Givandet av en bostadsrätt

2015-04-26 i Gåva
FRÅGA |Hej! Vi är tre dödsbodelägare. Kan två av oss ge bort vår bortgångna mammas lägenhet till den tredje dödsbodelägaren. Vad kan det i så fall få för konsekvenser?
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. Reglerna som styr beskattning vid gåva hittar du i inkomstskattelagen (IL). Den hittar du https://lagen.nu/1999:1229 . Reglerna som styr överlåtelser av bostadsrätt finns i bostadsrättslagen (BrL). Den hittad du https://lagen.nu/1991:614 .Din fråga är oerhört stor och jag kan inte täcka alla möjliga konsekvenser i detta svar. Dock skall jag nämna lite kort hur överlåtelsen förhåller sig till reglerna i BrL och vilka de skattemässiga konsekvenserna blir. Jag utgår ifrån att ni tre dödsbodelägare redan har mottagit arvet och att lägenheten är en bostadsrätt.Skattemässiga konsekvenserSkulle ni ge era delar av bostadsrätten till den tredje dödsbodelägaren i gåva utan att få någon ersättning behöver ingen skatta för transaktionen enl IL 8:2, 41:1 & 2, 42:1 & 44:3. Den tredje dödsbodelägaren hamnar sedan i samma skattemässiga situation (gällande att göra avdrag och liknande) som ni två som ger era delar av bostadsrätten IL 44:21.Överlåtelsen av bostadsrättenDet ni behöver tänka på är att det dels finns formföreskrifter för hur överlåtelseavtalet skall vara upprättat jmf 6:4 BrL och den som tar emot bostadsrätten måste bli medlem i föreningen för att avtalet skall vara giltigt enligt 6:5 BrL.SummeringIngen skatt behöver ni betala om bostadsrätten ges till den tredje dödsbodelägaren i gåva. Tänk på att hen måste bli medlem i bostadsrättsföreningen för att överlåtelsen skall stå sig, samt att det finns formföreskrifter vid överlåtelse av bostadsrätter.Din fråga är allt för bred för att jag skall kunna ge dig något heltäckande svar, men är det något annat specifikt som du tänker på har du alltid möjligheten att skriva en kommentar på frågan.Skulle ni behöva hjälp med att upprätta överlåtelseavtalet kan ni komma i kontakt med kunniga jurister på familjerättens område här.Bästa hälsningar

Anbud och accept.

2015-04-24 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej! Om en person har via mejlkonversation sagt att hen vill köpa min bil för x kr och vi har kommit överens om pris samt dag för affär och båda parterna är med på detta. Nu har hen ändrat sig och säger att att det inte bli någon affär pga förhinder.Vad säger avtalslagen om detta?
Jakob Borin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Enligt 1 § AvtL är anbud om slutande av avtal och ett svar på ett sådant anbud bindande. Utifrån informationen i din fråga är min bedömning att ett bindande avtal har ingåtts. Mot bakgrund av detta kan köparen inte ändra sig och ångra sitt köp. Det är dock svårt för mig att svara med 100 procent säkerhet utan att ha tagit del av mailkonversationen.Om du känner att vill du få din fråga närmare utredd kan du skicka din frågeställning till vår expresstjänst. Länk: http://lawline.se/lawline-express. Med vänlig hälsning,

