Lawline svarar
Hej,
Jag tolkar din fråga som att det är två saker, som du vill ha belyst:
1) Behöver du skaffa en advokat eftersom din motpart har gjort det?
Frågan är processuell och det föreligger i och för sig inget formellt krav enligt Rättegångsbalken (RB) att företrädas av ett ombud (t.ex. en advokat) jfr. RB 12 kap. 1§ 1st, där det påpekas att parts talan ”må” föras genom ombud. Detta gäller även om motparten har valt att anlita en advokat. En annan fråga är om det är lämpligt med tanke på målets fortsatta gång och dina utsikter att vinna framgång i en process att agera utan någon advokat. Frågan måste ses mot bakgrund av att rätten har en viss skyldighet att bedriva materiell processledning. Beakta även att den vinnande parten kan få sina rättegångskostnader ersatta, RB 18 kap. 1§. Förliks parterna (vilket är vanligt) skall vardera parten bära sina kostnader RB 18 kap. 5§ 2 st. Det är många frågeställningar som blir aktuella här, exv. ; hur stort är tvisteföremålets värde, hur bedömer du dina möjligheter att själv uppträda inför domstol ? Ett felsteg kan bli dyrt och det kanske är värt att anlita en advokat i frågan, i synnerhet om din motpart har gjort detta. Du bör även undersöka hur dina försäkringar ser ut; har du en rättskyddsförsäkring och vilka är villkoren här? Undersök här din hemskyddsförsäkring.
2)Vilken betydelse har det säljaren inte visste om vilken årsmodell det är fråga om?
I rubriken anger du ”hävning av bilköp”, varför jag kommer att belysa frågan köprättsligt. Köplag (1990:931) (KöpL) är tillämplig, se KöpL 1§ 1st och 4§ samt Konsumentköplag 1§ . Jag utgår från att säljaren liksom du har agerat såsom privatperson. Köplagen är i och för dispositiv, jag utgår dock från att ni inte har avtalat om särskilda köpvillkor här.
Har säljaren särskilt åtagit sig juridiskt ansvar för modellen såsom ett avtalsvillkor eller är årsmodellen snarare fråga om en uppgift som lämnats vid marknadsföringen? I det förra fallet framgår av 17§ 1st och 3 st att fel föreligger då varan avviker från vad som har avtalats (s.k. konkret fel) och i det senare fallet föreligger fel pga. att varan avviker från uppgifter om varans egenskap som lämnats vid marknadsföringen (exv. annons). I båda fallen är det ovidkommande om säljaren kände eller borde ha känt till att uppgiften var felaktig. Observera dock, för att med framgång kunna göra gällande fel med stöd av 18§ krävs att uppgiften ”kan antas ha inverkat på köpet”.( Meningen med formuleringen är att ge en viss bevislättnad till köparen, se prop. 1986/87:80 s. 88). Enligt 20§ får inte köparen såsom fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet.
Hävning är en tänkbar påföljd vid fel, enligt 30, 37 och 39 § §. För att hävning ska komma i fråga ska felet vara av väsentlig betydelse för köparen och säljaren ska ha insett eller bort inse detta. Huruvida väsentlighetskravet är uppfyllt får avgöras från fall till fall, i förarbetena påpekas att ett fel är av väsentlig betydelse för köparen om det ”berövar honom den huvudsakliga nyttan av vad han hade anledning att vänta sig av avtalet”. Hur förhåller det sig här? Prisavdrag är annars en annan sekundär påföljd som kan bli relevant, se 38§. Värt att påpeka avslutningsvis, är att köparen enligt KöpL 30 och 40§§ dessutom har rätt att kräva skadestånd, om han har lidit skada.
Med vänlig hälsning,
Gustav Nittby
