Arv och testamente med hus, särkullbarn och gemensamma bröstarvingar
Hej!
Mor hade 4 barn. Två från ett tidigare äktenskap; särkullbarn ( A och B ), två i nuvarande äktenskap (C och D). Nuvarande maken, E, pappa till C och D, lever. Mor ärvde för några år sedan ett hus som sin enskilda egendom. Mor skrev sedan ett testamente med innebörden att A, B och C ärver huset när hon dör. Nu har mor dött.
Vi säger att det i det gemensamma boet finns 320 000 kr (pengar + lösöre).
Fråga 1. Stämmer det då att
a/ dösboet värderas till 160 000 kr och att särkullbarnens (A och B:s ) arvslott är 20 000 vardera och att deras laglott är 10 000 kr vardera? eller
b/räknas huset in i dödsboet, trots att det ärvdes av den döda som enskild egendom?
Huset, den enskilda egendomen, säger vi är värt 600 000 kr. Det är testamenterat till 3 bröstarvingar A, B och C, varav A och B är särkullbarn.
2. Hur räknas värdet av huset/den enskilda egendomen?
a/I förhållande till maken som lever?
b/ I förhållande till dödsboet?
c/ I förhållande till D (arvslott/laglott)?
d/Hur ska den enskilda egendomen, 600 000 kr, delas i förhållande till särkullbarnen A och B (vad får de vardera?).
d/Vad får C av huset/den enskilda egendomen (vad har hen rätt att få ut bums)?
e/ Och hur ska D räkna sin laglott i förhållande till den enskilda egendomen? När räkans den som kränkt?
3. Spelar det någon roll för D om huset säljs bums (för säg 600 000 kr) eller om huset "för alltid" förblir i A, B och C:s ägo?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga och för att du har använt dig av vår expresstjänst.
Jag kommer att svara på dina spörsmål, fråga för fråga, samt att initialt ge dig ett kort svar och därefter följer en lite djupare redogörelse för gällande rätt. Avslutningsvis finner du mina kontaktuppgifter.
Just de regler du berör; arv, efterarv, testamente etc., är ofta väldigt svårt att förklara över skrift. Nu har vi även med siffror att göra vilket kan göra det hela än mer svårbegripligt. Därav finner du mina kontaktuppgifter längst ned i svar, och tveka inte att höra av dig om något känns oklart!
Jag utgår från dina premisser:
Vi säger att det i det gemensamma boet finns 320 000 kr (pengar + lösöre).
Fråga 1: Stämmer det då att
a/ dösboet värderas till 160 000 kr och att särkullbarnens (A och B:s ) arvslott är 20 000 vardera och att deras laglott är 10 000 kr vardera? eller
b/räknas huset in i dödsboet, trots att det ärvdes av den döda som enskild egendom?
Svar:
Svaret blir en blandning av de båda, eftersom arvslotten och laglotten är baserade på felaktiga kvoter i alternativ. Huset kommer att räknas in i dödsboet, trots att det ärvdes som enskild egendom. Det enda det påverkar är beräkningen vid bodelningen, som görs vid egenskap av äktenskapsskillnad pga. dödsfall. Hade huset istället varit giftorättsgods, hade det alltså funnits mer pengar i det gemensamma boet, som då skulle ha delats mellan de båda makarna.
Men om vi utgår från att dödsboet skulle värderas till 160 000kr (utan att räkna med huset) så hade särkullbarnens arvslott varit 1/4 var, dvs. 40 000kr vardera och deras laglott hade då varit 20 000kr vardera. Nu ska även huset tas i beaktning. Se mer nedan under fråga 2.
Gällande rätt
Arvslott och kvarlåtenskap - Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen som bröstarvingarna, barnen, är berättigade till efter att en bodelning har skett. Det första som sker när ett äktenskap upplöses, vilket det gör när någon av makarna dör, är en bodelning. I denna bodelning fördelas makarnas giftorättsgods dem emellan. Den andel som den avlidne ska få efter bodelning, inklusive dennes enskilda egendom utgör den s.k. kvarlåtenskapen.
Eftersom din mamma har fyra stycken barn så är er arvslott 1/4 av kvarlåtenskapen som tillfaller din mamma efter att bodelning skett, jfr. 2 kap. 1 § Ärvdabalken.