Ensidig hävning av borgensavtal

2015-04-23 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Antag att någon har tecknat borgen för en viss gäldenärs åtaganden gentemot en borgenär. Borgensavtalet är inte tecknat för viss bestämd förpliktelse och har inte heller tidsbegränsats. Kan borgensmannen om han/hon så önskar ensidigt säga upp avtalet gentemot borgenären?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Eftersom ett generellt borgensåtagande formellt sett antar formen av ett avtal beror möjligheterna till uppsägning av allmänna avtalsrättsliga principer. Innebörden av detta är att ett åtagande som huvudregel inte kan uppsägas, men att en rad undantag eller avvikande avtalsvillkor kan föranleda en annorlunda bedömning. Vad gäller borgensåtaganden som sådana måste noteras att borgensmannen (alltsomoftast) ingår avtal såväl med gäldenären (kredittagaren) som borgenären (kreditgivaren), varför det finns två avtalsförhållanden att granska. I förhållandet mellan gäldenären och borgensmannen (föravtalet) anses den sistnämnde bunden av sitt åtagande så snart detta avgivits oavsett om åtagandet är att anse som benefikt (utan vederlag) eller oneröst (mot vederlag) (jfr. 1 § gåvolagen och 1 § avtalslagen), medan bundenhet i förhållande till borgenären uppkommer då det till avtalet mellan gäldenären och borgenären hörande borgensavtalet ingås. I sistnämnda fall beror även den fortsatta bundenheten av rättsförhållandet mellan gäldenären och borgenären då borgensåtagandet är accessoriskt till huvudförpliktelsen (den skuld för vilken borgens tecknats). Innebörden av det sagda är att borgensmannens bundenhet vid borgensavtalet endast kan upphöra om huvudförpliktelsen förfaller eller borgensavtalet annorledes upphör att gälla. Avseende sistnämnda möjlighet blir det ytterst fråga om vilka villkor som angivits i avtalet samt om någon form av ogiltighetsgrund föreligger. I ett fall som det förevarande bör ifråga om potentiell grund för ogiltighet främst reglerna om oskälighet noteras då det i praxis förekommit fall i vilka nedsättningar av ansvaret skett av sagda anledning när Finansinspektionens råd inte följts (jfr. 36 § avtalslagen). Ett råd som kan vara av betydelse i detta fall stadgar att generella borgensåtaganden utan beloppsbegränsning ställda av fysiska personer bör undvikas annat än vid kommersiella förhållanden, varvid borgensmannen har god insikt i gäldenärens ekonomiska ställning. Sammantaget gäller följaktligen att ett befintligt borgensåtagande inte ensidigt kan uppsägas utan stöd i avtal eller lag. Som en naturlig konsekvens av generella borgensåtagandens påtagligt negativa potentiella effekter för borgensmannen rekommenderas de endast i vissa situationer, varav följer att åtminstone jämkning av ansvaret i andra situationer bör kunna ifrågakomma till följd av oskälighet. Så bör i synnerhet vara fallet om borgensåtagandets omfattning i belopps- och tidshänseende inte begränsats, givet att skäligt vederlag inte utges för säkerheten. Avtalslagen finner du här och lagen angående vissa utfästelser om gåva här. Vänligen,

Fel avseende tjänst från näringsidkare till konsument

2015-04-18 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Vi behöver hjälp med en frisör som förstört håret på vårt barnbarn.Håret har bränts av hos frisören som vägrar att hjälpa oss med rådgivning och behandling.
Catharina Danielsson |Hej,Tack för din fråga!Jag antar att du menar att du vill ha hjälp avseende hur ni kan bli återgäldade av frisören då denne inte skött sitt jobb på rätt sätt. Det är i alla fall den frågan jag utgår från i mitt svar nedan. I ditt fall gäller konsumenttjänstlagen, i och med att en näringsidkare utfört en tjänst åt dig som konsument, enligt 1 § i lagen. Då frisören har förstört håret på ditt barnbarn så ter det sig som att tjänsten är felaktigt utförd, då ni troligtvis inte kommit överens om detta med frisören, detta enligt 9 §. Enligt paragrafen är det även ett fel trots om det skulle skett av olyckshändelse. Ett fel som näringsidkaren (i ditt fall frisören) gör ska leda till påföljder för frisören som du ska gynnas av.Det finns olika påföljder vid fel som avser konsumenttjänster, som i ditt fall. För att du överhuvudtaget ska få kräva påföljder, krävs att du reklamerar felet. Detta bör du göra så snart som möjligt från dess att tjänsten utförts. Det krävs att du reklamerar inom skälig tid. Enligt 17 § anses en reklamation som skett inom 2 månader från det att felet skedde alltid anses vara inom skälig tid. Om den sker senare än 3 år efter tjänsten utförts, får konsumenten aldrig åberopa felet då för långt tid har gått. Om tiden som gått sedan tjänsten utförts ligger mellan 2 mån - 3 år så beror det på omständigheterna ifall du ska ha rätt att reklamera. Enligt 19 § i lagen får du som konsument hålla inne med betalningen. Om du i detta fall redan har betalat frisören, kan du istället enligt 20 § kräva att frisören avhjälper felet. Om detta inte sker kan du som konsument kräva prisavdrag, detta enligt 21 §. Det finns alltså lite olika sätt för dig som konsument i detta fall, jag skulle dock rådgiva dig att först och främst kräva avhjälpande (förutsatt att ni vill gå tillbaka till frisören), detta avhjälpande ska ske utan kostnad. Se 20 § i konsumenttjänstlagen om hur avhjälpandet bör gå till. Du har vidare rätt att åberopa skadestånd från frisören. Detta enligt 31 § 3 st i lagen. Hoppas mitt svar har varit till någon hjälp.Med vänlig hälsning,

Avtalsmalls giltighet

2015-04-26 i Avtal
FRÅGA |Hej,Är ett kontrakt för inneboende (alt akademibokhandeln) giltigt?
Nicole Cai |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I princip är sådana typer av avtalsmallar som tillhandahålls av en bokhandel giltiga om inte parterna själva lagt in någon klausul som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet framstår som oskälig, t.ex. hyresvärden kräver en orimlig hög hyra osv..

