Marcus Holming | Hej, och tack för din fråga! Det är mycket riktigt att muntliga avtal är bindande, även om de ofta är svårare att bevisa än skriftliga. Huvudregeln kan sägas vara att båda parter ska förstå att ett avtal ingås och den gemensamma partsviljan ska utgöra avtalets innehåll. Detta sker vanligtvis genom ett anbud och en accept men kan också ske genom konkludent handlande. Detta kan exempelvis ske genom att en part under en viss tid betalat för en tjänst under upprepade tillfällen och sedan nyttjar den på nytt, då torde parten bli betalningsskyldig på samma sätt för den tjänsten som för de tidigare.Var det för jobben vintern 2012 avtalat att arrangören skulle betala dig utan avdrag för jobben under sommaren är det vad som gäller. Är avtalet slutet är det bindande enligt den gamla avtalsrättsliga principen pacta sunt servanda – avtal ska hållas. I vissa fall kan en avtalsslutande part ha ångerrätt eller rätt att häva ett köp men av vad som framgår av dina uppgifter föreligger inte något sådant förhållande i det här fallet.

Daniel Bylock |Hej,Det beror lite på omständigheterna om personen har deltagit i inspelningen medvetet eller omedvetet. Jag utgår i din fråga från att personen som medverkat vetat om att den varit med på en TV-inspelning. Det kan således ses som ett så kallat "konkludent handlande", (se https://lagen.nu/begrepp/Konkludent_handlande), dvs. där personen genom sitt handlande accepterar att det kommer sändas i TV eftersom personen varit medveten om det vid inspelningen och inte förklarat att den inte velat vara med när det skall sändas. Vänliga hälsningar

Linnea Hedman |Hej och tack för din fråga!Det beror lite på vad som sagt och vad som avtalats er emellan, men om det är 30% av vinsten du ska få så låter din uträkning mer rimlig. Jag skulle föreslå: intäkterna- kostnaderna, 11 000- 6161= 4 840. Vinsten är alltså 4 840 kronor. Eftersom du skall ha 30% av vinsten blir det 4 840x 0,3= 1452 kronor som är dina.Vänligen

jacob sandelin | Hej, tack för din fråga. Det finns två delar till din fråga. Dels den avtalsrättsliga, dels den straffrättsliga. Jag börjar med den förstnämnda delen. För det första kan vi konstatera att om säljaren har framkallat köpet genom att lura dig och denne insåg eller borde ha insett att köparen blev vilseledd så är köpet ogiltigt enligt Avtalslagen (AvtL) 30§ vilken du finner här; https://lagen.nu/1915:218   I det fall säljaren inte levererar kontot eller betalar tillbaka beloppet kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, se lag om betalningsföreläggande och handräckning 1 § vilken du finner här https://lagen.nu/1990:746 Jag rekommenderar dig att uppsöka kronofogdens hemsida där du kan läsa om möjligheterna att få hjälpa att driva in fordran http://www.kronofogden.se/Fabetalt.html Den andra delen av frågan är om säljaren har gjort sig skyldig till brott.  Brottet som skulle kunna vara aktuellt är som du nämner, bedrägeri.  Bedrägeri kan indelas i tre grader. Normalgraden (bedrägeri), ringa (bedrägligt beteende) och grovt (grovt bedrägeri). Bedömningen görs med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter. I förarbetena uttalas att beloppsgränsen mellan bedrägeri och bedrägligt beteende bör ligga högre än gränsen mellan snatteri och stöld. I fallet NJA 2009 s. 586 angav Högsta domstolen att gränsen dras vid 1000 kr.  Bedrägeri återfinns i 9 kap 1 § Brottsbalken (BrB) vilken du finner här; https://lagen.nu/1962:700. Sammantaget rekommenderar jag dig att polisanmäla samt ta kontakt med kronofogden.   Lycka till 

Johan Hult |Hej, Jag antar att din morfar och hans bröder har blivit samägare till egendomen utan att samäganderätten har uppstått genom avtal; det är t ex vanligt att samäganderätt uppstår genom arv. Om det finns ett avtal som reglerar ägandet så rekommenderar jag att du utreder vilka villkor som ställs upp i avtalet. Vad ägarna kan göra med egendomen beror nämligen till stor del på vad som har avtalats. Det är till exempel möjligt att avtala om att de övriga ägarna ska ha förköpsrätt, men om det inte finns ett sådant avtal mellan bröderna så finns det tyvärr inte heller någon förköpsrätt. Hur samäganderätten har uppstått kan också påverka vilken lag som ska tillämpas på fallet.Du bör alltså undersöka om det finns ett avtal mellan bröderna angående fastigheten; avtalet kan avgöra både om en delägare får sälja sin andel utan de övrigas tillåtelse och om de övriga delägarna har någon typ av förköpsrätt. Med det sagt så kommer jag att redogöra för vad som gäller om dina frågor inte regleras i avtal. Reglerna för denna typ av samägande finns i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt, som du kan hitta https://lagen.nu/1904:48_s.1. Varje ägare kan förfoga över sin andel av fastigheten. Det är tillåtet att sälja eller pantsätta andelen utan övriga delägares godkännande - förutsatt att inte ett avtal säger något annat. Enligt 6 § lagen om samäganderätt kan en delägare också kräva att hela egendomen säljs på offentlig auktion. Pengarna från försäljningen ska därefter fördelas efter hur stor andel av egendomen var och en ägde. Det finns ändå möjligheter att undvika att hela fastigheten säljs. Enligt 6 § kan en annan delägare skjuta upp en försäljning på offentlig auktion om man visar synnerliga skäl för anstånd. Skälen kan vara av varierande slag. Det kan gälla ekonomiska skäl – i rättsfallet NJA 1974 s. 490 nämns som exempel att det råder ”ett särskilt dåligt konjunkturläge” – men enligt rättsfallet NJA 1979 s. 562 kan också sociala skäl vara giltiga. Termen ”synnerliga skäl” innebär dock att det ställs höga krav på skälen för att domstolen ska bevilja anstånd. Med tanke på att det är svårt att visa synnerliga skäl mot en försäljning, och att synnerliga skäl ändå bara skulle leda till ett anstånd, så kan det vara ett bättre alternativ att kräva klyvning av fastigheten enligt 7 § lagen om samäganderätt. Fastighetsklyvning sker enligt fastighetsbildningslagen(1970:988), som du hittar https://lagen.nu/1970:988. Klyvning, som diskuteras i 11 kap. fastighetsbildningslagen, innebär att fastigheten delas upp i olika lotter som sedan fördelas mellan delägarna. Det går att skapa lotter som tas över av en enskild av de tidigare delägarna, men det går också att skapa lotter som samägs av flera personer. En lösning skulle alltså kunna vara att ge en enskild lott till den delägare som vill sälja fastigheten, medan de övriga delägarna även i fortsättningen samäger resten av fastigheten. Enligt 7 § lagen om samäganderätt kommer inte rätten att besluta om försäljning av en samägd fastighet förrän en ansökan om klyvning har blivit avgjord. Om någon av delägarna skulle ansöka om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion bör alltså de delägare som vill förhindra en försäljning ansöka om klyvning; om de gör det kommer inte fastigheten att auktioneras ut förrän frågan om klyvning är avgjord. Med vänlig hälsning, 

