Arv, bouppteckning och enskild egendom

FRÅGA
Hej! Några frågor om arv, bouppteckning och enskild egendom:Min bror, som har dött, efterlämnar maka men de har inga gemensamma barn. Efterlevande maka har ett vuxet barn ur tidigare äktenskap. Det finns ett äktenskapsförord där min brors fastighet skall utgöra enskild egendom vari maka icke äger giftorätt. Det finns inget testamente.Kan jag som syskon till den avlidne hjälpa till och göra bouppteckningen / vara förrättningsman ?Är jag redan nu efterarvinge, (då får jag väl inte göra bouppteckningen?), eller blir jag efterarvinge först då hans maka avlider?Ärver makan fastigheten med förtur eller full förfoganderätt? Vad är skillnaden mellan dessa?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Vem ärver?
Om en make avlider upplöses äktenskapet och innan den avlidnes kvarlåtenskap fördelas görs en bodelning. (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Kvarlåtenskapen består av det sammanlagda värdet av den avlidna makens andel i bodelningen och den avlida makens enskilda egendom. Som huvudregel när den avlidne var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Bröstarvingar och arvingar i andra arvsklassen har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död (3 kap. 2 § ärvdabalken). Första arvsklassen utgör bröstarvingar och andra arvsklassen utgör i första hand den avlidens (din brors) föräldrar och sedan den avlidens syskon (2 kap. 1-2 §§ ärvdabalken).

Du som syskon till den avlidne blir alltså efterarvinge under förutsättningen att era föräldrar inte lever, som i annat fall hade ärvt före dig.

Vad betyder fri förfoganderätt och full äganderätt?
När det finns efterarvingar får den efterlevande maken kvarlåtenskapen med s.k. fri förfoganderätt, istället för full äganderätt. Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt är att vid full äganderätt får du fritt bestämma vad du ska göra med egendomen. När du ärver med fri förfoganderätt får du däremot inte testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån (3 kap. 2 § och 3 § ärvdabalken).

För att klargöra kommer alltså villan tillsammans med din avlidne brors andel i bodelningen, tillfalla hans maka med fri förfoganderätt. Denna andel kommer du att ärva när makan dör.

Vem får göra bouppteckningen?
En bouppteckning ska upprättas senast inom tre månader från dödsfallet (20 kap. 1 § ärvdabalken). Dödsbodelägare, dvs. de som ärver av den avlidne direkt, ska kalla till sammanträde för förrättande av bouppteckning. Om efterarvsrätt föreligger ska den avlidnas efterarvingar kallas, trots att de inte är dödsbodelägare i den avlidnas dödsbo utan först i den efterlevandes (20 kap 2 § ärvdabalken). Den som kallar till sammanträdet ska också välja ut två sakkunniga och trovärdiga personer, s.k. förrättningsmän som ska intyga att bouppteckningen går rätt till. Dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa kan inte vara förrättningsmän. En boutredningsman eller testamentsexekutor kan inte heller vara förrättningsman.

Den delägare som bäst känner till boet (så kallad bouppgivare) ska tala om vad som finns i boet. Däremot kan varje delägare på begäran lämna uppgifter till bouppteckningen (20 kap. 6 § ärvdabalken). Dvs. du som efterarvinge har dels rätt till att vara bouppgivare men även i annat fall rätt till att delta under förättningen av bouppteckningen. Du får däremot inte vara förrättningsman.

Hoppas detta gav svar på dina frågor!
Tveka inte att skriva en kommentera om det är någonting som är oklart.

Vänliga hälsningar,

Melina Trydegård
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (1127)
2021-11-30 Går det att ansökan om skiftesman via post?
2021-11-30 Boutredningsmannens befogenheter i förhållande till ett dödsbo
2021-11-30 Värdering av egendom vid bouppteckning
2021-11-29 När behöver kallelse till bouppteckningssammanträde skickas ut?

Alla besvarade frågor (97676)