Lawline.SE
Arv vid särkullbarn
Jag är gift och tillsammans med min fru har vi två gemensamma barn. Hon har dessutom ett barn sedan tidigare. Vi har inga enskilda egendomar idag.
Jag undrar lite över hur arvsdelningen blir i några olika fall:
Om min fru dör först, får då särkullbarnet ut 1/3 av hälften av de totala gemensamma tillgångarna dvs 1/6 av de totala gemensamma tillgångarna?
Om däremot jag dör först, så ärver hon ju mig, och när hon dör så får våra gemensamma barn vardera hälften av hälften efter mig och 1/3 av hälften efter henne (dvs 1/4 +1/6 = 5/12) och särkullbarnet fortfarande 1/6?
Nu kommer vi säkert i takt med att barnen blir vuxna att ge dem penninggåvor som i princip är att likställa med förskott på arv, hur skall man hantera detta så att det blir rätt i slutänden? Om jag dör först så tillfaller ju mitt arv henne och hon kan ju teoretiskt ge alla barnen lika stor del av tillgångarna som gåva i en sådan omfattning att det sedan inte finns något arv kvar att fördela. Ur hennes aspekt är ju alla barnen hennes och det kan ju vara svårt att vara ”orättvis” i det sammanhanget. Kan man vid mitt frånfälle reglera detta på något vis? I princip handlar det ju om att alla större gåvor skall vara sådana att de två gemensamma barnen vardera får 2,5 ggr (5/12 delat med 1/6) så mycket som särkullbarnet för att det arvsmässigt skall vara rätt.
Jag kommer att tillsammans med mina två syskon få 1/3 av en sommarstuga i arv efter mina föräldrar. Denna kommer att ges i arv som enskild egendom. Det är mina föräldrars önskan att om denna går vidare i arv efter mig så skall den gå till min bröstarvingar. Behöver jag göra något inför eller vid mottagandet av det arvet?
Lawline svarar
Hej,
När en make avlider upplöses äktenskapet och en bodelning skall då göras. Detta framgår av äktenskapsbalken 1:5 och 9:1. Eftersom ni inte har någon enskild egendom är all egendom giftorättsgods vilket enkelt förklarat innebär att all egendom läggs ihop och delas på två. Ni får alltså hälften var av era tillgångar. Det finns några fler steg i bodelningen som är av vikt, men det är inte intressant för dina frågor så jag går inte närmare in på det.
Om din fru avlider först så blir hennes hälft kvarlåtenskap. Eftersom hon har tre bröstarvingar är deras arvslott 1/3 var av kvarlåtenskapen. Är hennes kvarlåtenskap 30 000 kronor så är varje barns arvslott 10 000 kronor. Du, som efterlevande make får era gemensamma barns arv med fri förfoganderätt och de får vänta tills även du avlidit innan de får arvet från modern. Fri förfoganderätt innebär att du får göra vad du vill med egendomen, men du får inte testamentera bort egendomen eller dylikt. Som du säger har dock särkullbarn rätt att få ut sin arvslott direkt enligt ÄB 3:1. Det kan dock nämnas att ett särkullbarn kan avstå från sin rätt till förmån för efterlevande make och rättsverkningarna blir som om särkullbarnet hade varit ett gemensamt barn enligt ÄB 3:9. Av vikt är också att det finns ett skydd för efterlevande make. Har den efterlevande maken efter bodelningen egendom värd mindre än fyra basbelopp har denne rätt att få ut så mycket av den avlidnes kvarlåtenskap att den totala förmögenhetsmassan uppgår till fyra basbelopp. Detta framgår i ÄB 3:1 2 st.
Särkullbarnet har inte någon arvsrätt av dig vilket innebär att era gemensamma barn kommer ärva hela din kvarlåtenskap frun ärvde med fri förfoganderätt, vilket som du säger är hälften. Fruns kvarlåtenskap kommer tillfalla alla barnen med en tredjedel var. Resultatet blir därför detsamma oberoende av vem som avlider först.
Gåvor till bröstarvingar presumeras vara förskott på arv, lagstiftaren antar alltså att gåvan ska avräknas på arvet om omständigheterna inte visar att någonting annat var menat. Detta framgår i ÄB 6:1. En omständighet som kan tala för att gåvor inte är förskott på arv är att samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor. Eftersom ÄB 6:1 är en presumtionsregel vars presumtion kan brytas så skadar det aldrig att göra det klart att gåvorna är avsedda att vara förskott på arv. Det kan dock nämnas att gåvor du ger till din frus barn aldrig kan vara förskott på arv eftersom barnet inte ärver av dig.
I och med att din fru ärver din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt så får hon i mångt och mycket göra vad hon vill med kvarlåtenskapen med de undantag som ovan nämndes om testamente. Det finns dock också en skyddsregel för efterarvingar (era gemensamma barn) och det är i ÄB 3:3 som berör om kvarlåtenskapen väsentligt minskat genom gåvor till t.ex. särkullbarnet. Vad jag vet så kan du dock inte förhindra att det blir lite orättvist om du inte upprättar ett testamente.
Har dina föräldrar föreskrivit i ett testamente eller i ett gåvobrev att sommarstugan skall vara din enskilda egendom så är egendomen detta. Din fru kommer dock ärva även sommarstugan med fri förfoganderätt eftersom kvarlåtenskapen är både din andel i bodelningen och din enskilda egendom. Vid hennes bortgång har dina arvingar rätt att få egendom som tillhört dig på sin lott. Som sagt har hon dock fri förfoganderätt vilket innebär att hon kan sälja stugan. Ett sätt att försäkra sig om att stugan går i arv till bröstarvingarna är att upprätta ett testamente.
Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637
Vänliga hälsningar
