Att bli av med en knepig delägare i aktiebolag
Jag har ett problem som jag skulle vilja få feedback på.
Det är så här att jag och en kompis blev tillfrågade om att gå med i ett befintligt bolag, den tredje person som ägde 100% av aktierna gav oss ett förslag som innebar att vi tre skulle bli jämn lika delägare (33% vardera)
Vi accepterade förslaget och jobbade hårt i 6 månader och sedan kom problemen. Grundaren alltså han som tog in oss och gav oss 66 % i bolaget, missköte sitt arbete och satte käppar i hjulet för hela företaget. I och med detta så tog vi ett styrelse möte där han i samförstånd med oss blev avsatt, detta innebar då att han skulle vara passiv delägare vilket alla partner var överens om. Då kommer ännu mer problem.. Han skriver ett pressmeddelande där han beskriver situationen och säger typ att han blivit avsatt av oss OCH skriver att han nu ska starta nytt företag inom samma område. Vilket vi då tyckte var helt tokigt och konfronterade honom om detta. I och med detta så vill han nu bli utköpt från bolaget. Vilket är okej för oss. Men priset han begär är helt orimligt och vi gav honom ett rimligt pris baserad på verksamhetens ekonomi och framtidsutsikter som han avböjde. Vi har inga problem att ha honom som passiv delägare men problemet är att han SKA öppna ett företag som konkurrerar med vårt och samtidigt ha kvar sina % i vårt gemensamma bolag. Vilket blir helt tokigt igen. Vi har inget avtal som säger att han inte får konkurrera men det bör väl finnas visa regler ändå? Har ni några tips? Uppskattar svar
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline!
Precis som du skriver omgärdas aktiebolagsformen av en uppsjö regler som gäller även utan uttrycklig avtalsreglering. Det är ett komplext och emellanåt svårtolkat regelverk men jag ska göra mitt yttersta för att koka ner det mest relevanta till en lättbegriplig sammanfattning.
1) Styrelseledamöters skadeståndsansvar
1) Med styrelseuppdraget följer en långtgående lojalitetsplikt gentemot bolaget, dvs., en skyldighet att agera i bolagets intresse eller att i vart fall inte underminera det. Lojalitetsplikten härleds delvis ifrån 8 kap. 4, 29 §§ ABL men framförallt från allmänna sysslomannarättsliga principer. Det senare är ett luddigt begrepp vars innebörd är att lojalitetsplikten är ännu mer långtgående än vad aktiebolagslagen föreskriver. Den kan jämföras med en arbetstagares långtgående lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare, men i olikhet med arbetsrättens område är det mycket knapert med upplysande prejudikat kring styreledamöters dito. Det, i kombination med att jag inte känner till vilka omständigheter som föranledde att din partner avgick från uppdraget, innebär att jag svårligen kan sia kring huruvida han brustit i sin lojalitetsplikt. Däremot kan du och din mer fungerande partner som påtryckningsmedel använda hot om skadeståndstalan enligt 29 kap. ABL, på grund av affärsskadande illojalt beteende – risken att drabbas av väl tilltagna rättegångskostnader och åläggas skadeståndsansvar kanske uppmuntrar samarbetsvillighet
2) Att "köpa ut" en aktieägare
Om Trubbelpartnern trots varningar om skadeståndstalan vidhåller sin position, kan ni tvinga ut honom. Jämfört med styrelseledamöter har aktieägare en betydligt mindre – i princip obefintlig – lojalitetsplikt. Det är naturligt eftersom aktiebolagslagen huvudsakligen är utformad för större, publika bolag, i vilka ägandet är spritt över tusentals aktieägare med intressen över hela börsen. Att komma åt Trubbelpartnern på den grunden är således svårt. Det finns däremot andra möjligheter, kort redogjorda för i det följande.
