Fullmakts giltighet vid fullmaktsgivarens död?

2015-07-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag har fullmakt att att betala räkningar till en person som nu har avlidit. Kan jag fortsätta att betala den avlidnes räkningar? Hur skall jag gå tillväga?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om fullmakter och dess giltighet finner vi i Avtalslagen. Den situation som du befinner dig i, att fullmaktsgivaren avlider, regleras i 21§. Där stadgas det att fullmakten ändå är gällande trots att fullmaktsgivaren har avlidit, om inte särskilda omständigheter föranleder att fullmakten ska vara förfallen. Enklare uttryckt, så är alltså huvudregeln att fullmakten fortsätter att gälla trots dödsfallet, men att det finns vissa undantag. Anledningen till att huvudregeln finns, dvs. att fullmakten fortsätter att gälla, är rent praktiska skäl. Om regeln var den motsatta och fullmakten omedelbart förlorade sin giltighet, så skulle det genast ställa till med ett flertal praktiska problem, där just betalning av räkningar är ett bra exempel. Som nämndes ovan, så finns det dock även undantag från huvudregeln, vilka blir aktuella när det föreligger ”särskilda omständigheter”. Vad som menas med detta är då situationen skulle leda till ett olämpligt och orimligt resultat om fullmakten fortsatte att gälla. Det kan illustreras med följande exempel: Om en fullmakt skulle ge en person rätten att köpa en personlig bostad åt fullmaktsgivaren, och att fullmaktsgivaren sedan avlider, så skulle det varken vara lämpligt eller rimligt att fullmakten är fortsatt giltig, eftersom att behovet av en personlig bostad för fullmaktsgivaren har upphört och aldrig kommer åter. Ytterligare en paragraf som är värd att nämna är 24§ i samma lag. Den kan beskrivas som en form av ”nödbestämmelse” och stadgar att trots att fullmaktsgivaren inte längre råder över sig och sitt gods, så får fullmäktigen med stöd av sin fullmakt företa sådana rättshandlingar som är nödvändiga för att skydda fullmaktsgivaren från förlust. Betydelsen av bestämmelsen är alltså, att trots att fullmaktsgivaren inte längre kan råda över sin egendom (t.ex. på grund av dödsfall) så har fullmäktigen rätt att vidta sådana handlingar som krävs för att förhindra att fullmaktsgivaren drabbas av någon form av förlust. Återigen så är här betalning av räkningar ett bra exempel som skulle kunna omfattas av bestämmelsen, eftersom att betalningspåminnelser och extra kostnader i samband med detta får anses som en ekonomisk förlust. För att sammanfatta det hela och ge visst råd och ledning, så vill jag avsluta med det följande. I och med att fullmäktigen avled, så innebar det att bundenheten av fullmakten övergick till fullmäktigens dödsbo, som nu är ansvarigt för den avlidne. De handlingar som du vidtar med stöd av fullmakten kommer därför hädanefter att istället vara gällande mot dödsboet. Jag föreslår därför att du kontaktar företrädaren för dödsboet och förklarar situationen med din fullmakt. Den lämpligaste lösningen torde vara att dödsboet återtar ansvaret för att betala räkningarna och att ditt ansvar för detta upphör. Fram till att detta sker så har du dock rätten, både med stöd av 21 och 24§§ som framgått ovan, att fortsätta att betala de räkningar som måste betalas.Hoppas att detta var ett tillräckligt svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Fel av vara

2015-07-28 i Avtal
FRÅGA |Köpt en bil på firma. Det visar sig dock att spelaren till fönster och lampor är ur funktion. Säljaren meddelar att hans tekniker kan kolla på detta problem. Jag har 30 mil fram och tillbaka. Detta skulle ta mig en hel dag om felet kan hjälpas på en dag annars innebär de att jag måste ligga över på hotell eller åka fram ob tillbaka ned hjälp av en till bil och vän. Då inne bör de att de tar minst 1 heldag för mig. Felet fanns vid köp men missades vid visning. Borde inte firman hjälpa mig att få hjälp på hemort? Finns de något jag kan trycka på där eller att få ersättning för tid och resa? Mvh linda
Catharina Danielsson |Hej och tack för din fråga.Firman har bevisbördan att felet inte fanns vid köpet. Om inte firman kan bevisa att felet inte fanns vid köpet så måste de alltså åtgärda felet. Detta innebär i sin tur att de får stå för resekostnader eller ordna det på annat sätt, då dessa kostnader uppkommer i och med att firman själva gjort fel. Du ska alltså inte behöva betala för extrakostnader som uppkommer på grund av att de gjort fel. Med vänlig hälsning,

