Köp av del av fastighet

2017-02-22 i Formkrav
FRÅGA |Jag och min man ska skiljas och vi äger ett hus tillsamman (50/50). Han vill köpa ut mig från huset, och därmed skriver jag över hela kontraktet på honom. Hur gör vi detta?Tack för svar! / Jennifer
Victor Åkerfeldt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga.Det första ni bör göra är en värdering av huset för att ta reda på det nuvarande marknadsvärdet.Det finns viss formkrav att följa vid köp av bostad. Ni kan läsa om dessa närmre i 4:1 Jordabalken.Ni ska utforma ett köpebrev.I korthet krävs en underskrift av er båda. Det krävs att priset står i dokumentet samt en förklaring av dig att din del av bostaden överlåts på din man.Därefter så ska din man registrera en ny lagfart där han står som ensam ägare till fastigheten. Se 20:1 Jordabalken. Med vänliga hälsningar

Skillnaden mellan generalentreprenad och totalentreprenad

2017-02-21 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan en "General entreprenad" och en "Total entreprenad"
Frida Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som huvudregel finns tre entreprenadformer: delad entreprenad, generalentreprenad och totalentreprenad. De två förstnämnda kallas med ett gemensamt namn för utförandeentreprenader. En utförandeentreprenad är en entreprenad där beställaren svarar för projekteringen och entreprenören svarar för utförandet. En totalentreprenad är istället en entreprenad där entreprenören svarar för såväl projektering som utförande. Beroende på vilken typ av entreprenad som är för handen som tillämpas olika standardavtal och regler; AB 04 är avsedd för utförandeentreprenader och ABT 06 för totalentreprenader.Låt mig konkretisera skillnaderna ytterligare. Föreligger delad entreprenad ser förhållandet ut som så att det är beställaren som står för projekteringen och träffar avtal dels med huvudentreprenör, dels med vvs- och el-installatörer. De senare blir sidoentreprenörer till huvudentreprenören. Om istället generalentreprenad är för handen så utför beställaren fortfarande projekteringen men träffar avtal endast med huvudentreprenören, som i sin tur träffar avtal med övriga entreprenörer. De senare blir då istället underentreprenörer till huvudentreprenören. Slutligen, om istället totalentreprenad föreligger så ansvarar huvudentreprenören både för projektering och utförande.Hoppas att detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Del av bostadsrätt i gåva

2017-02-19 i Gåva
FRÅGA |Jag och min pappa äger en bostadsrätt tillsammans, nu vill jag och sambon äga halva bostadsrätten var. Är det ett gåvobrev som vi ska använda oss av då? Blir det en gåva från min pappa till sambon?
Victor Åkerfeldt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga.Din pappa kan ge sin andel till din sambo i gåva. På så vis blir du och din sambo tillsammans ägare av bostaden.Ett gåvobrev är lämpligt. Se Gåvolagen 1§. Viktigt att tänka på är att din pappa även tappar rådigheten över lägenheten i samband med gåvan. Det innebär att han t.ex inte får behålla nycklar och fri tillgång till lägenheten, om inte det sker anses inte gåvan vara fullbordad. Om den inte anses vara fullbordad finns det inget skydd gentemot din pappas borgenärer om han skulle hamna i ekonomiska besvär.Med vänliga hälsningar

Fullmakt för någon som man inte är släkt med?

2017-02-18 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej ! Min styvfar har fått stroke och jag måste hjälpa honom med att betala räkningar . Fast han inte är min biologiska far kan jag skaffa fullmakt för att hjälpa honom , Jag har hans leg.
Michelle Gaudin González |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Du kan ha fullmakt även utan att vara biologiskt släkt med din styvfar. Släktskap är inget krav för fullmakt (10 § AvtL). Om du vill betala hans räkningar genom hans bank kan du gå till banken och be om en fullmakts-blankett eller skriva ut blanketten från bankens hemsida och fylla i vilken typ av bankärenden du ska ha fullmakt att sköta. De flesta banker kräver nämligen en skriftlig fullmakt. För andra typer av ärenden, som t.ex. att hämta ut paket från posten, brukar det räcka med legitimation (18 § AvtL).Hoppas att svaret hjälpte!Med vänliga hälsningar

