Arvsfördelning och avyttring av egendom innan bouppteckningen
Gammal kvinna går bort. Inga barn med make. Maken död. Två barn finns som är makens. Inga föräldrar till den gamla kvinnan finns. Syster till den döda finns. Död bror utan fru och barn finns. Fem barn till död syster finns. Ärver dessa? Hus finns, bohag och bil finns. Förmodligen visst kapital. Får någon - t.ex levande syster på eget bevåg ge t.ex. bilen till sina barn innan bouppteckning skett?
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
När ett par är gifta och den ena maken dör ärver den efterlevande maken allt efter den först avlidne maken, se 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Arvet fördelas till övriga arvingar först efter båda makarnas död.
Vid den första makens bortgång görs en bodelning, där allt giftorättsgods ingår, se 10 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). Allting som inte är enskild egendom är giftorättsgods, vilket ska delas på hälften mellan makarna, se 7 kap. 1 § ÄktB. Denna uppdelning görs för att man senare vid den efterlevande makens bortgång ska veta hur stor andel som tillhörde vilken make, eftersom de båda makarna har olika arvingar. Detta ska således ha gjorts efter den första makens bortgång och då tilldelades kvinnan hela kvarlåtenskapen.
Nu när den efterlevande maken också har gått bort ska kvarlåtenskapen fördelas till de olika arvingarna. Arvingar efter den först avlidne maken ärver hans del, medan arvingar efter den sist avlidne ärver dennes del.
Utifrån din fråga har jag tolkat det som att maken har två barn, och att den avlidne kvinnan har en syster, en avliden bror utan barn och fru, samt en avliden syster med fem barn. Jag utgår ifrån detta i följande redogörelse.
Arvingar efter den först avlidne maken utgörs av makens två barn, se 2 kap. 1 § ÄB. Dessa delar på kvarlåtenskapen efter honom.
Arvingar efter den efterlevande maken utgörs av kvinnans syskon. Om den avlidne inte har några barn, tillfaller arvet arvlåtarens föräldrar. I det här fallet finns inga föräldrar i livet, därmed delar syskonen på föräldrarnas lott. Eftersom två syskon är avlidna träder dess barn in i dess ställe och får dela på deras respektive förälders del. Dock hade inte den avlidne broder några barn, därmed ärver ingen efter honom, utan de andra syskonen får dela på kvinnans kvarlåtenskap. Således ärver kvinnans syster ½ och de fem systerbarnen ärver 1/10 var. Se 2 kap. 2 § ÄB.
Angående avyttring av
egendom innan bouppteckningen:
Dödsbosförvaltningens syfte är att förbereda en
överföring av den avlidnes tillgångar till efterlevande make och ev. andra
arvingar som i detta fall. Regler om dödsboet och dess förvaltning finns i 18-24
kap. ÄB. Dödsboet betraktas som en egen juridisk person. Innan bouppteckningen
har avslutats äger ingen av arvingarna den avlidnes egendom. Det är dödsboet
själv som äger egendomen och den hålls rättsligen skild från alla
dödsbodelägare. Äganderätten till arvingar övergår normalt inte förrän vid
arvskiftet, efter bouppteckningen.
Dödsbodelägarna är de som ska förvalta dödsboet. Denna förvaltning ska ske gemensamt, alla åtgärder som görs i dödsboet måste delägarna ”rösta” om, förutom om inte åtgärd tål att skjutas upp, se 18 kap. 1 § ÄB. Delägarna är vanligtvis arvingar, efterlevande make och ev. testamentstagare. Om alla skulle anses som delägare illustrerar detta att ingenting får säljas ur boet utan de andras vetskap, och ingen får tillägna sig pengarna vid en försäljning då dessa tillhör dödsboet.
Det är högst problematiskt att ta värdefulla saker ur ett dödsbo och en rad konsekvenser kan aktualiseras. Vid bouppteckningen ska den avlidnes alla tillgångar och skulder dokumenteras så som de var vid dödsfallet. Bouppteckningen ska skrivas under av bouppgivaren, den som bäst känner boet, ”teckna försäkran på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt utelämnats”, se 20 kap. 6 § 2 st. ÄB. Sedan ska den inlämnas till skatteverket och registreras. Om uppgifterna inte stämmer, egendom fattas, kan ansvar för t.ex. bedrägeri och förskingring bli aktuellt. Om delägare i dödsbo äventyrar en borgenärs rättigheter genom att lämna ed som denne vet är felaktig, kan delägaren i dödsboet bli personligen ansvarig för skulder.
Om egendom avyttras från boet innan bouppteckning har gjorts kan det alltså vara svårt att förutse om den avlidnes skulder kommer täckas av tillgångarna. Därför får ingen avyttring göras innan skulderna betalts eller betryggande säkerhet ställts för skulden. Om så har skett kan delägarna förpliktas återbära egendomen eller ersätta dess värde. Se 18 kap. 6 § ÄB och 22 kap. 1 § 2 st. ÄB.
Du hittar ÄB https://lagen.nu/1958:637 och ÄktB https://lagen.nu/1987:230.
Vänligen,