Gåvoavsikt, kvarlämnad egendom

2015-07-28 i Gåva
FRÅGA |Hej! Jag har haft en särborelation där jag köpte en tv och dator för 12400 kr för att vi skulle kunna använda dessa saker gemensamt hos min flickvän. Efter uppbrottet ville jag ta med denna egendom hem. Men hon anser att hon har fått det som en gåva av mig. Jag har kvittona hemma hos mig och tycker att det är min egendom. Vem har rätt? Med vänlig hälsning, Mats
Daniel Scharff |Hej,tack för att du kontaktat Lawline!Först och främst, särborelationer finns ej i lagens mening. Sambolagen tillämpas alltså inte på särborelationer, om det inte i praktiken handlar om en samborelation. Den lagen har alltså ingen betydelse i sammanhanget.För att en överlåtelse ska räknas som gåva krävs det att en förmögenhetsöverföring ska ha gjorts, transaktionen ska ha gjorts frivilligt samt att det ska finnas en en gåvoavsikt. Samtliga villkor måste vara uppfyllda för att överlåtelsen ska vara en gåva. Jag utgår ifrån att du inte ville/vill ge dator och tv som gåva till henne.Gåvolagen (1936:83) skiljer på tre scenarion:1. Gåvan inte har utfästs med bindande verkan 2. Gåvan har utfästs men inte fullbordats3. Gåvan är fullbordad.Om gåvan inte är bortlovad (utfäst) med bindande verkan finns inga juridiska skyldigheter gentemot den potentielle mottagaren. Sammanfattningsvis så kan jag konstatera att det inte verkar ha funnits en gåvoavsikt med kvarlämnandet av sakerna och att det därför inte föreligger någon gåva. Ingen gåva har heller utfästs och således finns det inga skyldigheter gentemot din fd särbo.Vägrar din fd särbo att utge egendomen kan du ansöka om handräckning hos Kronofogden, se närmare här.Lycka till!

Aktieägaravtal

2015-07-28 i Avtal
FRÅGA |Hejsan.Jag jobbar på en ICA Butik som är ett enskilt aktiebolag.Är butikschef och har nu blivit erbjuden att köpa in mig 10%.Detta innebär en inköp kostnad för mig på ca 600.000Enligt handlaren ska det gå till så här:1: Köp in 10%2: Få 10% vid utdelning 3: Säljer han köper han tillbaka4: Slutar jag köper han tillbakaVad behöver jag tänka på rent juridiskt? Tacksam för svar.
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!När du köper in dig i bolaget är det viktigt att tänka på att aktiebolagslagen blir tillämplig. Detta innebär till exempel, enligt ABL 4:7, att aktierna som du äger i princip kan förvärvas och överlåtas fritt. Det är därför viktigt att du och den/ de andra ägarna ingår ett avtal (s.k) Aktieägaravtal som reglerar hur ni ska agera sinsemellan. Att du ska sälja dina aktier till den andre ägaren följer t.ex. inte av aktiebolagslagen i sig utan detta ska regleras i ett separat avtal mellan er.Hoppas detta bringade åtminstone lite klarhet. Vänlige

Oren accept

2015-07-28 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej,Jag har en affärsuppgörelse som skedde över en blocketannons. Annonsen gällde en båt och vi startade en mailkonversation där jag budade på båten, säljaren skrev;Ok. Då kör vi på 120000-. Men då får du se till att det blir en smidig affär utan strul med pengar etc.Idag en dag senare skriver han att han har fått ett högre bud och att han beklagar besväret. Har han bundit sig juridiskt i och med att han godkände mitt bud?
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det verkar ju som att, precis som du säger, säljaren har accepterat ditt anbud om 120 000kr för båten. Säljaren är då bunden av sin accept, avtalslagen 1§. Men säljaren kan alltid invända att hans accept i själva verket var en oren accept. En oren accept är exempelvis när den som accepterar ett anbud gör det med ett tillägg till sin accept. I detta fallet har säljaren sagt ok, men lagt till "bara under förutsättningen att det blir en smidig affär utan strul etc." Säljaren skulle kunna argumentera för att det tillägget utgör en oren accept och det skulle innebära att accepten i själva verket utgör ett avslag på ditt anbud förenat med ett nytt anbud, Avtalslagen 6§.Med det sagt så är säljaren ändå bunden av sitt nya anbud under en acceptfrist (den tid du har på dig att svara på anbudet) hur lång acceptfristen är får avgöras från fall till fall och här kan säljaren argumentera för att acceptfristen löpt ut och att han därmed har rätt att sälja båten till någon annan. Sammanfattningsvis är det inte helt lätt att avgöra om avtalsbundenhet uppkommit eller inte då man kan hitta argument som stödjer båda sidor.Hoppas att detta besvarade din fråga.Vänligen