Muntliga avtal

2017-02-21 i Muntliga avtal
FRÅGA |2007 ingick jag och min fd sambo ett muntligt avtal om ersättning för mitt arbete på hennes sommarstuga vid separation. Vi separerade 2015 och hon vägrar ersätta mig överhuvudtaget enl avtalet vi ingick. Jag har hela tiden betalt hälften av all utgifter i hushållet efter bästa förmåga Mvh
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Muntliga avtal är bindande, vilket innebär att hon är ersättningsskyldig till dig för det arbete du har gjort på hennes sommarstuga enligt överenskommelse. Det svåra i ditt fall kan dock vara att bevisa existensen av det muntliga avtalet. Vid muntliga avtal står oftast ord mot ord och det kan bli svårt för dig att kunna visa att ni har kommit överens om detta. Hoppas att du har fått svar på din fundering och att det löser sig för dig. Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Fullmakt och dess innehåll

2017-02-19 i Avtal
FRÅGA |Skulle en sådan här fullmakt va okej?Kalle Pettersson. FULLMAKT. Kungsgatan 5. 10/3-2018-2019.34870 viskande. 831224-3518.Ansökan avlopp.. Fullmakt Till.Lindesfritidsområde. Karl ek.OBY 2:12. Ekgatan 4.Sommarstuga. 39015 ljungby. 0346-40509. Kalle Pettersson. 10/3.
Anna Ståhlklo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En fullmakt är en utfästelse från en fullmaktsgivare till tredje man om att en särskilt utsedd person (fullmäktingen) har rätt att företa rättshandlingar i fullmaktsgivarens namn. Fullmäktingen är med och sluter avtalet men det involverar bara fullmaktsgivaren och tredje man. En fullmakt är ofta skriftlig men kan även vara muntlig. Den skriftliga fullmakten regleras i 16 § i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL). En fullmakt kan handla nästan om vad som helst. Fullmaktsgivaren sätter de yttre gränserna (fullmäktingens behörighet) för fullmakten och dessa bestäms utifrån det uppdrag fullmaktsgivaren vill få utfört. Fullmäktingens befogenhet bestäms även den av fullmaktsgivaren vilket kan sägas utgöra de inre gränserna. Fullmäktingens befogenhet handlar om vad han har får göra enligt fullmaktsgivaren. Fullmäktingens behörighet handlar om vad han kan göra enligt fullmakten. Om fullmäktingen går utanför hans behörighet blir avtalet inte bindande mellan fullmaktsgivaren och tredje man. Om tredje man var i god tro om avtalet så får denne ett skadeståndsanspråk gentemot fullmäktingen för det uteblivna avtalet. Juridiska krav på vad en fullmakt måste innehålla för att vara giltig finns inte uppställt. Det mest betydelsefulla är att fullmakten är tydlig. Det skall tydligt framgå vem fullmakten är ställd till och vilka rättshandlingar som får företas. Därtill krävs också fullmaktsgivarens underskrift på den utgivna fullmakten. Andra vanliga begränsningar är för vilken tid fullmakten skall gälla. Enligt 10 § AvtL är fullmaktsgivaren fullt ansvarig för de rättshandlingar som utförs med hjälp av fullmakten. Din fullmakt innebär att personen du namnger har rätt att ansöka om avlopp för din räkning. En god idé är alltså att begränsa tiden som fullmakten gäller för och att tydligt namnge till vem fullmakten är ställd. Glöm inte heller din underskrift på den utgivna fullmakten. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Möjlighet att få ett avtal att gå åter på grund av befogenhetsöverskridande eller bristande myndighet; också om möjlighet att kräva en högre köpeskilling på grund av oskälighet eller dispositiv rätt