Frida Karlsson |Hej,Ett muntligt avtal mellan er är lika giltigt som om det vore skriftligt, men precis som du är inne på kan det självklart vara svårare att bevisa att ett muntligt avtal finns. De sms och meddelanden på facebook du har kan användas som bevis för att det finns ett muntligt avtal mellan er.Att han tagit med sig datorn från dig kan möjligtvis utgöra ett brott och jag föreslår att du anmäler detta till polisen. De andra pengarna han lånat av dig är däremot ett civilrättsligt ärende, alltså inget som ska anmälas till polisen, och där måste du istället vända dig direkt till tingsrätten och begära fullgörande av ert muntliga avtal. Jag föreslår att du vänder dig till en verksam jurist som utifrån mer detaljer i ditt ärende kan kolla närmare på dina chanser att vinna i tingsrätten. När du själv väcker talan i tingsrätten riskerar du nämligen att få stå för rättegångskostnaderna om du förlorar.Vänligen,

Hampus Holmqvist | Hej, och tack för din fråga! För att direkt svara på din fråga, så ja: ni har i grund och botten en rätt att kräva att er motpart står fast vid den överenskommelse som ni mött. Det som däremot har varit det svåra för mig med din fråga är vad jag ska skriva mer än att ”ja, du har rätt”. Jag börjar med att konstatera att det inom juridikens värld två helt olika saker att i ha rätt och att få rätt – och jag är inte kvalificerad nog att uttala mig om era utsikter till att få rätt. Ur en avtalsrättslig synvinkel finner jag enbart en utfyllande regel i Avtalslagen som kan tillämpas, och denna är 32 § 1 st. Tanken bakom den här paragrafen är det såkallade ”avsedda motsatsslutet”, vilket innebär att den praktiska tillämpningen av paragrafen är att man ska vara bunden av sina misstag när man avger en viljeförklaring. För att man inte ska vara det skall man styrka att motparten var i ond tro om att det var ett misstag; d.v.s. att ni uppenbarligen förstod att de inte kunde ha menat en årsavgift, men valde att hålla dem till detta ändå. Med tanke på att du anger att det för er föreföll mer rimligt att förslaget avsåg en årsavgift och inte en månadsavgift verkar det alltså inte helt lätt att bevisa att ond tro förelåg. I mina försök att sätta mig i er motparts sits kunde jag inte finna något annat solklart resonemang som skulle leda till att ett avtal inte förelåg (men kom då ihåg att jag är en student utan praktisk erfarenhet). Jag laborerade med AvtL 6 § samt 32 § 2 st, och till viss del med fullmaktslära, men som sagt så kom jag inte på något övertygande resonemang till er nackdel – förutom det som jag redogjorde för ovan. Avtalslagen kan ni läsa här, https://lagen.nu/1915:218 I era fortsatta kontakter med er motpart förefaller det alltså som att ni har ett tämligen starkt argument att använda mot dem. Innan jag önskar er lycka till vill jag åter igen påminna om att jag är en student utan praktisk erfarenhet. Mer hjälp kan ni få genom att skicka in fler frågor eller att ringa vår telefonjour här på sidan. Lycka till!

Charlotte Schåltz | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Av din fråga framgår att du inte förväntades genomföra någon motprestation för att få de aktuella fönstren/dörrarna. Det är alltså fråga om en gåva och för att avtalet ska vara bindande för annonsören krävs att fönstren/dörrarna ska ha överlämnats till dig. I vissa fall kan även ett skriftligt löfte om gåva vara bindande för gåvogivaren. Enligt min bedömning är detta dock inte tillämpligt i denna situation. Gåvolagen säger att den skriftliga utfästelsen ska ha gjorts på ett sådant sätt att den tjänar som bevis om att gåvan ska fullbordas och att ett vanligt privatbrev (och därmed sms) inte räcker för att detta ska vara uppfyllt. Dina chanser att få ersättning för denna situation är därmed mycket små och jag råder dig att inte driva detta vidare. Gåvolagen hittar du https://lagen.nu/1936:83 Vänliga hälsningar,