Straffbarhetsåldern - skadestånd (kränkningsersättning)

Question

Hur kan jag stämma en icke straffmyndig (14 år) gärningsman? Jag kan få skadestånd (till personliga skade) genom min hemförsäkring men det finns så mycket mer skade än bara den synliga. Åklagaren och polisen avslutade utredningen eftersom han är icke straffmyndig.
Det finns en gärningsman till som är straffmyndig och åklagaren går vidare men honom iaf. Det gäller grov misshandel (med ett järnrör) av min son (14 år)

Answer 1

Hej, och tack för din fråga.

Straffbarhetsåldern i Sverige uppnås vid 15 års ålder. Detta innebär att den som begått ett brott, men ännu inte fyllt 15 år, inte kan ådömas någon påföljd i straffrättslig mening (1 kap 6§ BrB). Straffbarhetsåldern är uppnådd den dag personen i fråga fyller 15 år. Det är åldern då brottet begicks som är avgörande, inte åldern vid lagföringen. 

Att en person under 15 år inte kan ådömas straffrättsligt ansvar betyder inte att sådana personer inte kan begå brott. En kriminell gärning förlorar inte sin status som kriminell för att gärningsmannen råkar vara ung. Däremot kan gärningsmannen, med beaktande av ung ålder, inte anses vara ansvarig för sin handling straffrättsligt. Detta innebär dock inte att lagöverträdare som inte uppnått straffbarhetsåldern går helt fria från samhällets reaktion. En socialrättslig åtgärd kan därmed vidtas om det finns ett behov av vård hos den unge. T.ex. omhändertagande enligt SoL eller LVU. Den straffrättsliga särbehandlingen utgör heller inte ett hinder för civilrättsligt ansvar. Detta kan resultera i ett skadeståndsansvar.

Eftersom skadestånd är ett privaträttsligt institut förutsätts en framställan om skadestånd. Det kan inte grundas enbart på ett samhällsingripande. Skadestånd fastsälls genom dom eller avtal mellan den skadelidande och den skadevållande. Du nämner att det finns annan skada en enbart den synliga när någon utsatts för ett brott. Denna typ av skada brukar inom skadeståndsrätten ersättas genom en kränkningsersättning (2 kap 3§ SkL) som kan utgå till den brottsutsatte. Det gäller viss allvarlig kränkning av någon i avseendet angrepp mot den brottsutsattes person, frihet, frid eller ära. Syftet är alltså att ekonomiskt ersätta känslan av kränkning som brottet framkallat i from av rädsla, skam, förnedring eller liknande. Tanken är att den brottsutsatte genom ersättningen kan få möjlighet till upprättelse vilket skulle kunna generera positiv påverkan på självrespekten och självtilliten. 

Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1962:700) för BrB, se (https://lagen.nu/2001:453) för SoL, se (https://lagen.nu/1990:52) för LVU, se (https://lagen.nu/1972:207) för SkL.

Hoppas att jag kunde svara tillfredställande på din fråga.

MVH/ Veronica Eriksson