Ett tillvägagångssätt är att spä ut aktierna genom nyemissioner och på kuppen se till att antingen du eller din fungerande kompanjon erhåller fler än nio tiondelar av aktierna. Det möjliggör för att unilateralt köpa ut Trubbelpartnern som då reducerats till en minoritetsägare med ett innehav understigande 10 %, se 22 kap. 1 § ABL.
a)-c) redovisar för olika nyemissionsalternativ.
a) Emission med företrädesrätt
För att utfärda nyemission med företrädesrätt, dvs. en lika rätt för alla aktieägare att förskansa sig de utbjudna aktierna, krävs stämmobeslut med enkel majoritet, se 13 kap. 1 § ABL. Om ni är mer kapitalstarka än Trubbelpartnern kan ni, genom att sätta aktiekursen till ett överpris överstigande hans resurser, se till att ni lägger beslag på samtliga aktier. Det här förfarandet är ineffektivt om ni är lika kapitalstarka.
b) Riktad nyemission
Givet att ni inte antagit en bolagsordning som stipulerar annat, krävs det att ett stämmobeslut biträds av två tredjedelar. Ni kan emellertid inte rikta emissionen mot varken dig eller din kompanjon, i och med att det skulle strida mot likabehandlingsprincipen i 4 kap. 1 § ABL samt generalklausulen i 7 kap 47, 50 §§ ABL. Således måste nyemissionen riktas mot någon annan. Därigenom kan Trubbelpartnerns innehav reduceras till under 10 %, vilket innebär att hans minioritetsägarskydd bortfaller. Han kommer dock alltjämt vara en ägare. Ni kan göra en underhandsuppgörelse med den mot vilken nyemissionen riktas, om att ni efter en viss period ska få återköpa aktierna. Det kommer eventuellt strida mot nyssnämnda bestämmelser, men det är – faktiskt – ett problem först när någon uppmärksammar det.
c) Riktad apportemission
En apportemission riktad mot en majoritetsägare är i olikhet med b) inte
att bedöma som otillbörlig. En apportemission innebär att de nyemitterade
aktierna byts mot en sak istället för kontanter. Om antingen du eller
din kompanjon har en större tillgång – exempelvis en fastighet eller innehav i ett målbolag – som kan
tänkas gynna bolaget, kan ni med enkel majoritet rikta emissionen till denne i utbyte mot tillgången
och därigenom öka ert innehav.
d) Likvidation
Bortsett från att omkonstruera aktiefördelningen och därigenom, med stöd av 22 kap. 1 § ABL, köpa ut Trubbelpartnern, finns en mer ingripande men ibland nödvändig åtgärd. Med enkel stämmomajoritet kan ni besluta att likvidera bolaget, se 25 kap. 2 § 1 st. ABL. Som följd kommer bolagets tillgångar att bjudas ut på offentlig auktion där ni sedan, med ett nytt bolag, kan återförvärva tillgångarna och i praktiken fortsätta driva verksamheten men utan Trubbelpartnern. Se dock till att värde inte överförs från det gamla bolaget till det nya. Att ni trots allt försökt lösa dispyterna med Trubbelpartnern stärker förfarandets tillåtlighet, se NJA 2013 s. 1250.
e) Utlösen
Det krävs ett innehav om mer än 90 % för att man ska kvalificera som majoritetsägare i den bemärkelse som avses i 22 kap 1 § ABL. Du och din kompanjon måste således – om ni väljer a)-c) – se till att en av er innehar ert kollektiva aktieägande. För att inte tvist ska uppstå bör ni noggrant reglera den transaktionen i avtal.
Vad beträffar köpeskillingen, ska den bestämmas till ett skäligt, marknadsmässigt pris. Om den inte kan stipuleras emellan majoritets- och minoritetsägarna, ska den avgöras av en skiljenämnd. Det är avsevärt dyrare än allmän domstol. Trubbelpartnern vore alltså ovis att vidhålla en förlorande inställning, se 22 kap. 2 § ABL.
Det kan vara så att er bolagsordning eller annan bolags- eller aktieägarintern överenskommelse förhindrar ovanstående. I sådana fall måste den omformuleras med ett stämmobeslut. Notera också att mitt svar är en grov förenkling.
Stort lycka till!
Kontakta gärna mig om ni har ytterligare frågor eller vill ha hjälp att komma i kontakt med en jurist.
Allt gott,
