Kan man kräva ut pengar man blivit lovad som gåva?

2017-11-18 i Gåva
FRÅGA |Hej, har ett problem då min pappa vägrar ge mig mina födelsedagspengar. Jag är 20 år och har inte haft någon kontakt med min pappa på länge. När jag frågar om jag kommer få mina födelsdagspengar vägrar han ge mig dem. Han sätter in pengarna "till sig själv" då han använder sig av sin bank och gör olika sparkonton till sina barn. Det är så att han sätter in pengar varje år på ett av hans konton som står i mitt namn. Varje år görs nya inbetalningar till mitt sparkonto i min pappas namn, vilket betyder att summan har ökat varje år då jag endast fått pengar "inbetalade till mitt sparkonto". Då jag aldrig sett dessa pengar och inte har kontroll över dem undrar jag om det finns något jag kan göra för att få dem? Jag vet inte ens om han har spenderat alla mina pengar men kan jag på något sätt kräva att få dem? Jag tänker mig att det är en form av gåva som jag egentligen skall ha men inte fått besittning till. Väldigt hjälpsamt med svar, tack.
Emilia Garpebring |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du har helt rätt i att det rör sig om en gåva, och eftersom pengar är lös egendom så är gåvolagen tillämplig i den här situationen. Enligt 1 § gåvolagen är en ett löfte om gåva inte bindande förrän gåvan fullbordats. Undantag görs om löftet finns i ett skuldebrev eller någon annan handling som överlämnats till den som ska ta emot gåvan, alltså till dig. Reglerna ser ut på det här viset för att det inte ska gå att "råka" lova bort gåvor.Om du inte har fått ett skriftligt gåvolöfte krävs det att gåvan är fullbordad för att den ska vara bindande. För att gåvan ska anses vara fullbordad måste du enligt 2 § gåvolagen ha fått den i din besittning. Du skriver att kontot egentligen är din pappas och att du inte har någon kontroll över det. Vid sådana förhållanden räknas det dessvärre inte som att du fått besittning till pengarna, även om kontot står i ditt namn. Gåvan är därför inte fullbordad. Utan en skriftlig utfästelse från din pappa finns det därför ingen möjlighet att på juridisk väg kräva ut pengarna.Vänliga hälsningar

Kan jag företräda min dementa far?

2017-11-18 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min pappa är gravt dement och kan inte längre skriva. Jag sköter hans ekonomi tillsammans med min bror, men vi är inte god man. När han blev sjuk skrev han en bankfullmakt om detta. Nu behöver han ju dock underteckna en massa papper i samband med arvet bouppteckning, arvskifte mm. Kan jag och/eller min bror underteckna i hans ställe eller måste det ske på något annat sätt?
Natalie van van den Broek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Först och främst beklagar jag er fars sjukdom. Ni kan dessvärre endast skriva under i hans ställe om ni har rätt att företräda honom i det ärendet. Detta kan uppnås genom fullmakt, god man eller förvaltare. Förvaltare är mer ingripande på huvudmannens egna rättshandlingsförmåga än en god man och av uppgifter ser jag inget om tyder på att det krävs. Jag kommer därför bara redogöra för fullmaktsmöjligheten och god man. Man vill inte ingripa i någons rättshandlingsförmåga mer än nödvändigt.Rätt genom fullmaktSom du nämnt har ni en bankfullmakt. Fullmakter är ett sätt att ge en annan person rätt att handla för ens egna räkning och avgränsas ofta till en typ av handling, eller även ibland en specifik handling endast, sedan återkallas fullmakten. Exempelvis: en fullmakt att köpa en bil, inte att i evig tid köpa bilar åt huvudmannen (i detta fall, din far). Ni skulle kunna skriva en till fullmakt för det ändamål ni nu behöver, men av min bedömning av din fråga verkar han behöva hjälp inom ett flertal områden. Om fullmakten inte omfattar det ärende ni vill företräda han i har ni således inte rätt att göra det. Ni får endast agera inom fullmaktens ramar (10 § 1 st Avtalslagen).GeneralfullmaktEtt alternativ kan vara generalfullmakt, som ger er rätt att sköta i princip alla hans ekonomiska och rättsliga handlingar (10 § AvtL). Fullmakten ska vara skriftlig och den kan skapa större trovärdighet om den bevittnas av två vittnen. Det är inte ett krav för fullmaktens giltighet men kan vara bra i bevissynpunkt, speciellt då er far är dement och omdömet kan ifrågasättas.HÄR kan du skriva ut en blankett för en generalfullmakt.Nära anhöriga kan agera god manJag anser däremot att för att slippa fullmaktsförfarandet, och att någon eventuellt skulle hävda att er far var så dement att han inte egentligen kunnat utge fullmakt, så anser jag att en god man kan vara bättre lämpat. Detta är något ni i familjen kan vara, det behöver inte vara någon utomstående (11 kap. 15 § FB). Av frågan verkar du och din bror redan hjälpa till på så vis att det inte blir en stor omställning för er att inta rollen som god man. Oftast finns det blanketter på kommunens hemsida som ni kan fylla i. Därefter beslutar domstol om vem som utses till god man. Om ni föreslår viss person, förslagsvis du eller din bror om ni vill hålla det inom familjen, så kommer domstolen besluta om denne personen är lämplig (11 kap. 12 § FB). Det är dock vanligast att domstolen beviljar att just en familjemedlem är god man, det är huvudregeln. En annan huvudregel är dock att en person endast har en god man, men flera kan utses om det föreligger starka skäl för det. Exempelvis om uppdraget blir för omfattande för en person (11 kap. 13 § FB). Jag vågar inte svara på om det får någon betydelse arvsmässigt att ni i en arvshandling företräder er far när ni samtidigt är arvingar själva. Ur objektivitetssynvinkel är det bäst om personen som företräder er far i arvsärenden inte har ett intresse av arvet, för att undvika jävsituationer. Men jag vågar som sagt inte svara säkert på om det har en betydelse. Lycka till!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Löneförhandling

