Lawline svarar
Hej!
Precis som du påpekar måste man skilja på begreppen behörighet och befogenhet i fullmaktsförhållanden.
Behörighet brukar man kalla fullmaktens yttre gränser. Denna behörighet framgår av den skriftliga fullmakten. Det kan t.ex. stå att "X får för min räkning inhandla en SAAB 9000." Om fullmäktigen X istället köper en Volvo V70 är köpet inte bindande gentemot fullmaktsgivaren. Detta framgår av 10 § 1 st. Avtalslagen (som du hittar http://lagen.nu/1915:218). Fullmäktigen X är då enligt 25 § Avtalslagen skyldig att ersätta tredje man de skador denne haft till följd av att X har överskridit sin behörighet.
Befogenhet brukar man benämna fullmaktens inre gränser. Det är särskilda inskränkande villkor för fullmakten som oftast ges till den fullmäktige muntligen. Exempelvis vill kanske fullmaktsgivaren i ovanstående exempel inte betala hur mycket som helst för en SAAB 9000. Då klargör han för fullmäktigen att denne inte har befogenhet att köpa bilen för mer än t.ex. 75 000 kr. Detta är ingenting man talar om för tredje man då det förstås skulle försvaga fullmäktigens möjligheter att förhandla fram ett bra pris. Om X överskrider sin befogenhet och köper bilen för 90 000 kr är köpet inte gällande mot fullmaktsgivaren såvitt tredje man insåg eller bort inse att X överskred sin befogenhet. Detta framgår av 11 § 1 st. Avtalslagen. Om det inte finns någon anledning för tredje man att anta att X inte fick betala 90 000 kr för bilen blir alltså fullmaktsgivaren bunden av avtalet.
Den skada som drabbar fullmaktsgivaren kan denne kräva från fullmäktigen, i den mån fullmaktsgivaren kan visa att den muntliga befogenheten har överskridits.
Hoppas att du har fått någon hjälp av svaret.
Med vänlig hälsning
