Är arbetsgivaren eller arbetstagaren betalningsskyldig för en kontrollavgift vid felparkering?
Hej. Jag undrar vad som händer om en bil ägt av ett företag får en parkeringsbot och arbetsgivaren hävdar att en specifik arbetstagare felparkerat men arbetstagaren nekar till att ha kört bilen. Tack på förhand
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Svaret på din fråga skiljer sig lite beroende på vad det är för slags "parkeringsbot" företaget fått. Det beror på om bilen stått uppställd på allmän mark ("gatumark") där en polisman eller kommunalt förordnad parkeringsvakt har befogenhet att utfärda en s.k. parkeringsanmärkning, eller om bilen istället stått på privat mark (s.k. "tomtmark") och då fått en kontrollavgift utfärdad av markägaren eller någon denne anlitat för parkeringsövervakningen. Olika rättsliga system tillämpas nämligen beroende på om det rör sig om polisiär trafik- och parkeringsövervakning (där parkeringsanmärkningar utfärdas) eller om det rör sig om att markägaren så att säga "säljer en parkeringstjänst" och där kontrollavgiften som då utfärdas utgör en slags faktura precis som vilken faktura som helst.
För att slå fast vilken av dessa slags "parkeringsböter" du fått bör du alltså läsa vad som står på den "gula lappen" som företaget fått.
Om en parkeringsanmärkning utfärdats (allmän mark) – I detta fall blir lagen (1976:206) om felparkeringsavgift (som kan kallas FelPL) tillämplig. Det anges i FelPL 4 § att det är fordonets ägare som ansvarar för att felparkeringsavgiften betalas. Där framgår också att "fordonets ägare" avser (enligt vad som är relevant för din fråga) antingen:
- den som, när överträdelsen skedde, var antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret, eller
- den som senare har antecknats i vägtrafikregistret vid tiden för överträdelsen (det innebär att från och med den dag som man förvärvar fordonet är man ansvarig för parkeringsanmärkningar som utfärdas, även om den tidigare ägaren fortfarande står som ägare i registret under tiden, enligt rättsfallet NJA 2019 s. 480).
Som utgångspunkt är det alltså företaget/arbetsgivaren, som ju äger bilen i ditt fall, som är betalningsskyldig för felparkeringsavgiften. Anledningen till att det är på det viset är att beloppet ska kunna vara lätt att kräva in på så sätt att det inte ska behövas någon närmare efterforskning om vem som kört och ställt upp fordonet.
Trots detta finns det en möjlighet för företaget att kräva tillbaka beloppet av den som egentligen kört bilen efter att företaget betalat felparkeringsavgiften. Detta förtydligas i förarbetena till FelPL (prop. 1975/76:106 s. 20). Denna s.k. regressrätt gäller allmänt inom juridiken och innebär kort sagt att om man har betalat en skuld, har man har rätt att kräva betalning av den som av någon anledning egentligen kan sägas vara den som ska betala.
Om en kontrollavgift utfärdats (privat mark) – I detta fall blir lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering (som kan kallas LKOP) tillämplig. I LKOP 7 § anges att fordonets förare och ägare "ansvarar solidariskt" för att kontrollavgiften betalas. Fordonets ägare har samma betydelse som i FelPL (se ovan).
Eftersom ett solidariskt ansvar gäller betyder det att markägaren/parkeringsövervakaren har rätt att vända sig till vem som helst av företaget eller arbetsgivaren och kräva hela beloppet från vem som helst av dessa. Det lättaste är naturligtvis att vända sig till företaget såsom ägare, och det är då troligt att detta sker.
På motsvarande sätt som enligt FelPL ovan så kan ägaren (företaget) utnyttja sin regressrätt och kräva ett motsvarande belopp av föraren (arbetstagaren), även utan något uttryckligt stöd i t.ex. anställningsavtalet.
Vad gäller om arbetstagaren nekar till att ha kört bilen? – Här rör det sig om en ren bevisfråga, oavsett om det är en parkeringsanmärkning eller kontrollavgift som utfärdats. Frågor om betalningskrav av en enskild gentemot en annan enskild (t.ex. arbetsgivare och arbetstagare) räknas till tvistemålen och hör därför till civilrätten. Allmänt gäller inom civilrätten att det är den som kräver något av någon annan (t.ex. betalning) som ska bevisa att förutsättningarna för kravet är uppfyllda. Samma sak lär gälla även i denna typ av fall, dvs. arbetsgivaren ska bevisa att denne har rätt till betalning av arbetstagaren, särskilt då en arbetsgivare typiskt sett är den starkare parten och har lättare att samla in bevisning om saker och ting jämfört med en arbetstagare.
Detta lär alltså, i fallet som du beskriver, innebära att arbetsgivaren ska styrka att det varit arbetstagaren som kört bilen, för att arbetsgivaren ska kunna utnyttja sin regressrätt. Det kan tänkas ske med hjälp av t.ex. arbets- eller körscheman, vittnen som vet att det varit arbetstagaren som kört bilen vid tillfället ifråga, osv.
Sammanfattning – Rör det sig om en parkeringsanmärkning måste företaget såsom fordonsägare alltid betala in felparkeringsavgiften till Transportstyrelsen. Först därefter uppkommer den s.k. regressrätten som medför att företaget kan kräva tillbaka motsvarande belopp av den som faktiskt kört fordonet.
Rör det sig om en kontrollavgift kan det bli så att markägaren/p-bolaget vänder sig till föraren istället för ägaren för betalning. Om ägaren tvingas betala kan denne därefter kräva motsvarande belopp av föraren med stöd av regressrätten.
Allmänt gäller att arbetsgivaren måste bevisa att arbetstagaren kört bilen och alltså är betalningsskyldig enligt regressrätten.
Hoppas du fått svar på dina frågor!
Med vänlig hälsning,
