Fördelning av arv, vid särkullbarn och testamentestagare.

Question

Jag och min make har varit gifta under många år och har fått barnen C1 och C2 tillsammans. Innan äktenskapet var Jag gift med A och fick barnen A1, A2 och A3. Vid en ansenlig ålder av 90 år avlider jag. Vid denna tidpunkt har jag 810 000 kr i giftorättsgods och skulder om 60 000 kr. B, min maka, har giftorättsgods om 370 000 kr och skulder om 20 000 kr.

a) Hur skall egendomen fördelas efter min bortgång och utgå ifrån att samtliga arvingar yrkar sin fulla rätt.

Antag att man vid min död så hittar man ett testamente som innebär att 250 000 kr ska tillfalla en person vid namn J. I övrigt gäller samma förutsättningar som ovan.

b) Hur skall egendomen fördelas efter min bortgång och utgå ifrån att samtliga arvingar yrkar sin fulla rätt här

Answer 1

Hej,

a)

Fördelning av arvet efter en avliden som i livet var gift, innebär att man först gör en bodelning vilket framgår av 9:1§ Äktenskapsbalken (ÄktB), https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1. Av 10:1§ ÄktB, https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1, framgår att giftorättsgodset ska ingå i bodelningen, som giftorättsgods räknas all egendom som inte utgör enskild egendom. Efter att respektive skulder har avräknats från giftorättsgodset ska värdet läggas samman, för att sedan delas lika mellan parterna, se 11:2 - 3§§ ÄktB, https://lagen.nu/1987:230#K11P2S1. I detta fallet blir bodelningen som nedan följer:

810 000 370 000
- 60 000 - 20 000
= 750 000:- = 350 000:-

750 000 + 350 000 = 1 100 000:-
1 100 000:- / 2 = 550 000:-

Den avlidnes kvarlåtenskap är således 550 000 kr. Arvlåtarens barn ska enligt 2:1§ Ärvdabalken (ÄB), https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1, få lika stor andel av kvarlåtenskapen. De fem barnens arvslott blir alltså 110 000 kr vardera. Enligt 3:1§ ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1, så tillfaller arvet den efterlevande maken, barnen får med andra ord vänta tills båda föräldrarna är avlidna innan de får ut sitt arv. Dock görs ett undantag för särkullbarn, deras arvslott tillfaller den efterlevande makan endast om särkullbarnet avstår att utkräva sitt arv med en gång.

I detta fall ska A1, A2 och A3 få ut sin arvslott direkt, medan de återstående 770 000 kr skulle tillfalla B.

b)

Som huvudregel har man rätt att förfoga över sin kvarlåtenskap genom testamente, förutsatt att vederbörliga formföreskrifter iakttagits. Detta framgår av 9:1§ ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K9P1S1. Av 7:1-3§§ ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1, framgår dock att bröstarvinge alltid har rätt att utfå sin laglott, vilken utgör hälften av arvslotten. I detta fall 55 000 kr. Eftersom återstoden av kvarlåtenskapen efter att testamentstagaren fått sin andel är större än de sammanlagda laglotterna (5 * 55 000 = 275 000 kr och 550 000 - 250 000 kr = 300 000 kr) så blir de vanliga arvsreglerna tillämpliga. De 300 000 kr ska fördelas mellan de fem bröstarvingarna enligt i a) redovisade principer.

Arvslotten blir 60 000 kr. 180 000 kr betalas ut direkt till de tre särkullbarnen, J erhåller 250 000 kr enligt testamentet och B får med fri förfoganderätt råda över de två inomäktenskapliga barnens arv och erhåller 670 000 kr (120 000 kr + 550 000 kr).

Jag hoppas att jag har givit dig svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar