Är avtalen som anställd ingått giltiga - ställningsfullmakt

Question

Vi har en tidigare anställt som gjort egna sidoavtal utan vår vetskap med kunder med vårt brevpapper. Det är undertecknat kladdigt så man ser inte vad det står o det saknas namnförtydligande. Detta gäller en kund som köpt massa kontorsmaskiner. Den tidigare anställd har gjort sidoavtal där massa saker skall ingå utan kostnad. Är det giltligt utan namnförtydligande?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag förstår din fråga som att en tidigare anställd har ingått avtal med kunder för företagets räkning och ni undrar således om företaget är skyldiga att fullfölja dessaa avtal.

Den här problematiken kan kokas ner i två juridiska frågeställningar; är ett sådana här avtal giltiga även om namnförtydligande saknas (och att undertecknande är kladdigt/oläsbart) och, om det saknas, kan en anställd med bindande verkan för företaget ingå avtalet ändå.

Jag är medveten om att du bara frågar om avtalet är ogiltigt i det fall namnförtydligande saknas (och att undertecknandet är otydligt), men det är också, utöver det, av intresse att utreda den anställdes möjlighet att genom sin anställning ingå avtal för företaget.

Måste det finnas ett namnförtydligande (och måste underskriften vara tydlig)?

De allra flesta avtalen saknar formkrav. Med detta menas att det finns inga erforderliga krav på avtalets form för att det ska vara giltigt. Avtal kan därför vara giltiga såväl muntligen som skriftligen.

Detta gäller däremot inte om det finns någon lag som föreskriver att ett avtal måste ha viss form för att vara giltig. Ett exempel på detta är 4 kap. 1 § jordabalken som föreskriver särskilda formkrav på köp av fast egendom, bl.a. att avtalen måste innehålla underskrift från både köpare och säljare.

Vad gäller köp av kontorsmaskiner, som är lös egendom, finns det inget erforderligt lagkrav som stadgar att sådana avtal måste ha viss form. Såtillvida de saker som skulle ingå utan extra kostnad också är lös egendom, finns det ingen lag här heller som säger att dessa avtal måste ha viss form för dess giltighet.

Därmed kommer huvudregel beträffande avtal att gälla, nämligen att de inte måste ha någon särskild form för dess giltighet. Avtalet kan därför vara giltigt trots att namnförtydligande saknas (och att underskriften är otydlig). Däremot är det lite speciella regler som gäller när en anställd träffat avtal i sin tjänst och för företagets räkning. Därför måste det nu utredas vilken behörighet och befogenhet din anställda hade att ingå rättshandlingarna.

Kan en anställd ingå avtal med bindande verkan för företaget (angående försäljning av kontorsmaskiner)

När någon blir anställd ingås en s.k. ställningsfullmakt (10 § andra stycket avtalslagen). En ställningsfullmakt är en fullmakt vilket ger en anställd rätten att ingå vissa rättshandlingar för företagets räkning. Anställningen sätter alltså de yttre gränserna för vilka avtal den anställde har rätt att ingå, dvs den anställdes behörighet.

Vilken behörighet den anställde har genom sin ställningsfullmakt är ofta svårt att veta. Det beror på många faktorer så som vilken typ av anställning det rör sig om, vad personen vanligtvis gör för jobb och företagets sedvänja. Med detta menas; vad brukar vara vanligt och acceptabelt inom företaget för anställda med samma position som den anställde ni tidigare hade? Får anställda vanligtvis agera på det sätt som denna person har gjort eller hör detta agerande till ovanligheten? Dvs får personer, med samma typ av anställning, sälja kontorsmaskiner och i vissa fall träffa avtal om att vissa varor ska ingå utan extra kostnad?

För att konkretisera kan jag dra ett exempel. Säg att en anställd jobbar som kassör på en snabbmatsrestaurang. Denna person har genom sin anställning - fullmakt att ingå avtal om att sälja den mat som restaurangen har på sin meny. Däremot, om den anställde hade sålt kassaapparaten, kan man konstatera att denne agerat utanför sin behörighet.

Om den anställde agerat utanför sin behörighet blir avtalet ogiltigt. Detta oavsett om tredje man (de som mottog de kontorsmaskiner och annat som såldes/gavs bort utan extra kostnad) insåg eller borde ha insett att den anställde agerade utanför sin behörighet. Däremot, kan avtalet trots detta bli giltig genom att det tycks som att ni godkänner avtalet (s.k. ratihabition) antingen genom att ni är passiva eller att ni exempelvis skickar varorna eller på annat sätt agerar som att avtalet är giltigt. Därför är mitt råd att ni så snart som möjligt underrättar köparna om att eran tidigare anställda agerat utanför sin behörighet.

Om ni upptäcker att personen faktiskt agerat inom sin behörighet kan avtalet ändå vara ogiltigt genom att ni gett vissa inskränkande föreskrifter. Det kan exempelvis vara om företaget sagt till de anställda att ni numera inte säljer dessa varor eller att ni inte skickar vidare varor utan extra kostnad (uppmärksamma att såvida detta aldrig har hört till vanligheten måste ni inte uttryckligen sagt att det inte får göras, det blir då utanför behörigheten direkt). Har ni haft sådana inskränkande föreskrifter så begränsar det den anställdes befogenhet.

För att närmare konkretisera befogenheten kan exemplet om snabbmatsrestaurangen tas upp igen. Den anställde har behörigheten att sälja restaurangens mat och befogenheten att sälja den till det pris som restaurangen föreskriver. Säljer den anställde maten för lägre pris är avtalet ogiltigt bara om kunden, dvs tredje man, insett eller borde ha insett att det såldes till för lågt pris. Det kan vara svårt för tredje man att veta såvida denne inte direkt tar del av de inskränkningar som den anställde har när den ingår rättshandlingar.

Om det är så att eran anställd har agerat inom som behörighet men utanför sin befogenhet (som i exemplet ovan) måste alltså köparen insett, eller borde ha insett att detta skedde för att avtalet ska vara ogiltigt (11 § första stycket avtalslagen). Tredje man måste alltså vara i ond tro.

Sammanfattning

Avtalet kräver ingen särskild form för att det ska vara giltigt. Det saknar således betydelse för avtalets giltighet om det saknas namnförtydligande eller inte.

Det som däremot har betydelse är om den anställde har agerat inom sin behörighet eller inte. Har denne gjort det är avtalet giltigt. Har den inte gjort det är avtalet ogiltigt (oavsett tredje mans eventuella goda tro) Däremot måste ert företag underrätta köparna om detta.

Har den anställde agerat inom sin behörighet men utanför sin befogenhet så krävs det att tredje man är i ond tro för att avtalet ska vara ogiltig.

Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!

Med vänliga hälsningar,