Lawline svarar
Hej!
Enligt 4:5a st. 1 Föräldrabalken (FB) får inte barn under 18 år adopteras utan föräldrarnas samtycke. I paragrafens andra stycke anges tre undantag där samtycke inte behövs av den förälder som:
1. lider av allvarlig psykisk störning
2. är utan del i vårdnaden, eller
3. befinner sig på okänd ort.
För att en förälder ska anses sakna del i vårdnaden krävs ett lagakraftvunnet slutligt avgörande, det är därför inte tillräckligt att en förälder interimistiskt har frånkänts vårdnaden.
En förälder vars samtycke inte behövs ska ändå höras, om det kan ske, enligt 4:10 FB och en förälder som ska höras har rätt att föra talan mot rättens beslut, vilket framgår i 4:11 FB.
En förälder som inte har vårdnaden har alltså rätt att framföra sina synpunkter och domstolen ska ta största hänsyn till vad en sådan förälder har för mening i saken.
Jag har hittat två mål där HD har bifallit en adoptions ansökan trots att den biologiska föräldern som saknat del i vårdnaden motsatt sig adoption. De två mål jag syftar på är NJA 1987 s. 116 och NJA 1987 s. 628. HD tog i målen särskild hänsyn till barnets behov av umgänge med den biologiska föräldern, eftersom adoption rycker undan grunden för umgänge mellan barnet och den biologiska föräldern. Bedömningen får därför inriktas på vad umgänget i det särskilda fallet betyder för barnet och barnets behov av umgänget. Barnets bästa ska sättas främst i den bedömningen. Eftersom det är viktigt att bevara en nära relation mellan barnet och den biologiska föräldern kommer adoption troligtvis inte ifråga när det finns ett tillfredställande umgänge dem emellan. En adoption måste bedömas vara till fördel för barnet.
Mvh
