Arvskifte mellan makar med enbart särkullbarn

2016-07-05 i Särkullbarn
FRÅGA
Äktenskap utan testamente. Maken avlider och har tre barn i ett tidigare äktenskap. Makan har två barn i ett tidigare äktenskap. Tillgångarna i boet är 1 miljon. Hur fördelas arvet?Undrande man.
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB) som du finner här.

Bestämmelser om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) som du finner här.

När en make går bort ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning innan arvet skiftas. Bodelning sker enligt äktenskapsbalkens bestämmelser (23 kap. 1 § 2 st. ÄB).

I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, vilket innebär all egendom som inte är någon av makarnas enskilda till följd av exempelvis ett äktenskapsförord eller en villkorad gåva (9 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter avdrag för respektive makes skulder läggs samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).

Vid bodelning med anledning av en makes död har den efterlevande maken möjlighet att begära att ingen bodelning ska ske, eller att bodelning endast ska ske vad gäller en del av makarnas giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB).

När eventuell bodelning är klar ska arvet skiftas. Det som blir kvar efter bodelningen utgör den avlidnes kvarlåtenskap. En arvlåtares bröstarvingar, alltså dennes barn står först på tur att ärva och delar lika på kvarlåtenskapen efter sin förälder (2 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren var gift tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken för att sedan tillfalla makarnas gemensamma barn när den efterlevande maken avlider. Barn till den först avlidne maken som inte är makarnas gemensamma, så kallade särkullbarn har dock rätt att få ut sin arvslott redan vid den först avlidne makens död (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär i ett fall som detta då inga gemensamma barn finns att hela kvarlåtenskapen kommer att tillfalla den avlidne makens särkullbarn och inte den efterlevande maken.

För den efterlevande maken finns dock en skyddsregel, den så kallade "basbeloppsregeln". Den efterlevande maken har alltid rätt att så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller egendom som utgör den efterlevande makens enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 st. ÄB). Prisbasbeloppet för år 2016 uppgår till 44 300 kronor, vilket innebär att den efterlevande maken har rätt till egendom som tillsammans med dennes enskilda egendom och den egendom som denne erhöll vid bodelningen uppgår till 177 200 kronor. Den egendom som den efterlevande maken erhåller med tillämpning av basbeloppsregeln har särkullbarnen rätt att ärva när den efterlevande maken i sin tur går bort.

Ett särkullbarn kan även välja att avstå sin rätt att få ut sin arvslott efter den först avlidne maken till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarnet har då istället rätt att få ut sin arvslott när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).

I detta fallet kommer alltså den avlidne makens tre särkullbarn att få dela på kvarlåtenskapen efter honom. Endast i det fall den efterlevande maken inte har egendom som når upp till ett värde av fyra prisbasbelopp har denne rätt att plocka ut mellanskillnaden ur den avlidne makens kvarlåtenskap. När den efterlevande maken dör har särkullbarnen i så fall rätt att få ut den sista delen av kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken.

Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!

Med vänlig hälsning,

Johan Waldebrink
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll