Arv och skilsmässa vid internordiska förhållanden

Jag är gift med en man från vårt närmaste grannland, han är inte svensk medborgare. Vi har köpt hus m m i Sverige. Huset står i bägges namn. Jag bor här och han pendlar. Vad sker vid skilsmässa/dödsfall? Gäller den svenska lagen. Vi har särkullbarn och vi gifte oss i hans land för mer än 5år sedan.

Lawline svarar

Hej, Om din make är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge gäller Förordning (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap se https://lagen.nu/1931:429 (förkortas NÄF) för er ev. skilsmässa. Enl. 9 § 1 st NÄF ska vid prövning i Sverige av skilsmässa mellan nordiska medborgare med hemvist i Norden alltid tillämpas svensk rätt. Denna regel gäller alltså om ni ansöker om skilsmässa i Sverige. Detta innebär då att den svenska Äktenskapsbalken (se https://lagen.nu/1987:230) blir tillämplig. Om din make är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge finns tre tillämpliga lagar vid dödsfall. Dessa är: Lag (1935:44) om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, som hade hemvist här i riket (förkortas NDL) se https://lagen.nu/1935:44. Lag (1935:45) om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge. Lag (1935:46) om tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge. Huvudregeln är här att boutredning, bodelning och arvskifte efter i Norden bosatt nordisk medborgare skall ske i det land där den avlidne vid sin död hade hemvist och då tillämpas det landets lag, 19 § NDL och 1 § Lag 1935:45 om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om den avlidne hade hemvist i Sverige sker alltså förrättningen här enligt svenska regler (Ärvdabalken se https://lagen.nu/1958:637). Förrättningen omfattar då all egendom som den avlidne hade vid dödsfallet, både egendom inom och utom Norden, 20 § NDL. Var en person ska anses ha hemvist definieras i 7 kap. 1 § Lag (1904:26) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (se https://lagen.nu/1904:26). Man bedömer enl. denna paragraf hemvisten baserat på om personens vistelse med hänsyn till dess varaktighet och omständigheterna i övrigt måste anses stadigvarande. Det är två kriterier som ska vara uppfyllda, dels ett vistelsekriterie där man ser till var personen faktiskt befinner/befann sig och ett avsiktskriterie där man ser till om personen har/hade för avsikt att stanna en längre tid. När man ser på avsikten kan sådant som familjeförhållanden, anställning, att man äger bostad och var man är folkbokförd spela in. Även om någon anses ha haft hemvist i Sverige vid dödsfallet finns en möjlighet för arvinge eller testamentstagare att yrka att lagen i den avlidnes hemland (dvs. medborgarskapslandets lag) istället ska tillämpas. Detta ifall hemvisten vid dödsfallet varat mindre än fem år och den som yrkar att hemlandets lag ska tillämpas har en arvsrätt som beror på vilken lag som tillämpas, 1 § NDL. Om svensk lag blir tillämplig har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv direkt enl. 3:1§ Ärvdabalken. Särkullbarnen kan avstå denna rätt till förmån för den efterlevande maken och de ges då efterarvsrätt i den efterlevande makens dödsbo enl. 3:9§ Ärvdabalken. Med vänliga hälsningar
Josefin BackmanRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Bouppteckning och arvsskifte? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000