Ingående av distansavtal

2015-04-23 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej, Vi säljer en prenumerationstjänst på nätet. Om kunden har betalt sin första faktura för preumerationen anses det som ett bindande avtal? Att kunden har accepterat avtalet? Dem får även en orderbekräftelse innan fakturan där dem har 7 dagar på sig att ångra allt.
Viktor Wihlstrand |Hej och tack för din fråga!Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (DHL) är tillämplig på den verksamhet ni bedriver. Om jag förstått informationen i frågan rätt så beställer konsumenter prenumerationer på tjänster via er webbsida. Enligt DHL 2 kap. 9§ är konsumenten bunden av en beställning som medför en betalningsförpliktelse endast om förpliktelsen har tydliggjorts före beställningen och konsumenten uttryckligen har påtagit sig förpliktelsen. Alltså räcker det inte med betalning av en faktura för att konsumenten ska vara bunden av avtalet, denne måste dessutom uttryckligen ha accepterat en förpliktelse som tydliggjorts före beställningen.Konsumenten har dessutom enligt huvudregeln 14 dagar på sig att utöva sin ångerrätt efter det att avtalet ingåtts, vilket följer av DHL 2 kap. 10§ och DHL 2 kap. 12§. Undantag från denna ångerrätt finns i DHL 2 kap. 11§, men dessa ser inte ut att bli tillämpliga här.

När blir gåva bindande?

2015-04-20 i Gåva
FRÅGA |Hej! Min ex pojkvän (inte sambos) har begärt att få tillbaka en gåva som jag fått av honom i present, har han rätt att ta tillbaka den?
Julia Ekerot |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!I detta fallet blir Gåvolagen (GåvoL) tillämplig om det är fråga om lös egendom. För att det ska vara en gåva krävs det att det har skett en förmögenhetsöverföring från en gåvogivare (din pojkvän) till en gåvotagare (till dig). Överföringen ska göras frivilligt och parterna ska vara överens om att vederlag inte ska utgå för gåvan. Huvudregeln är att löften om gåva inte är bindande, däremot fullbordas gåvan genom att det sker en tradition, alltså när egendomen övergår från din pojkvän till dig, vilket framgår av 2 § GåvoL. Då du har fått gåvan i present, antar jag att det har skett en tradition och att du har gåvan i besittning. Om så är fallet, är gåvan fullbordad och bindande för givaren. Din pojkvän kan alltså inte kräva att ta tillbaka gåvan, eftersom det har skett en tradition vilket gör att gåvan är bindande för givaren. Mvh

Avtalsdispyt

2015-04-17 i Avtal
FRÅGA |Hej,Min närmsta granne har anlitat en byggfirma som utför arbeten hos dem. Bland annat skall de bygga om ett förråd som är sammanbyggt med mitt förråd (vi bor i radhus). För ca en vecka sedan blev jag uppringd av byggfirman och blev erbjuden att få min del av förrådet ombyggt för 35.000:- Han beskrev per telefon hur han hade tänkt sig att bygga. Jag svarade att jag var intresserad men att jag ville ha en offert att titta på. Han svarade då att det skulle jag få och att vi skulle skriva under innan han började. Efter att ha tänkt närmare på saken så har jag bestämt mig för att inte låta dem få jobbet. I dag gick jag över till grannen och meddelade byggaren att jag inte är intresserad. Har blev då upprörd och påstår att vi har ett muntligt avtal och att han redan beställt materialet till byggnaden och att han kommer att fakturera mig för returneringskostnaden av detta. Vem har rätt?
Martin Persson |Tack för din fråga!Knäckfrågan i ditt fall är alltså huruvida ett avtal uppkommit eller inte mellan dig och byggfirman. Att be om en offert för att "titta på" är knappast att anse som att du avgivit en vilja att ingå avtalet, och att ni därtill kommit överens om att ni skulle "skriva under" innan byggets start är det högst orimligt att se att ett avtal slutits. Att det inte heller verkar finnas något skriftligt som tyder på något annat gör det ytterst svårt för byggfirman att bevisa det påstådda avtalet.Skulle du däremot få en faktura är det viktigt att du bestrider fakturan. När du bestrider fakturan hamnar således bevisbördan på fordringsägaren att bevisa att det är en korrekt fordran som kan styrkas genom exempelvis ett avtal.Hur man bestrider en faktura finns väl beskrivet på Polisens hemsida och kan läsas här. Du bör dock uppmärksammas en extra gång på att även om du bestridit en faktura, som du senare ändå får en påminnelse på från exempelvis ett inkassoföretag eller Kronofogden - då är det viktigt att du även bestrider denna faktura till det berörda inkassoföretaget eller myndigheten.Vänligen,