensamma barnen, de får istället ut arvet efter att du avlidit genom så kallat efterarv. Dock när det kommer till särkullbarn gäller andra regler. Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt, om inte särkullbarnet avstått sin rätt (3 kap. 9 § ÄB).
Det framgår av din fråga att särkullbarnet inte avstått från sin rätt vilket innebär att särkullbarnet har rätt till sin arvslott, eller laglott i detta fall.
Möjligheten att inskränka en bröstarvinges laglott
Det är möjligt att inskränka en bröstarvinges arvslott till hälften genom ett testamente. En bröstarvinge har dock alltid rätt till sin laglott, dvs hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). När det finns ett testamente som inskränker bröstarvingens laglott måste bröstarvingen begära jämkning av testamente inom tidsfristen (7 kap 3 § 1 och 3 st ÄB).
Av din fråga drar jag slutsatsen att ett testamente skrivits av din avlidne make som sedan jämktas av särkullbarnet.
Särkullbarn måste ibland vänta med att få ut sitt arv efter att efterlevande make avlidit
Jag tolkar din fråga som att egendomen du fått efter arvskiftet varit av ett mindre värde. Det finns en möjlighet till att särkullbarnet måste vänta med att få ut sitt arv till efter att du som är den efterlevande maken avlidit. Det finns nämligen en regel som heter basbeloppsregeln som är till för att skydda den efterlevande maken (3 kap. 1 § 2 stycket ÄB). Den innebär att fördelningen av arvet efter din bortgångne make kan påverkas om det som tillfallit dig vid en bodelning samt din enskilda egendom är av ett mindre värde.
Basbeloppsregeln innebär mer precist att efterlevande make har rätt att få ut egendom efter arvsskiftet till ett värde av 4 prisbasbelopp. Under 2021 är prisbasbeloppet 47 600 kr (2 kap. 6-7 § socialförsäkringsbalken). Det innebär att du har rätt att få ut egendom till ett värde av 190 400 kr (4 x 47 600).
Det som inkluderas av värdet på fyra prisbasbelopp, dvs 190 400 kr, är det som du erhållit genom bodelningen och din enskilda egendom. Om du har fått egendom för minst det värdet har särkullbarnet rätt till att få ut sin laglott. Men om du inte fått det kan du åberopa basbeloppsregeln. Basbeloppsregeln gäller inte automatiskt utan måste åberopas av dig för att gälla.
Särkullbarnet har rätt till sin laglott om inte basbeloppsregeln är tillämplig
Sammanfattningsvis har din avlidne makes barn från ett tidigare äktenskap rätt att få ut sin laglott om du efter arvsskiftet fått egendom av ett värde på minst 190 400 kr.
Hoppas du fick svar på din fråga,
