Lawline svarar
Hej,
Tack för din fråga. Jag ska göra mitt bästa för att ge dig ett så tillfredsställande svar som möjligt.
Som utgångspunkt i svensk rätt, gäller principen om avtalsfrihet. Detta innebär en rätt för såväl arbetsgivare som arbetstagare att fritt välja sin motpart i ett anställningsförhållande. En arbetsgivare kan inte med rättsliga medel tvingas anställa en person.
Den här rätten gäller dock inte helt oinskränkt. Inom den privata sektorn finns regler som skyddar mot viss diskriminering av arbetstagare eller arbetssökande. Sådana regler försvårar alltså för arbetsgivaren att fatta anställningsbeslut på rent godtyckliga grunder.
Om en arbetsgivare ser förbi en arbetssökande med bättre kvalifikationer kan det vara fråga om diskriminering. Diskrimineringslagen (2008:567), DiskrL, omfattar diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Du berättar att din sambo inte har fått arbetet på grund av att hon är släkt med en redan anställd. Om din sambo råkat ut för någon form av diskriminering, som har sin grund i något som inte är uppräknat i lagen, kommer hon inte att omfattas av skyddet som föreskrivs där.
Med det sagt behöver det inte betyda att din sambo inte blivit diskriminerad på annan grund. En grund som faktiskt skyddas av lagen. För det fall det föreligger en diskriminering i lagens mening måste arbetsgivaren visa att hans eller hennes beslut inte har samband med någon diskrimineringsgrund. I dessa fall bör arbetsgivaren kunna visa att beslutet är fattat i enlighet med de rekryteringsprinciper som gäller för företaget. Vad som måste observeras är att det är företaget som själva väljer vilka rekryteringsprinciper som ska användas.
Sammanfattningsvis är det svårt att ge dig ett mer uttömmande svar, men det man bör komma ihåg är att den fria anställningsrätten är vidsträckt men inte oinskränkt.