Giftorättsgods eller enskild egendom?

Question

Modern har avlidit och det saknas testamente. Moderns bostad/hus har hon köpt ensam och står ensam på lånet. Hennes make är ej folkbokförd på husets adress och anser att huset var moderns enskild egendom som ska tillfalla moderns söner nu när hon avlidit. - Betraktas huset ändå som giftorättsgods?

Answer 1

Hej och tack för din fråga!

Regler om makars egendom finns i Äktenskapsbalken (ÄktB) kap 7, se https://lagen.nu/1987:230#K7.

7:1 ÄktB anger att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte utgör enskild egendom. Enligt 2 § kan egendom vara enskild p.g.a. äktenskapsförord eller p.g.a. att make erhållit egendomen genom gåva, arv eller testamente med villkoret att den ska vara enskild. Även egendom som har trätt istället för sådan egendom är som huvudregel enskild, enligt p 6.
Det som är avgörande för om huset är moderns enskilda egendom är således om det finns ett äktenskapsförord mellan henne och den efterlevande maken som stadgar att all eller särskild egendom ska vara makes enskilda. Om äktenskapsförord saknas kan huset ändå utgöra enskild egendom, om det är införskaffat med medel som hon har erhållit med villkoret eller föreskriften att det ska utgöra enskild egendom. Om något av dessa förhållanden inte föreligger, är huset således giftorättsgods och ska därmed ingå i bodelningen med maken. En bodelning ska enligt ÄktB 9:1 förrättas när äktenskap upplöses och enligt 10:1 ska makars giftorättsgods ingå i bodelningen. Vid en bodelning läggs makarnas giftorättsgods samman och efter avdrag för makarnas skulder, fördelas det lika mellan makarna.

Sammanfattningsvis är alltså huvudregeln att makes egendom utgör giftorättsgods, men den kan göras till enskild enligt förutsättningarna ovan. Enligt 12:2 ÄktB finns en möjlighet för efterlevande make att begära att varje sida ska behålla sin del av giftorättsgodset vid en bodelning. Denna möjlighet nyttjas främst när den efterlevande maken är den ”rikaste” och önskar behålla sin egendom framför att utge den till den avlidnes särkullbarn eller testamentstagare. Regeln kan dock användas även i andra situationer, t.ex. när den efterlevande maken önskar ge den avlidnes arvingar rätt att överta all dennes egendom. Det står den efterlevande maken fritt att avgöra om han önskar behålla allt sitt giftorättsgods, eller bara en del av det. Han kan därmed välja att ta emot bara en del av det värde som han enligt bodelningsreglerna har rätt till. Den efterlevande maken kan därmed välja att, även om huset utgör giftorättsgods, det inte ska ingå i bodelningen.

När bodelning har skett ska den avlidnes kvarlåtenskap fördelas enligt Ärvdabalkens (ÄB) regler, se https://lagen.nu/1958:637.

Enligt 3:1 ÄB tillfaller den avlidnes egendom den efterlevande maken. Om den avlidne däremot har barn som inte är barn till den efterlevande maken (s.k. särkullbarn), har dessa rätt att utfå sitt arv direkt, om de inte har gjort ett arvsavstående till den efterlevande maken enligt 9 §. Innebörden av ett sådant arvsavstående är att särkullbarnet väntar med att utfå arvet efter sin förälder tills dess att även den efterlevande maken har avlidit.

Enligt 2 stycket har dock den efterlevande alltid rätt att ur den avlidnes kvarlåtenskap behålla så mycket så att det tillsammans med vad denne erhöll ur bodelningen och tillsammans med vad som denne ev. innehar som enskild egendom, uppgår till ett värde av fyra prisbasbelopp (den stora basbeloppsregeln). Denna regel syftar till att skydda den efterlevande maken och har företräde framför såväl laglott som ev. testamente.

Hoppas svaret varit till hjälp!

Med vänlig hälsning