2017-11-17 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som gäller vid löneförhöjning. Det muntliga som chefen sa eller det skriftliga som jag fick vid samma tillfälle. det skiljer 500 kronor på det som chefen sa och det dom har skrivit på pappret. Det står mer på pappret än det hon sa?
Erik Johansson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. I din situation gäller sedvanliga avtalsregler, t.ex. löftesprincipen och avtalstolkning. Dessa bestämmelser och principer regleras huvudsakligen i avtalslagen, men även genom allmänna avtalsrättsliga principer. Å ena sidan är utgångspunkten att det som ni har kommit överens om gäller. Alltså skulle detta betyda att det ni muntligen har kommit överens om är det som gäller. 1 kap. 1 § avtalslagenÅ andra sidan så är det som att om du skulle neka till detta och påstå att det skriftliga är vad ni har kommit överens om, så kommer det skriftliga avtalet skapa en stark presumtion för det också är vad ni har kommit överens om. Då måste din arbetsgivare bevisa att detta inte gäller. T.ex. genom att visa att det skriftliga avtal är en felskrivning. Så i princip blir det ditt samvete som avgör frågan. Dock får det kanske beaktas att din framtida relation med arbetsgivaren riskerar att bli lidande om du väljer att hävda att det skriftliga avtalet är det som gäller. Då är det kanske inte är värt att hävda den högre lönen, men det får du självklart avgöra själv. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Vad innefattas i ett "väsentligt avtalsbrott"?

2017-11-15 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som innefattas i ett "väsentligt avtalsbrott"? Detta är vad vår elleverantör uppgav för att stänga av vår el.
Maja Stolt Rosell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom jag inte har någon information om specifika omständigheter i ditt fall, kommer mitt svar att bli ganska översiktligt. Jag utgår i svaret från att du som ställer frågan är konsument och inte näringsidkare.Krav på väsentlighet vid hävning Kravet på väsentlighet vid hävning av avtal är en allmän princip inom avtalsrätten.11 kap. ellagen gäller överföring och leverans av el till konsumenter, enligt kapitlets 1 §. Enligt 11:3 1 st. ellagen får överföring av el avbrytas om konsumenten genom väsentligt avtalsbrott försummar sina skyldigheter. Avtalsbrott från konsumentens sida skulle t.ex. kunna utgöras av att säkerhetsföreskrifterna inte följs eller av bristande betalning (troligtvis det vanligaste avtalsbrottet från konsumentsidan).Här finner du ellagen. Lagrumshänvisningarna nedan leder dit.Om det sker rättelse efter uppmaning får elen inte stängas avJag vet inte vad som ligger till grund för avstängningen av el i ditt fall men oavsett ska konsumenten, enligt 11:3 2 st. uppmanas att inom viss tid rätta till försummelsen innan avstängningen samt meddelas att elen annars kan komma att avbrytas. Om konsumenten rättar till försummelsen får överföringen av el inte avbrytas. I 11:4 finns särskilda bestämmelser om när avtalsbrottet består av försummad betalning. Då ska konsumenten, sedan tiden för rättelse enligt 11:3 2 st. gått ut, uppmanas att betala inom tre veckor från det att hen har delgetts uppmaningen plus en underrättelse om att överföringen annars kan avbrytas. Om betalnings sker, om konsumenten och leverantören är oense om betalningen eller om socialnämnden tar på sig betalningen, får elen inte avbrytas enligt 11:4 2 st. Flera omständigheter beaktas vid en väsentlighetsbedömning När en bedömning ska göras om ett avtalsbrott är att anse som väsentligt tar man hänsyn till flera faktorer, framför allt avtalsbrottets betydelse för den drabbade parten (elleverantören i ditt fall) och när det gäller bristande betalning tar man i bedömningen hänsyn till bland annat skuldens storlek samt antalet obetalda avgifter.AvslutningsvisI och med att man tar hänsyn till specifika omständigheter i enskilda fall när man gör en bedömning gällande väsentligheten är det svårt att ge ett klart svar på frågan vad som utgör ett väsentligt avtalsbrott men jag hoppas att du känner att du fått viss vägledning i frågan.Jag skulle föreslå att du kontaktar din elleverantör och hör dig för på vilka grunder de stängde av elen i ditt fall och undersöker möjligheterna för att lösa situationen er emellan. Kanske kan avtalsbrottet avhjälpas nu. Med vänliga hälsningar

