Adoption utan ena förälderns godkännande
Jag har 2 barn födda 08 och 10 från tidigare äktenskap. 2011 träffade jag en ny man som jag sedan dess fått ytterligare 3 barn med. Den biologiska pappan till de äldsta barnen har psykisk sjukdom, gravt narkotika missbruk, flera olika diagnoser och kriminellt förflutet. Han har inte följt överenskommelser vi haft angående umgänge och kom och gick som han ville i barnens liv under de första 5 åren efter vår separation. Då barnen tydligt visade hur dåligt de mådde av detta så kontaktade jag familjerätten och de rådde mig att bryta med honom. Nu har ytterligare 3 år gått och min man har ansökt om närståendeadoption. På detta svarar biopappan, via sin gode man, att han motsätter sig adoption samt att han nu vill ha umgänge och ska kontakta advokat. Det äldsta barnet som i somras fick adhd och trotssyndrom diagnos skulle må oerhört dåligt om det skulle bli aktuellt. Hen behöver trygghet, stabilitet och kontinuitet för att fungera. Vi har jobbat i flera år för att hens vardag ska fungera. Båda barnen ser sin styvfar som sin riktiga pappa och vill att det ska vara så på riktigt. Jag har ensam vårdnad. Hur ser våra chanser ut? Mvh orolig mamma
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Din fråga handlar om adoption och regler om adoption finns i Föräldrabalken (FB).
Som huvudregel behövs bägge föräldrars godkännande för att ett barn ska få adopteras (4 kap. 5a§ 1 stycket FB). Däremot gäller detta bara om de har gemensam vårdnad. Du skriver att du har ensam vårdnad och då behövs inte barnens biologiska pappas samtycke (4 kap. 5a§ 2 stycket FB). Däremot ska den biologiska pappan ändå höras, om det är möjligt (4 kap. 10§ 3 stycket FB).
För att adoption ska kunna ske krävs att vissa formella, allmänna krav uppfylls:
Dina barns styvfar måste som huvudregel vara över 25 år gammal för att kunna adoptera dem. Nu gäller dock att han ska adoptera sin makas barn, och då gäller istället en åldersgräns på 18 år (4 kap. 1§ FB). Eftersom den som ska adoptera är din nya make måste du som maka ge samtycke (4 kap. 3§ FB).Du skriver att barnen är födda 08 och 10. Det innebär att de inte är över 12 år och alltså inte behöver ge samtycke till adoption (4 kap. 5§ FB). Det kan dock vara värt att tänka på, om adoptionen skulle dra ut på tiden. Du skriver också att du är orolig över ditt barn i situationen ni befinner i. Om ditt barn skulle hinna bli över 12 år, och alltså ska tillfrågas, finns det ett undantag till detta om barnet skulle bli skadat av en sådan tillfrågan.
När alla dessa krav är uppfyllda ska dessutom göras en lämplighetsprövning (4 kap. 6§ FB). Adoptionen får endast ske om det är till fördel för barnen – det är alltså barnens bästa som är avgörande i en sådan bedömning. I lagen står att adoption bara får ske om adoptanten har uppfostrat eller vill uppfostra barnen eller om det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan adoptanten och barnen finns särskild anledning till adoptionen. Dessutom ska man ta hänsyn till barnens önskemål, även om de är så pass unga att de inte måste tillfrågas. Eftersom dina barn ser deras styvfar som sin riktiga pappa och vill att det ska bli så på riktigt väger det till fördel för er.
Det är svårt för mig att juridiskt bedöma era chanser till att adoptionen ska gå igenom utan mer information om er situation. Utifrån det du skrivit skulle jag ändå säga att era chanser är ganska goda. Allt beror på vad barnens bästa är, och utifrån det du skriver verkar en adoption vara i deras intresse.
Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!
Med vänlig hälsning,
