Avyttrat egendom innan bouppteckningen

Hej! Pappa dog för fyra år sedan, kvar finns jag, tre syskon och vår mor. Innan bouppteckningen gjordes hade min ene bror tagit ett antal värdefulla saker ur dödsboet. Inte ens mamma vet exakt vad som fanns och vad som försvann. Brodern säger att han sålt en del av sakerna med mycket dålig förtjänst. Andra saker har han bytt bort osv. Detta är väl inte lagligt? Kan man göra något? Vänligen /M

Lawline svarar

Hej. 

Jag utgår från att den avlidne inte lämnat något testamente efter sig, att alla syskon har samma mamma och pappa och att era föräldrar var gifta när er pappa dog. 

Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). I (2 kap ÄB) anges arvsordningen, dvs. vilka som ska få ta del av den efterlämnade egendomen om det finns flera arvtagare. I första hand ska den avlidnes barn (bröstarvingar) dela på egendomen. Barnen ska alla få lika stor lott av kvarlåtenskapen. Finns 4 barn och 100. 000 kr, ska alltså var och en av dem få 25. 000 kr var. (2 kap 1§ st.2 ÄB) (Principen är alltså att alla barn ska få lika mycket) 

Av intresse i frågan är dock att er mamma fortfarande lever. Då aktualiseras bl.a. den efterlevande makens arvsrätt (3 kap ÄB). Make har så att säga ärvt en företrädesrätt till egendomen framför den avlidnes släktingar och gemensamma barn med fri förfoganderätt. (3 kap 1§ 1st ÄB). Huvudregeln innebär att barn till gifta föräldrar får vänta på sitt arv, tills båda föräldrarna avlidit (3 kap 2§ 1st ÄB) (efterarv). 

Att maken får ”förfoga fritt” över egendomen innebär inte en ”full äganderätt”. I praktiken innebär detta att den efterlevande inte får bestämma över egendom som ska tillfalla den förste avlidne makens efterarvingar genom testamente. Utöver detta undantag har den efterlevande maken (mamman) rätt att t.ex. förbruka, disponera eller sälja egendom som hon själv önskar.

Angående dödsboet och bouppteckningen: Dödsbosförvaltningens syfte är att förbereda en överföring av den avlidnes tillgångar till efterlevande make och ev. andra arvingar (i detta fall). Regler om dödsboet och dess förvaltning finns i (18-24 Kap ÄB). För att bringa klarhet i vem som din bror tog egendomen från bör nämnas att dödsboet betraktas som en egen juridisk person. Innan bouppteckningen har avslutats äger ingen av er den avlidne pappans egendom, inte ens mamman. Det är dödsboet själv som äger egendomen och den hålls rättsligen skild från alla dödsbodelägare. Äganderätten till arvingar övergår normalt inte förrän vid arvskiftet (efter bouppteckningen). 

Angående dödsbodelägarna: Dödsbodelägarna är de som ska förvalta dödsboet. Denna förvaltning ska ske gemensamt, alla åtgärder som görs i dödsboet måste delägarna ”rösta” om (förutom om inte åtgärd tål att skjutas upp) (18 kap 1§ ÄB). Delägarna är vanligtvis arvingar, efterlevande make och ev. testamentstagare. Om ni alla skulle anses som delägare illustrerar detta att ingenting får säljas ur boet utan de andras vetskap, och ingen får tillägna sig pengarna vid en försäljning då dessa tillhör dödsboet. I detta fall finns det dock en efterlevande make. Eftersom hon (enligt ovan) har rätt att överta hela kvarlåtenskapen och arvingarna endast har rätt till (efterarv), blir mamman i sådana fall ensam dödsbodelägare. Då ska mamman ensam förvalta över pappans egendom fram till bouppteckningens slut och din bror ska inte vara inblandad i de beslut som tas gällande egendomen.          

Det är högst problematiskt att ta värdefulla saker ur ett dödsbo och en rad konsekvenser kan aktualiseras. Vid bouppteckningen ska den avlidnes alla tillgångar och skulder dokumenteras (så som de var vid dödsfallet). Bouppteckningen ska skrivas under av bouppgivaren (den som bäst känner boet), ”teckna försäkran på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt utelämnats” (20 kap 6 § st. 2 ÄB). Sedan ska den inlämnas till skatteverket och registreras. Om uppgifterna inte stämmer (egendom fattas) kan ansvar för t.ex. bedrägeri och förskingring bli aktuellt. Om delägare i dödsbo äventyrar en borgenärs rättigheter genom att lämna ed som han vet är felaktig, kan delägaren i dödsboet bli personligen ansvarig för skulder. 

Om egendom avyttras från boet innan bouppteckning har gjorts kan det alltså vara svårt att förutse om den avlidnes skulder kommer täckas av tillgångarna. Därför får ingen avyttring göras innan skulderna betalts eller betryggande säkerhet ställts för skulden. Om så har skett kan delägarna förpliktas återbära egendomen eller ersätta dess värde. (18 kap 6§ ÄB) (22 kap 1§ 2st. ÄB) 

Om du vill titta närmar på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1958:637) 

Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga 

MVH  /Veronica Eriksson 

Veronica ErikssonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Bouppteckning och arvsskifte? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000