Återtagande av katt som skänkts bort till vän

2017-11-18 i Gåva
FRÅGA |Hej! I somras tog jag hand om två katter åt en vän varav den ena gav hon till mig då katterna ej fungerade tillsammans. Hon skrev flera gånger katten är min och ska flytta till mig. Jag tog hand om båda katterna i flera månader och stod för alla kostnader, varav katten jag skulle få fortfarande är kvar och jag betalar allt för henne. I meddelande finns det flera gånger sagt att katten är min och ska bo hos mig. Även bevis på att katterna ej får vara tillsammans då dom inte tål varandra. Nu vill plötsligt personen jag fick katten av ha tillbaka den från ingenstans. Vad gör jag, vad har jag för rättigheter? Vad jag kan läsa enligt lag ska ju katten vara min då hon skrivit hon gett den till mig flera gånger. Kan hon plötsligt ta tillbaka katten för hon ångrar sig?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt gåvolagen och avtalslagen är gåvor bindande, har du en gång fått en katt av din vän så ska den alltså vara din nu. Detta är som vilket avtal som helst och ska hållas, man kan inte helt plötsligt ta tillbaka det man en gång gett bort. Det enda undantaget för när det kan vara okej att ta tillbaka något som man en gång skänkt bort är om man gjort ett förbehåll om detta. Ett exempel på ett sådant förbehåll är om man säger att "om jag vill ska jag kunna ta tillbaka denna" eller att "om omständighet X inträffar ska gåvan gå tillbaka". Om din vän på något sätt har sagt att du till exempel endast skulle ha katten på prov, att de skulle testa att para ihop katterna igen senare framöver eller liknande så skulle man kunna se det som att hon har gjort ett giltigt återtagandeförbehåll. I detta fall skulle hon kunna ta tillbaka katten. Ett förbehåll kan ibland anses framgå av omständigheterna, det kan alltså gälla även om man inte har sagt något uttryckligen om det. Det kanske var helt självklart att hon menade att hon skulle få tillbaka katten om ett halvår eller liknande, det beror helt på omständigheterna i fallet (vad som sagts mellan parterna i tidigare samtal till exempel). Om hon inte på något sätt har sagt eller gjort tydligt att hon ska kunna ta tillbaka katten i framtiden så gäller huvudregeln, nämligen att katten nu är din och att hon INTE har rätt att ta tillbaka den. Du har alltså antagligen en rätt att behålla katten, det beror lite på vad som har sagts mellan er. Eftersom du kan visa upp flera sms där hon uttryckligen sagt att katten nu är din så borde du ha rätten på din sida, även om hon skulle stämma dig i domstol eller liknande. Om hon har sagt att katten är din och inte gjort något förbehåll så ÄR den din nu. Ifall hon hävdar att hon har gjort ett förbehåll så är det dessutom hon som måste bevisa detta vilket såklart kan bli svårt. Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vem kräver man på betalning?

