Återgång av arv.
Vi, min syster och jag har hamnat i en Kafka liknande situation och behöver verkligen hjälp!
Ärende: Köparens ombud har meddelat att de kommer stämma dödsboet. Det finns en skuld i dödsboet om 524 000 kronor. Vår fars sambo säger sig inte ha kvar några pengar och enligt vår jurist finns då en stor risk att vi, min syster och jag tvingas betala hela beloppet?!
Bakgrund: Pappa gick bort i juli 2011, huset såldes ett år senare oktober 2012, i augusti 2013 ringer en mäklare från Bjurfors oss och berättar att man hittat ett belånat pantbrev om 524´och augusti 2014 meddelas dödsboet om stämning.
Hänt i korthet: • Pappas sambo underlåtit att meddela att där fanns ett pantbrev (uttaget av far och sambon slutet av 2009, för att investeras i en kapitalförsäkring som ställdes till sambon) • Pappas sambo undertecknat bouppteckningen på heder och samvete trots att inte skulden finns med • Familjens jurist som vi anlitade för att vara oss behjälpliga i ärendet ”glömmer/missar” inteckningen (borde ha uppdagats om inte förr så när familjens jurist gör deklarationen men inte då heller!) • Bjurfors som vi anlitar gör ingen kontroll över fastighetens pantbrev • Danske bank, köparens bank gör samma misstag, dvs kollar inte heller de upp om huruvida det finns någon skuld på fastigheten Frågor: 1. Om sambon givit bort pengarna till sina barn och barnbarn för att slippa betala sin del av panten, haft gott om tid för det, är inte det straffbart? 2. Sambon har fått fri förfoganderätt men det finns väl begränsningar vad gäller att skänka bort arvet? (I testamentet står det att de medel som återstår vid hennes frånfälle ska återgå till bröstarvingarna) 3. Swedbank borde väl kunna kräva tillbaka pengarna som utbetalats till barn och barnbarn? 4. Om inte borde ju banken begära att hon löser in kapitalförsäkringen för att betala skulden?
Vi har diskuterat Swedbanks passivitet och tror de "skor" sig på den uppkomna situationen. Sambon betalar runt 2´varje månad till banken, en ren vinst! Swedbank har med stor sannolikhet kollat upp dödsboets förmåga att lösa panten om det skulle ske sambon något! Men kan de verkligen tvinga oss, min syster och mig att betala hela skulden om 524`?
Vi känner oss stressade av situationen. Vi har med specialisters "hjälp" hamnat i en prekär situation där vi inte ”bara” hotas med att bli arvslösa – vi kan också pga av deras ansvarslösa hantering ärva en SKULD!!!
Vi är tacksamma för all hjälp och råd vi kan få och ser fram emot en snar kontakt.
Lawline svarar
Hej,
Stort tack för att ni vänt er till oss på Lawline med era frågor.
Ni nämner ingenting i er frågeställning om huruvida Ni har fått ut något arv efter er far. Som jag förstår situationen har er far testamenterat all sin kvarlåtenskap till sin sambo och ni har inte begärt att få ut laglotten genom att påkalla jämkning av testamentet. Detta kommer vara utgångspunkten för den fortsatta utredningen till era frågeställningar. Om det förhåller sig annorlunda skall ni givetvis mejla mig. Jag lämnar kontaktuppgifter i slutet av denna utredning.
Allmänt om problemen som uppstått
Den bouppteckning som gjordes efter er far har till syfte att kartlägga hans tillgångar och skulder sådana de var på dödsdagen. Sambon har i detta fall varit bouppgivare eftersom hon känt till boet bäst. Som ni nämner har sambon i detta fall tecknat på heder och samvete att uppgifterna i bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Den som med uppsåt lämnar eller utelämnar oriktiga uppgifter inför en bouppteckning kan således dömas för mened enligt 15 kap. 1 § brottsbalken. För att ansvar för mened skall föreligga krävs alltså uppsåt – inte oaktsamhet. Här blir det givetvis en bevisfråga om huruvida sambon avsiktligt inte lämnat uppgift om pantbrevet eller om hon helt enkelt varit oaktsam och därför glömt det.
