Patrick Jonshult |Det framgår av lagen om samäganderätt (som du hittar https://lagen.nu/1904:48_s.1) att var och en av delägarna har rätt att ansöka om att egendomen ska säljas på offentlig auktion. Detta framgår av 6 §. Vad som också framgår är att en sådan försäljning endast får ske om ingenting annat är avtalat mellan parterna. Om något sådant avtal inte finns mellan delägarna ger samma paragraf ytterligare en möjlig lösning på problemet. Det framgår nämligen att utbjudandet på offentlig auktion inte får ske om någon av delägarna kan visa synnerliga skäl för anstånd. Om det alltså är så att han vill behålla fastigheten, är villig att betala för den andra halvan  och på något vis kan visa skäl för att han ska få ha kvar den kan dessa skäl vara en möjlig lösning för att förindra att huset bjuds ut på offentlig auktion. Om de inte kan komma överrens och synnerliga skäl inte skulle anses och utbjudande till auktion blir ett faktum framgår ytterligare regler i 12 § om hur anbud ska accepteras. Med vänliga hälsningar

Patrick Jonshult |Hej och tack för din fråga, Då ni syskon gemensamt äger dödsboet och sedermera också har rätt att ärva hälften var är det alltså halva fastigheten er egendom som jag förstår det. I ett läge som detta finns det olika alternativ, men ett alternativ som förtjänar nämnas i sammanhanget är att ni efter arvskiftet genom avtal avhänder er bostaden till förmån för er mors Fd sambo. Det första är att ni helt enkelt skriver ett gåvobrev och i och med detta skänker er del av fastigheten till er mors Fd sambo. Viktigt att tänka på när det gäller fastigheter är dock att vissa formkrav ställs. Detta framgår av 4 kap 1 § och 4 kap 29 § Jordabalken. Vad som framgår är kort att gåvobrevet ska innehålla uppgift om vilken fastighet det rör sig om, förklaring att ni vill ge bort fastigheten och både era och sambons underskrift. Jordabalken kan ni för övrift hitta här: https://lagen.nu/1970:994#K4 Jag hoppas svaret hjälper dig, Med vänliga hälsningar  

Marcus Holming | Hej, och tack för din fråga! Det är mycket riktigt att muntliga avtal är bindande, även om de ofta är svårare att bevisa än skriftliga. Huvudregeln kan sägas vara att båda parter ska förstå att ett avtal ingås och den gemensamma partsviljan ska utgöra avtalets innehåll. Detta sker vanligtvis genom ett anbud och en accept men kan också ske genom konkludent handlande. Detta kan exempelvis ske genom att en part under en viss tid betalat för en tjänst under upprepade tillfällen och sedan nyttjar den på nytt, då torde parten bli betalningsskyldig på samma sätt för den tjänsten som för de tidigare.Var det för jobben vintern 2012 avtalat att arrangören skulle betala dig utan avdrag för jobben under sommaren är det vad som gäller. Är avtalet slutet är det bindande enligt den gamla avtalsrättsliga principen pacta sunt servanda – avtal ska hållas. I vissa fall kan en avtalsslutande part ha ångerrätt eller rätt att häva ett köp men av vad som framgår av dina uppgifter föreligger inte något sådant förhållande i det här fallet.

Daniel Bylock |Hej,Det beror lite på omständigheterna om personen har deltagit i inspelningen medvetet eller omedvetet. Jag utgår i din fråga från att personen som medverkat vetat om att den varit med på en TV-inspelning. Det kan således ses som ett så kallat "konkludent handlande", (se https://lagen.nu/begrepp/Konkludent_handlande), dvs. där personen genom sitt handlande accepterar att det kommer sändas i TV eftersom personen varit medveten om det vid inspelningen och inte förklarat att den inte velat vara med när det skall sändas. Vänliga hälsningar

Tobias Lindblom |Hej och tack för din fråga. Enligt sambolagen skall bodelning ske av sambos gemensamma bostad och bohag, vid upphörandet av samboskapet eller senast ett år därefter.Vad som avses med bohag är sådant som är köpt för gemensamt bruk. Eftersom en hund är lös egendom (sällskapsdjur räknas om det) faller den in under begreppen - om hunden "används" gemensamt. Med hänsyn till din beskrivning tycks fallet vara så. Observera dock att detta inte påverkar vem som är ägare till hunden. Det finns i övrigt inga regler som ger dig umgängesrätt med hunden. Att du har lagt ut pengar på försäkring, veterinär samt hundmat påverkar inte heller äganderätten till hunden, detta kanske snarast ses som kompensation för att du får ha hunden. Om du väljer att betala för att få rätt till hunden ska du se till att få ett skriftligt avtal på att du köpt en rätt till hunden. Vänligen, 

Lars Bålman |Hej!Lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt är tillämplig. Enligt 2 § gäller att alla delägares samtycke krävs för att någon ska få köpa/byta/sälja godset eller förvalta godset på visst sätt. Det enda undantaget kan utnyttjas då en åtgärd som inte tål uppskov måste vidtas och någon delägare till följd av sjukdom, frånvaro eller annan orsak är ur stånd att deltaga i åtgärden. Då får åtgärden vidtas utan samtycke. Svaret är alltså nej. 