Angående behörigheten av fullmakt

2015-07-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vår mor är senildement och bor på hem.Min bror sköter hennes ekonomi och har bankfullmakt. Nu vill vi hyra ut hennes hus. Vem ska stå på kontraktet, hon eller min bror? Annat vi bör tänka på? Hon har alltså ingen god man.Med vänlig hälsning Lena Elveröd
Tobias Håkansson |Hej, och tack för att ni har valt att ställa er fråga till oss på LawLine. En bankfullmakt ger generellt (sedan jag ej vet utformningen på er) inte fullmaktsinnehavaren rätt att hyra ut en bostadsfastighet. Att låta er bror skriva under hyresavtalen skulle därmed strida emot den av er mor givna behörigheten - och därmed är det alltså er mor som måste skriva under dessa. Enklare vore kanske därmed att författa en ytterligare fullmakt som er mor skriver på - vilken ger honom behörighet att agera som fullmaktshavare vid uthyrning av hennes bostadsfastighet. Jag hoppas att ovanstående ska ge svar på er fråga, annars är ni välkomna att återkomma med eventuella följdfrågor i frågeformuläret.

Avtalsbundenhet

2015-07-28 i Anbud och accept
FRÅGA |Bad en lokal gren av en stor byggkoncern om en offert gällande att renovera ett mindre badrum. De var på plats och tog mått mm samt lämnade jag in en komplettering. Fick ett formellt anbud med tydligt innehåll om vad som ingick samt ett pris på 61 000 kr efter ROT. Ringde och kontrollerade några saker med dem. Accepterade sedan anbudet via mail som de ville efter ca 7 dagar av de stipulerade 30 som var svarstid. 3 veckor senare skickar de ett mail som säger att de knappat in fel i sin kalkyl (en kalkyl som inte bifogades i anbudshandlingen) och att de därför skickar ett nytt anbud. Nu är summan 97 500 kr efter ROT. Ovanpå detta står det också i anbudet att om man avbokar ett beställt jobb debiteras man 2500 kr. Som jag läser avtalslagen så är företaget bundet till sitt anbud de lämnat. Har jag rätt och hur bör jag gå vidare?
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!För att ett bindande avtal ska uppstå enligt avtalslagen är utgångspunkten att det har skickats ett anbud av en part, som sedan accepterats av den andra parten. I AvtL 32 paragrafen finns en regel som innebär att den som skickat ett anbud som till följd av misstag fått en annan innebörd än tänkt, inte är bunden av anbudet om motparten borde insett misstaget. För att byggfirman ska kunna komma ifrån avtalet krävs således att du borde varit medveten om att anbudet av misstag hade fått ett felaktigt innehåll, exempelvis pga en orimligt låg ersättning.Min bedömning av ditt fall är att det finns goda skäl för dig att ta detta vidare, framförallt med tanke på den dokumenterade bevisning som finns i form av mailkontakterna. Mitt råd är att du använder dig av lawlines tilläggstjänster utöver gratisrådgivning, där du kan få hjälp med att utforma ett kravbrev till firman och eventuellt gå vidare till domstol. Vänligen

Tvångsförsäljning av samägd egendom

2015-07-27 i Samägandeavtal
FRÅGA |HejJag och min sambo köpte lägenhet gemensamt 50/50 i december och har sedan dess renoverat hela lägenheten. Nu har vi insett att det inte funkar mellan oss. Jag vill då köpa ut henne då jag har fast jobb och god ekonomi. Hon vill då inte låta mig bo kvar då hon anser att hon bestämt hur allt skall se ut. Men hon har inte råd att bo kvar här. Kan hon tvinga fram en försäljning ?
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Lagen om samäganderätt (1904:48 s. 1) är tillämplig. Enligt 6 § samäganderättslagen har var och en som samäger egendom rätt att begära offentlig auktion. En sådan tvångsförsäljning, offentlig auktion, innebär att det tillkommer kostnader för den gode man som ska sälja bostaden vilket gör att ni båda tjänar på att i godo göra upp och sälja fastigheten genom ett gemensamt beslut, alternativt att du löser ut henne. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårt frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.