Lawline svarar
Vid fastighetsköp har köparen har undersökningsplikt. Det innebär inte en egentlig plikt att undersöka fastigheten utan det kan istället ses som en ansvarsfördelning för de (eventuella) fel i en fastighet.
Det görs en skillnad mellan dolda fel, dvs. fel som inte går att upptäcka, och fel som kan upptäckas. Avgränsningen mellan dessa utgörs av vad som skulle ha kunnat upptäckas om en tillräckligt kunnig person gjort en noggrann undersökning. Säljaren ansvarar för dolda fel medan köparen ansvarar för fel som gick att upptäcka.
Vid bedömningen om ett fel går att upptäcka utgår man som sagt från en "tillräckligt kunnig person". Detta är som utgångspunkt en på området normalt bevandrad och erfaren lekman. Om köparen inte uppfyller detta, och således inte hittar sådana fel som en tillräckligt kunnig person skulle ha hittat, får han stå för de fel som en sådan skulle ha hittat. Som köpare kan man således inte vara säker på att den egna undersökningen håller måttet.
Köparens undersökningsplikt kan sägas omfatta allt som är möjligt att konstatera med syn, känsel, lukt och hörsel. Även svåråtkomliga utrymmen omfattas av undersökningsplikten. Dock behöver ingrepp i byggnad eller mark normalt göras (NJA 1975 s 545).
Utan att veta mer om fallet anser jag därför att det är fråga om ett dolt fel. Bedömningen kan bli annorlunda om säljaren har nämnt någonting som medfört att du som köpare bör genomföra en mer noggrann undersökning, men eftersom du inte skrev någonting om det antar jag att så inte är fallet.