Laglott - Laglotten utgörs av halva arvslotten. Det vill säga att laglotten är 1/8 om arvslotten är 1/4. Viktigt att tänka på är att en bröstarvinges rätt till laglott inte kan testamenteras bort, jfr 7 kap. 1 § Ärvdabalken.
Fråga 2: Huset, den enskilda egendomen, säger vi är värt 600 000 kr. Det är testamenterat till 3 bröstarvingar A, B och C, varav A och B är särkullbarn. Hur räknas värdet av huset/den enskilda egendomen?
a/I förhållande till maken som lever?
Svar:
När det finns efterarvsberättigade arvingar (i ditt fall så finns de två gemensamma barnen C och D) erhåller den efterlevande maken (E) kvarlåtenskap efter den först avlidna maken med s.k. fri förfoganderätt. (Makar ärver ju idag före gemensamma bröstarvingar enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken).
Värdet av huset kommer då utgöra en viss andel av den egendom som make E, men som denne endast har fri förfoganderätt över. Det innebär att denna andel kan han inte testamentera bort till förmån för någon annan än de efterarvsberättigade (barn C och D).
Att huset är borttestamenterat spelar däremot inte så stor roll i förhållande till maken som lever. Att huset är enskild egendom innebär bara att huset inte ingår vid bodelningen, och alltså inte räknas in i det som du kallar för "det gemensamma boet".
b/ I förhållande till dödsboet?
Svar:
I dödsboet ingår bl.a. all kvarlåtenskap, inkl. skulder, som den avlidne har. Därav ska värdet på huset även räknas in i dödsboet, tillsammans med den andel som den avlidne har rätt till efter bodelningen. I exemplet sen tidigare så har alltså er avlidna mor en kvarlåtenskap på 600 000kr (huset) + 160 000kr (andelen från det gemensamma boet/bodelningen) = 760 000kr.
c/ I förhållande till D (arvslott/laglott)?
Svar:
Med hänsyn till fråga 1 och fråga 2b, så innebär det att D har rätt till sin laglott på 1/8 av 760 000kr. Denna del kan som tidigare nämnt inte testamenteras bort. (Husets värde ska alltså finnas med i beräkningen av D:s laglott).
d/Hur ska den enskilda egendomen, 600 000 kr, delas i förhållande till särkullbarnen A och B (vad får de vardera?).
Svar:
Den enskilda egendomen ska inte fördelas på något särskilt sätt i förhållande till särkullbarnen. De har blivit testamenterade ett värde av 600 000kr som ska fördelas på 3 (barn A, B och C) = 200 000kr vardera. Deras arvslott utgör däremot 1/4 vardera utav 760 000kr vilket är 190 000kr. De har alltså redan fått mer testamenterat till sig än vad de har rätt till enligt lag. De har alltså rätt att få ut 200 000kr vardera, men inte mer. (Det kan ju exempelvis lösas genom att de köper ut varandra, inkl. bröstarvinge C, om någon av dem vill ta över huset.)
e/Vad får C av huset/den enskilda egendomen (vad har hen rätt att få ut bums)?
Svar:
C har inte rätt att få ut något direkt ("bums"). Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken så går makes arvsrätt före gemensamma bröstarvingars. De får vänta på sitt s.k. efterarv. Det spelar ingen roll att huset var enskild egendom, utan det påverkar som tidigare nämnt endast beräkningen vid bodelningen ("det gemensamma boet").
f/ Och hur ska D räkna sin laglott i förhållande till den enskilda egendomen? När räkans den som kränkt?
Svar:
D ska beräkna sin laglott i förhållande till hela kvarlåtenskapen, och inte enbart den enskilda egendomen. D har som tidigare nämnt rätt till 1/8 av hela kvarlåtenskapen, även om hen inte har rätt att få ut den delen direkt. D:s laglott blir kränkt, om hen inte kan få ut 1/8 av kvarlåtenskapen. Helt enkelt: Om testamentets värde inkräktar på D:s laglott så är dennes laglott kränkt. Nu verkar dock så inte vara fallet eftersom endast 600 000kr av 760 000kr är borttestamenterat. Testamentets värde inkräktar då inte på den andel som finns kvar av kvarlåtenskapen, vilket är 160 000kr. D har då möjlighet att få ut sitt arv, efteresom hen endast har rätt till 1/8 av 760 000kr vilket är 95 000kr.
Fråga 3: Spelar det någon roll för D om huset säljs bums (för säg 600 000 kr) eller om huset "för alltid" förblir i A, B och C:s ägo?
Svar:
Nej, det spelar ingen roll. Den andel som D har rätt till, ska beräknas utefter vad huset är värt vid själva bouppteckningen, och inte senare. Jag säger andel eftersom D inte har rätt att få ut sitt arv direkt, utan måste vänta på att ärva tills make E har gått bort. Läs mer om efterarv nedan.
Vad är nu det här med "efterarv" som jag har nämnt vid olika tillfällen?
Först och främst ärver bröstarvingar dvs. barn. Men som tidigare nämnt så ärver den avlidnas make före gemensamma bröstarvingar. De har då rätt till ett s.k. efterarv. När då make E går bort har de gemensamma bröstarvingarna (C och D) rätt till en viss andel av kvarlåtenskapen från make E. Varför blir det så? Jo, det har att göra med s.k. arv med fri förfoganderätt och full äganderätt. Se nedan. (Nu är ju visserligen C och D ensamma bröstarvingar, det saknas särkullbarn på make E:s sida, så de kommer att ärva allt från make E:s kvarlåtenskap. Det kan dock ändå vara värt att visa på hur efterarv fungerar. Speciellt eftersom det förekommer testamente i fallet).
Arv med fri förfoganderätt och full äganderätt
När det finns efterarvsberättigade arvingar (i ditt fall barn C och D) erhåller den efterlevande maken (make E) kvarlåtenskap efter den först avlidna maken med s.k. fri förfoganderätt.
Då make E ärver sin frus egendom med fri förfoganderätt, rör det sig om att en andel av hans egendom ägs med fri förfoganderätt, och därför kommer att gå till hans frus (och nu även hans) arvingar när han själv avlider.
B.1. Exempel på hur man beräknar efterarv enligt reglerna om fri förfoganderätt:
Vi antar följande:
1. Make E ägde 160 000kr när hans fru avled, efter bodelningen.
2. Din mor ägde 760 000kr (160 000kr + 600 000kr) när hon avled, efter bodelningen. Detta är hennes kvarlåtenskap.
3. Enligt tidigare nämnda paragraf - 3 kap 2 § Ärvdabalken - så ärver som sagt var make E allt som din mor ägde, och som inte särkullbarnen plockar ut direkt. Vi antar att särkullbarnen tar ut sin arvslott direkt, dvs. 1/4 av 760 000kr vardera. Det finns nu 380 000kr kvar av din mors kvarlåtenskap, som barnen C och D har rätt till, men som de inte kan få ut direkt.
Make E ärver alltså ytterligare 380 000kr, men dessa ägs med s.k. fri förfoganderätt.
4. Make E har nu totalt sett 380 000kr + 160 000kr = 540 000kr i sin ägo. Av dessa 540 000kr så äger han 380 000kr med fri förfoganderätt. Denna andel (380 000/540 000 = 7/10) ska gå till make E:s frus efterarvingar när make E avlider.
5. Notera att jag nämner andel och inte belopp. Efterarv berör endas andelar och inte summor. Låt säga att make E:s totala egendomen minskar från 2017 tills dess att han själv avlider. Då har din mors efterarvingar (C och D) endast rätt till 7/10 av din morbrors kvarlåtenskap, ÄVEN om den har sjunkit.
6. Denna andel får inte make E testamentera bort!
En efterlevande make (make E) får inte genom testamente eller förmånstagarförordnande, som faller ut vid efterlevandes makes död, förordna över den andel/kvotdel av kvarlåtenskap som innehas med friförfoganderätt (jfr. 3 kap 2 § Ärvdabalken).
Kontaktuppgifter
Jag hoppas att jag har gjort det något så när förståeligt, men finner du något oklart är du varmt välkommen att kontakta mig på: johan.hakansson@lawline.se. Min rekommendation är att vi då tar en avstämning över telefon, då det är enklare att förklara dessa regler muntligt.
Allt gott,
Med vänliga hälsningar