2017-02-18 i Avtal
FRÅGA |om man har köpt en staty till 400 kr. Det var butiksinnehavarens nyanställde expedit, som hade sålt statyn, av svårbedömt värde, till det felaktiga priset på 400 kr. Statyn kostade egentligen 4000 kr, men en nolla hade fallit bort vid prismärkningen.När butiksinnehavaren får reda på försäljningen, vill han få köpet ogiltigförklarat med hänvisning till expeditens bristande erfarenhet, eller åtminstone rätt att nu efteråt kräva föräldrarna på mellanskillnaden.Kan han göra detta enligt lag?? Mvh
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår det undrar du om butiksägaren kan få köpet av statyn att återgå, eller få köparen (eller köparens föräldrar) att betala 3600 kr till butiksägaren.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningButiken kan möjligen få köpeavtalet att gå åter genom att hävda att expediten överskred sin befogenhet, förutsatt att köparen borde ha insett att expediten överskred sin befogenhet. Som jag förstår din fråga är köpare underårig, vilket innebär att butiken möjligen kan frånträda avtalet på grund av att köparen var omyndig.Butiken kan möjligen ha rätt till åtminstone en del av mellanskillnaden på grund av att köparen borde ha insett misstaget med priset, eller för att köpeskillingen var oskälig. Butiken kan dock inte kräva betalning av föräldrarna om inte föräldrarna hade något med avtalet att göra.Återgång på grund av befogenhetsöverskridandeExpediten kan binda butiken till köpeavtalet genom s.k. ställningsfullmakt, se 10 § andra stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (förkortad AvtL). Expeditens möjlighet att sluta avtal för butikens räkning kan dock inskränkas genom särskilda föreskrifter (dessa bestämmer den s.k. befogenheten). Om expediten gick utöver sin befogenhet gäller inte köpeavtalet mot butiken om köparen borde ha insett att expediten gick utöver sin befogenhet.Beroende på vad statyn vanligen kostar kan butiksägaren hävda att köparen borde ha insett att expediten gick utöver sin befogenhet. Detta förutsätter så klart att expeditens befogenhet var begränsad i förhållande till priset. Jag kan tyvärr inte ge något mer konkret svar, eftersom jag inte har alla uppgifterna.Återgång på grund av bristande myndighetEftersom du nämner köparens föräldrar antar jag att köparen var underårig. Den som är under arton år kan som huvudregel inte ingå köpeavtal, se 9 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) (förkortad FB). Butiksägaren kan då som huvudregel frånträda avtalet. I vissa fall blir dock avtalet giltigt ändå. Enligt 9 kap. 6 § FB kan avtalet bli giltigt i följande fall:1. Avtalet ingicks med föräldrarnas samtycke.2. Avtalet godkändes av föräldrarna i efterhand.3. Avtalet har fullgjorts i behörig ordning. Detta kan t.ex. omfatta att den underårige fullgör avtalet med egendom som han eller hon själv förfogar över, på grund av något undantag.Butiken kan dock inte frånträda avtalet om den visste om att köparen var underårig, såvida inte den hade anledning att anta att den underårige hade behörighet att sluta avtalet (9 kap. 6 § FB).Jag kan tyvärr inte utifrån dina uppgifter ge något svar för ditt fall.Butikens möjlighet att kräva mellanskillnaden från föräldrarnaSom jag förstår det är det bara köparen och expediten som ingick köpeavtalet, dvs. köparens föräldrar hade inget med själva avtalet att göra. Butiksägaren kan inte då kräva föräldrarna på mellanskillnaden.Butikens möjlighet att kräva mellanskillnaden på grund av oskäligt prisMöjligen kan butiksägaren mena att köpeskillingen är så liten att avtalet är oskäligt. Enligt 36 § AvtL kan då en domstol justera köpeskillingen. Det är möjligt att en domstol skulle jämka köpeskillingen eftersom prisskillnaden är avsevärd. Jag tror dock att det är tveksamt om en domstol skulle höja köpeskillingen, då prisskillnaden bara är till nackdel för näringsidkaren och förlusten nog inte är betydande i förhållande till hela butiksrörelsen.Butikens möjlighet att kräva mellanskillnaden på grund av avtalets innebördEn andra möjlighet för butiken att få de saknade 3 600 kr är att hävda att köpeskillingen egentligen var 4 000 kr, inte 400 kr. Vad den då skulle kunna hävda är att det rör sig om ett misstag som köparen borde ha insett, vilket kan få till följd att priset på 400 kr i vart fall inte gäller se 32 § första stycket AvtL. Butiken kan då istället hävda att det är skäligt pris – som är högre – som istället gäller enligt 45 § köplagen (1990:931).Jag kan inte mot bakgrund av dina uppgifter bedöma om köparen borde ha insett expeditens fel. Det kan vara så att liknande statyer vanligen kostar mycket mer än 400 kr och det syntes att prismärkningen hade blivit fel. I så fall är det osannolikt att butiken skulle vara bunden till den låga köpeskillingenJag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med återgång av köpeavtal, eller problem med köpeskillingar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Rätt att kräva ut ljudinspelning från telefonförsäljare?

