Lawline svarar
Hej!
Det finns inget stöd för att undanta lånen från bodelningen. Din make har rätt att från värdet av det giftorättsgods han äger dra ifrån de skulder han har, se 11 kap. 2 § Äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230). Naturligtvis kan ni överenskomma om att studieskulderna ej ska ingå i bodelningen. För att en sådan överenskommelse ska vara giltig, behöver ni dock skriftligt avtala om detta, se 9 kap. 13 § ÄktB.
Däremot finns det enligt 12 kap. 1 § ÄktB möjlighet att jämka verkan av en bodelning. Äger du efter att skuldavräkning har skett, mer giftorättsgods än din make, finns enligt regeln en möjlighet för dig att behålla mer av ditt giftorättsgods än vid en likadelning, om en likadelning skulle medföra ett oskäligt resultat.
Regeln ger alltså en möjlighet för dig, om du äger mer tillgångar än din make, att få behålla mer av dessa än vad du skulle få göra vid en likadelning. Regeln ger däremot ingen möjlighet till förmögenhetsöverföring från din make till dig. D.v.s. äger din make mer tillgångar än dig har du ingen möjlighet att genom regeln få ut mer av hans tillgångar och du kan inte genom regeln tvinga honom att ge av hans tillgångar. Regeln ger dig bara möjlighet att få behålla mer av dina, än vid en likadelning.
Regeln är främst tillämpbar på kortvariga äktenskap, av förarbetena till lagen (prop. 1986/87:1 s. 184 f (http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GA031)) framgår att med kortvariga äktenskap menas äktenskap som varat i högst 5 år. Längden på ert äktenskap talar därför mot möjligheten till jämkning. I längden på äktenskapet räknas även den tid ni sammanbodde innan ni gifte er, d.v.s. i ert fall blir det totalt 8 år. Av förarbetena framgår vidare att för att en jämkning vid längre äktenskap ska vara möjlig, ska det finns en betydande skillnad mellan värdet av dina tillgångar efter skuldavräkning och värdet av din makes tillgångar efter skuldavräkning.
Det som i ditt fall talar för att en jämkning kan vara möjlig är dels att du har bidragit med betydligt mer pengar till er gemensamma ekonomi och även skillnaderna på era inkomster efter skilsmässan, kan tala för jämkning. Det starkaste skälet för en jämkning torde dock vara studiemedelsskulderna. Studiemedelsskulder nämns i förarbetena som ett skäl för jämkning. Omständigheten att din make studerade utomlands och jag därför förmodar att hans studielån har använts för att täcka hans personliga levnadskostnader, talar för en jämkning. Skulle alltså resultatet av en likadelning mellan er, där hans studieskulder räknas med, medföra att större delen av hans tillgångar undantas för att täcka studielånen, medan du för in tillgångar av ett betydande värde finns eventuellt en möjlighet till jämkning.
En helhetsbedömning av alla omständigheter görs dock, där längden på ert äktenskap som sagt starkt talar mot möjligheter till jämkning. Det är därför svårt att enbart utifrån informationen du gav i frågan göra en bedömning av hur stora dina möjligheter till framgång, i en eventuell framtida rättegång är.
Kan inte du och din make komma överens om en bodelning, ni båda är nöjda med råder jag dig därför att rådfråga en jurist, som med kännedom om fler av omständigheterna (t.ex. hur resultatet av en likadelning skulle se ut), har bättre möjligheter att göra en bedömning av hur stora dina möjligheter till framgång, i en eventuell framtida rättegång är.
Med vänliga hälsningar
Jimmy MikaelssonRådgivare