2017-11-17 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har hyrt en lägenhet i andrahand men fick ett förstahandskontrakt, jag upplät andrahandsläggan till en vän som skulle få bo där i två månader framöver samt under uppsägningstiden på 3 månader.Min vän fick tillträde till lägenheten den första Juli och uppsägningstiden startade fr.o.m. septemer och vi kom överens om att min vän och hennes kompis som flyttade in skulle betala hyran för juli, augusti, september, oktober och november. Jag skrev ett kontrakt rent civilrättsligt som jag skrev under, scannade och mailade åt henne men fick aldrig tillbaka det underskrivet.De misskötte sig i lägenheten och tillkallade störningssjouren vilket jag hade gjort klart inte fick ske och därför behöll jag deras deposition. Lägenheten var slarvigt flyttstädad och hade fler defekter. Dessutom finns det bevis på att hon har fått kontraktet och valt att bo kvar i lägenheten på messengerloggar. Min vän ville helt plötsligt inte betala de sista två månaderna á 17 000kr (8500/mån) vilket jag tog till kronofogden och det gick till rätten, vilket jag gärna gör MEN innan dess så vill jag veta vad som gäller. Hon har även ordagrant skrivit "Givetvis kommer jag betala de tre sista månadernas uppsägningstid" på messenger, ett meddelande som även det finns sparat, men nu menar hon på att det är hennes vän som ska betala resterande summa MEN enligt mig är det något de ska lösa sinsemellan. Kan jag vinna detta?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kärnfrågan i denna situation är vem som är din avtalspart? Är det din vän eller är det din vän och hennes kompis? Du har rätt att kräva din avtalspart att denne ska fullfölja avtalet. Om det endast är din vän som är din avtalspart är det hon som du ska vända dig till för betalning. Huvudregeln när flera personer tillsammans ålagt sig att betala en summa pengar, är att betalningsansvaret är solidariskt. Detta innebär att din vän och hennes kompis har en skyldighet att betala hela den avtalade summan till dig. Du kan alltså välja att vända dig till vem som helst av de och begära hela den kvarstående summan. Den personen som du väljer att få betalt av får sedan regressa mot sin kompis. Det jag nu har beskrivit förutsätter att du och din avtalspart inte har avtalat bort det solidariska ansvaret och i stället kommit överens om att s.k. delad ansvarighet ska gälla. Det är väldigt svårt för mig att avgöra om du vinner, men du har definitivt ett case! Du har bevisning om att ni hade ett avtal (förvisso icke undertecknat men muntliga avtal gäller ju också), de har bott i bostaden och du har fått några månadshyror samt har du din väns skrift där det framgår att hon ska betala uppsägningstiden om tre månadshyror till dig. Det borde gå bra! Det verkar inte som att hon menar att hon inte är avtalspart, det verkar snarare som att hon menar att det är "hennes kompis tur att betala". Att ha det argumentet håller inte. Som sagt är det upp till din vän att senare regressa mot sin kompis i så fall. Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Annars är du välkommen att kontakta mig på ni.dekeiser@lawline.se!Vänliga hälsningar,

Besittningsrätt på hyreslägenhet

2017-11-16 i Avtal
FRÅGA |Om hyresgäst en har en hyreskontrakt under tiden 2012-2013 men bor kvar, har han besittningsrätt?Tack
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En hyresgäst får besittningsrätt när denne har bott i en lägenhet i över två år och inte har skrivit på det avtal där denne ifrånsäger sig rätten till besittningsrätt. Besittningsrätt innebär att en hyresgäst har rätt att få sitt hyresavtal förlängt ifall hyresvärden skulle säga upp hyresavtalet och begära att hyresgästen ska flytta ut.Kort och gott: Om hyresgästen har bott i lägenheten i över 2 år och det inte finns något avtal där det regleras att besittningsskydd inte gäller har hyresgästen besittningsrätt. Med vänliga hälsningar,

Vi samäger en bil men bara en kan registreras som ägare?

2017-11-15 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har inga gemensamma barn men vi har båda barn. vi har köpt en dyr husbil, betalat hälften var men det går ej att stå som ägare båda enl. transportstyrelsen. Kan vi själva skriva ett papper som intygar att så är fallet. gäller det vid dödsbo?
Josefin Riklund |Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.I vägtrafikverket kan bara en person som kan registreras som ägare. Den registrerade ägaren presumeras vara bilens ägare och ansvarar exempelvis för trafikskatter och försäkring. Detta hindrar dock inte att ni civilrättsligt äger var sin andel av husbilen. Det dagen någon går bort kommer dennes andel tillfalla dödsboet på samma sätt som annan egendom denne äger.För att intyga att ni äger var sin andel upprättar ni ett samägandeavtal. Det finns inga formkrav för samägandeavtal men bevishänseende är det bra om det upprättas skriftligt. Ni kan även genom avtal bestämma hur ni ska fördela exempelvis trafikskatten eller andra kostnader hänförliga till husbilen. Det påverkar alltså inte era äganderätter att endast en person är registrerad som ägare i vägtrafikverket. Genom att upprätta ett samäganderättavtal har ni ett bevis på detta om det i framtiden skulle uppstå en tvist mellan er sambos/ dödsboet.Jag hoppas att jag har kunnat besvara er fråga!