2017-02-17 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Har jag rätt att ta del av inspelade telefonsamtal?Bakgrunden är att en telefonsäljare spelat in samtal mellan denne och mig. Jag fick i efterhand veta att inspelning skett. Nu har jag bett att få ta del av ljudfilerna. Är detta något jag kan kräva?Finns det några krav på det aktuella företaget att arkivera inspelade samtal?Hälsningar
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Rätt att kräva ut ljudinspelningen?Det korta svaret är helt enkelt att du inte har rätt att få ut den inspelningen. Privata företag har ingen upplysningsplikt mot kunder. En offentlighetsprincip finns mot myndigheter. Mot privata företag finns det inte ett liknande behov av skydd och därför finns inget krav på att bolaget ska lämna ut ljudfiler till dig. Måste företaget arkivera ljudinspelningar?Det finns inte några som helst krav på att företaget skall arkivera inspelningen. Anledningen till att de gör det är dock för att det är deras bevis för att ett avtal föreligger om företaget och kunden senare börjar bråka om avtalet. Det finns inte några juridiska problem för bolaget att spela in samtalet, det är fritt fram att spela in samtal man själv deltar i. Eventuellt kan problem uppkomma genom personuppgiftslagen o.s.v. men det är rent spekulativt och lite långsökt här eftersom inspelningen berör personuppgifter. Så länge företaget bara har de personuppgifter de behöver för avtalet så är det inte något problem. Har du aldrig slutit avtal med företaget?Om anledningen till att du försöker få ut ljudinspelningen är att du inte anser att ett avtal inte föreligger så kan du välja att helt enkelt inte betala det som företaget kräver. Det är då kronofogde eller domstol som kommer behöva ta ställning till om inspelningen är giltig eller inte. (Om det handlar om ett bolag som du aldrig pratat med så kommer de antagligen inte ta det så långt eftersom de då inte har några bevis alls och därför bara ådrar sig kostnader genom att blanda in kronofogde eller domstol).I det långa loppet så medför det inga problem att de har inspelningen egentligen, eller att de inte delar med sig av den till dig. För att kunna kräva dig på pengar med hjälp av domstol eller kronofogde så behöver de till slut dela med sig av ljudinspelningen ändå. Men det är enbart för att bevisa att avtalet finns. Annars har de helt enkelt inget bevis alls. Har de ingen ljudfil kan de därför inte kräva dig för då kommer kronofogde eller domstol konstatera att någon fordran inte finns emot dig. Du kan därför välja att inte betala. Det är företaget som ska bevisa att ni har ett avtal för att få betalt. Du behöver inte bevisa någonting.Med vänliga hälsningar,