Johan Hult |Hej, Jag antar att din morfar och hans bröder har blivit samägare till egendomen utan att samäganderätten har uppstått genom avtal; det är t ex vanligt att samäganderätt uppstår genom arv. Om det finns ett avtal som reglerar ägandet så rekommenderar jag att du utreder vilka villkor som ställs upp i avtalet. Vad ägarna kan göra med egendomen beror nämligen till stor del på vad som har avtalats. Det är till exempel möjligt att avtala om att de övriga ägarna ska ha förköpsrätt, men om det inte finns ett sådant avtal mellan bröderna så finns det tyvärr inte heller någon förköpsrätt. Hur samäganderätten har uppstått kan också påverka vilken lag som ska tillämpas på fallet.Du bör alltså undersöka om det finns ett avtal mellan bröderna angående fastigheten; avtalet kan avgöra både om en delägare får sälja sin andel utan de övrigas tillåtelse och om de övriga delägarna har någon typ av förköpsrätt. Med det sagt så kommer jag att redogöra för vad som gäller om dina frågor inte regleras i avtal. Reglerna för denna typ av samägande finns i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt, som du kan hitta https://lagen.nu/1904:48_s.1. Varje ägare kan förfoga över sin andel av fastigheten. Det är tillåtet att sälja eller pantsätta andelen utan övriga delägares godkännande - förutsatt att inte ett avtal säger något annat. Enligt 6 § lagen om samäganderätt kan en delägare också kräva att hela egendomen säljs på offentlig auktion. Pengarna från försäljningen ska därefter fördelas efter hur stor andel av egendomen var och en ägde. Det finns ändå möjligheter att undvika att hela fastigheten säljs. Enligt 6 § kan en annan delägare skjuta upp en försäljning på offentlig auktion om man visar synnerliga skäl för anstånd. Skälen kan vara av varierande slag. Det kan gälla ekonomiska skäl – i rättsfallet NJA 1974 s. 490 nämns som exempel att det råder ”ett särskilt dåligt konjunkturläge” – men enligt rättsfallet NJA 1979 s. 562 kan också sociala skäl vara giltiga. Termen ”synnerliga skäl” innebär dock att det ställs höga krav på skälen för att domstolen ska bevilja anstånd. Med tanke på att det är svårt att visa synnerliga skäl mot en försäljning, och att synnerliga skäl ändå bara skulle leda till ett anstånd, så kan det vara ett bättre alternativ att kräva klyvning av fastigheten enligt 7 § lagen om samäganderätt. Fastighetsklyvning sker enligt fastighetsbildningslagen(1970:988), som du hittar https://lagen.nu/1970:988. Klyvning, som diskuteras i 11 kap. fastighetsbildningslagen, innebär att fastigheten delas upp i olika lotter som sedan fördelas mellan delägarna. Det går att skapa lotter som tas över av en enskild av de tidigare delägarna, men det går också att skapa lotter som samägs av flera personer. En lösning skulle alltså kunna vara att ge en enskild lott till den delägare som vill sälja fastigheten, medan de övriga delägarna även i fortsättningen samäger resten av fastigheten. Enligt 7 § lagen om samäganderätt kommer inte rätten att besluta om försäljning av en samägd fastighet förrän en ansökan om klyvning har blivit avgjord. Om någon av delägarna skulle ansöka om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion bör alltså de delägare som vill förhindra en försäljning ansöka om klyvning; om de gör det kommer inte fastigheten att auktioneras ut förrän frågan om klyvning är avgjord. Med vänlig hälsning, 

Frida Karlsson |Hej,Ett muntligt avtal mellan er är lika giltigt som om det vore skriftligt, men precis som du är inne på kan det självklart vara svårare att bevisa att ett muntligt avtal finns. De sms och meddelanden på facebook du har kan användas som bevis för att det finns ett muntligt avtal mellan er.Att han tagit med sig datorn från dig kan möjligtvis utgöra ett brott och jag föreslår att du anmäler detta till polisen. De andra pengarna han lånat av dig är däremot ett civilrättsligt ärende, alltså inget som ska anmälas till polisen, och där måste du istället vända dig direkt till tingsrätten och begära fullgörande av ert muntliga avtal. Jag föreslår att du vänder dig till en verksam jurist som utifrån mer detaljer i ditt ärende kan kolla närmare på dina chanser att vinna i tingsrätten. När du själv väcker talan i tingsrätten riskerar du nämligen att få stå för rättegångskostnaderna om du förlorar.Vänligen,