Lawline svarar
Hej,
Huvudregeln vid arvskifte är att arvet ska delas lika mellan de olika grenarna, 2 kap. ärvdabalken (ÄB). Tanken är att arvlåtaren inte vill missgynna eller favorisera någon av sina arvingar. Eftersom din farbror inte har någon maka i livet och inga barn är det i första hand föräldrarna som ärver. Är de inte i livet är det istället syskon som ärver, ÄB 2:2 För att ge ett exempel: om farbrodern efterlämnar 100 000 kronor så ärver föräldrarna hälften var. Skulle exempelvis modern inte vara i livet så får fadern 50 000 kronor medan deras barn får moderns del, 50 000 kronor. Är det fem stycken barn får de 10 000 kronor var. Det kan också nämnas att arvsrätten slutar vid kusiner till arvlåtaren, ÄB 2:3-4. Farbroderns kusiner ärver alltså inte, om inte farbrodern förordnat om detta i ett testamente.
Det är också viktigt att nämna att vissa kan ha rätt till efterarv. Efterarv innebär att farbrodern ärvde sin fru när hon fick bort och hennes arvingar ska nu ha ut sitt arv efter henne. Det regleras i 3 kap. ÄB.
För att nu svara på din fråga; Det finns endast ett sätt att frångå denna huvudregel och det är om din farbror har testamenterat bort en del av kvarlåtenskapen. Hur upprättande av testamente går till regleras i 9 kap. ÄB. Det är endast farbrodern som kan bestämma vem han vill ge mer eller mindre till. Vad arvingen, som vill vikta arvet egentligen vill göra är att ni ska ge bort en del av er del av arvet som en gåva till henne. Detta har ni ingen skyldighet att göra eftersom det är er arvslott. Vad ni vill göra med den är upp till var och en av er.
Ärvdabalken finner du här: https://lagen.nu/1958:637
Vänliga hälsningar