Den första frågan ni ställer är om inte sambon begått något brottsligt efter det att hon erhållit arvet och därefter givit bort pengarna till sina barn och barnbarn. Även om det finns en skuld som inte är upptagen i bouppteckningen så har arvet tillfallit henne med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon äger egendomen som tillfallit henne och har således rätt, utan risk för straffrättsligt ansvar, att avyttra egendomen.
Inom arvsrätten finns det två begrepp, varvid ett har ni nämnt; nämligen fri förfoganderätt. Ni undrar om det inte finns några begränsningar om huruvida hon får skänka bort arvet. Arvet som tillkommit sambon har skett genom fri förfoganderätt. Detta innebär att sambon får avyttra egendomen genom försäljning, byte eller rent utav gåva. Emellertid finns den begränsningen att hon inte får testamentera bort den del av kvarlåtenskapen som tillfallit henne genom testamentet efter er far. Om sambon har gett bort pengar och annan egendom som tillfallit henne genom testamentet har hon således rätt att ge bort desamma, däremot inte testamentera bort egendomen.
Återbäring av arv
Vi skall nu gå igenom de andra problem som uppstått. Ni har framförallt frågor om banken kan kräva tillbaks pengarna (dvs. den kvarlåtenskap som tillföll sambon efter er fars bortgång). Ni undrar också om banken kan tvinga er två att betala hela skulden på pantbrevet om 524’ kronor.
Inledningsvis skall jag förklara vad som gäller för de fall då en skuld uppdagas efter det att bouppteckningen skett och likaså efter det att en arvskifteshandling upprättats. Ett lugnande besked till er är att man i svensk arvsrätt de facto inte kan ärva en skuld. Det som kan ske är att man får återlämna den egendom som man erhållit i arv, men inte mer.
Bouppteckningen är, som nämnt, till för att kartlägga tillgångar och skulder. Nettot som uppstår, efter det att skulderna tagits upp, är den avlidnes kvarlåtenskap som skall fördelas enligt den legala arvsordningen och/eller enligt upprättat testamente.
Enligt ärvdabalkens bestämmelser skall, om bodelning eller arvskifte sker innan den dödes och boets andra skulder har betalats, bodelningen eller arvskiftet gå tillbaka. Ärvdabalken föreskriver vidare att om egendomen inte längre finns i behåll (som i ert fall, där sambon gett egendomen till sina barn och barnbarn) skall ersättning för egendomens värde (sådant värdet var den dag då återgången påkallades) lämnas åter. Om någon av dödsbodelägarna inte kan återbära egendomen skall de andra delägarna svara för den brist. Det uppkommer så kallat solidariskt ansvar; en för alla, alla för en.
Detta innebär att de dödsbodelägare som fanns i er fars dödsbo endast kan tvingas återbetala det de fick i arv; antingen genom den legala arvsordningen eller genom testamentet. Låt oss säga att sambon fick 100.000 kronor från er avlidne far. Skulden som nu upptäckts ligger på 524.000 kronor. Sambon är då skyldig att endast återlämna de 100.000 hon erhöll men svarare inte för de resterande 424.000 som fattas. Saken kan dock bli annorlunda om enligt den allmänna skadeståndsregeln i ärvdabalken. Enligt 18 kap. 6 § kan en dödsbodelägare bli skyldig att ersätta skada som uppkommit på boets vård eller förvaltning För att skadeståndsansvar skall vara aktuellt krävs att den skapa som uppkommit skett genom uppsåt eller vårdslöshet.
Er egen situation
Inledningsvis till denna utredning nämnde jag att utgångspunkten för detta svar har varit att Ni inte erhållit något arv efter er far, eftersom det till synes verkar vara så att er far har testamenterat allt egendom till sambon. Ni har inte heller begärt jämkning av testamentet för att få ut er laglott.
Viktigt att notera är att dessa regler om återgång gäller dödsbodelägare. Sambon är onekligen dödsbodelägare, vilket framgår av 18 kap. 1 § ärvdabalken. Dödsbodelägare är också arvingar till den avlidne, vilket ni är. Om ni inte erhållit någonting i arv efter er far kan ni givetvis inte återlämna någon egendom heller. Ni således inte att ärva någon skuld. Det enda som kan ske är att sambon får återbära arvet för att täcka upp (så långt som möjligt) skulden om 524.000, eller om ni erhöll något i arv, att ni får göra detsamma.
