Internetavtal

2015-05-24 i Anbud och accept
FRÅGA |Är man verkligen bunden av ett avtal om man har satt kryss i en ruta på ett webb-formulär?
Homan Gerami |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Avtal ingås genom anbud och accept. Det innebär att om två parter lämnar likalydande viljeförklaringar så uppstår ett bindande avtal.Giltiga avtal kan visserligen uppstå över nätet och det är icke osedvanligt att upprätta ett kontrakt som innefattar kryssrutor. Numera är det snarare vanligt förekommande att råka på internetavtal där det längst ner på kontraktet finns en bekräftelseruta som oftast ska intyga ett godkännande av de framförda köpevillkoren. Även fast metoden är fullt legitim så ska det tilläggas att det generellt sett kan förekomma kryphål i internetavtal som kan missgynna kontrahenten. Det finns exempelvis praxis som tyder på att det kan förekomma situationer där sådana avtal utnyttjas på ett otillbörligt vis. Av rättsfallet FT 2188-13 framgår det att en person för någon annans räkning falskeligen signerat ett internetavtal som den utsatte icke lämnande medgivande till. Hovrätten slog fast att en sådan viljeförklaring icke är bindande för den vars beställning görs. Jag kan mot bakgrund av det som har framförts konstatera att man kan bli bunden av ett internetavtal som innefattar en eller flera kryssrutor. Dock kan det förekomma risker som kan vara till nackdel för den kontrahent som har upprättat avtalet. Vänligen,

Skrev över huset på fadern pga kronofogdeskulder

2015-05-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag bor med min sambo i en villa. Min sambo skrev över villan på sin far 1996 pga kronofogdeskulder. Men villa va fortfarande han min sambos. (Men inte på papper)!Nu vill hans far sälja villan, men inte min sambo.. Kan hans far sälja villan trots att min sambo inte vill? Dom är även osams nu pga detta.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag förstått dig rätt så har din sambo fört över äganderätten till huset på hans far (som gåva?) och nu vill hans far mot din sambos vilja sälja huset. Du skriver att villan var fortfarande din sambos och jag antar det fanns en slags muntlig överenskommelse om detta mellan han och hans far. Muntliga överenskommelser gäller men är betydligt svårare att bevisa. Finns inget skrivet om detta är det tyvärr så att det är sambons far som äger huset. Då din sambo skrivit över huset på hans far är det hans far som äger huset och han får därmed förfoga över huset som han vill. Jag skulle råda din sambo att försöka prata och hitta en lösning med hans far. Jag hoppas situationen löser sig för din sambo och att en försäljning inte blir aktuell men som jag tidigare skrev är det tyvärr en stor risk för detta om det är vad fadern vill. Det finns inga möjligheter att återkalla en gåva om gåvan inte var villkorad i början. Hoppas du fick svar på din fråga. Om något skulle vara oklart är du välkommen att kontakta mig på:

Försäljning av andel i samägd hyresfastighet

2015-05-13 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Vi är fyra helsyskon som för några år sedan fick en mindre hyresfastighet som gåva av våra föräldrar. I gåvobrevet anges att fastigheten är enskild egendom. Antag att en delägare vill bli utlöst men övriga delägare av ekonomiska skäl inte har möjlighet till detta. Kan den som vill sälja sin del då sälja till vem som helst?
Henrik Persson |Hej! Tack för din fråga!Eftersom ni äger hyresfastigheten tillsammans är ni samägare av den och lagen om samäganderätt är därmed tillämplig. Av denna lag framgår att om någon av delägarna vill förfoga över egendomen i dess helhet så krävs samtliga delägares samtycke. Däremot krävs inte samtliga delägares samtycke när en delägare endast vill förfoga över sin egen andel i egendomen. Det är därför möjligt för en delägare, om gåvobrevet inte säger något annat, att fritt sälja sin andel till vem som helst utan att övriga delägare behöver godkänna försäljningen. Med vänliga hälsningar,

Erfordras gåvobrev om gåvan utgörs av pengar, kontanta medel?

2015-05-12 i Gåva
FRÅGA |Erfordras gåvobrev om gåvan utgörs av pengar, kontanta medel?
Peter Holmer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns i svensk rätt inget allmänt formkrav (t.ex. krav på skriftlighet) vid slutande av avtal. En gåva är ett benefikt avtal (fördelaktigt för ena parten) som regleras i gåvolagen. Det innebär att skriftlighet vid gåva erfordras först vid t.ex överlåtelse av fast egendom, eftersom just den typen av överlåtelse har formkrav. Gåva av kontanta medel erfordrar alltså i regel inte något gåvobrev. Ett gåvobrev kan dock vara bra att av andra anledningar, exempelvis är det ur bevishänseende alltid bra med skriftliga avtal. Är det en stor summa pengar som ska ges till en bröstarvinge kan det vara bra att ha eftersom sådana gåvor som regel betraktas som förskott på arv. Det kan då vara bra att ha någon form av dokumentation.Jag hoppas du har fått svar på din fråga så som du avsett att ställa den, annars får du återkomma.Vänliga hälsningar,

Avtal och förståndshandikapp

2015-05-22 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hejsan!Jag är god man åt en person sedan 1999. Hon fick syrebrist när hon föddes och därav blev hon utvecklingsstörd/förståndshandikappad.Hon bor idag i stödlägenhet.Hon är mellan 3-12 år i tänkandet. Beror på vad det gäller.I mitt förordnande står det att ärendet är obegränsat.Hon har för 3 månader sedan råkat ut för en försäljare som säljer mobil/data abonnemang i ett köpcentrum. Internet/bredband vet hon inte vad det är.Dom gav henne en surfplatta som hon trodde var en jätte stor mobil och bad henne skriva under abonnemanget som är låst i 2 år. Hon kan inte ens skriva sin namnteckning, står enbart hennes förnamn.Nu vill jag upphäva detta då hon inte vet vad hon gjort och vad detta innebär. Jag har mailat mitt registerutdrag om ställföreträdarskap om god man till huvudkontoret.Dom kräver att ska betala in 10 193,-. 2 års abonnemang.? Då avslutar dom detta ärende direkt!Det här anser jag är lurendrejeri. Det syns och märks på personen att hon utvecklingsstörd. Hur kan man göra så! Oseriöst anser jag.Vad ska jag göra?Tacksam för svar!Hälsningar från en orolig god man
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom du är god man så fungerar du enbart som biträde åt din huvudman, vilket framgår av lagens förarbeten. Om god man och huvudmannen har olika uppfattningar i en fråga så får huvudmannens uppfattning företräde. På samma sätt kan inte god man som utgångspunkt invända mot huvudmannens köp av varor och tjänster.Om det däremot kan visas att det var din huvudmans förståndshandikapp som medförde att hon skrev under avtalet så är avtalet ogiltigt, vilket framgår av Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av psykisk störning. Eftersom din huvudman inte vet vad internet och bredband är för något, och hon sannolikt trodde att underskriften behövdes enbart för att hon skulle få vad hon trodde var den jättestora mobiltelefonen, så talar det för att det finns ett samband mellan hennes handikapp och att hon överhuvudtaget ingick avtalet, varav det ska anses som ogiltigt.Alternativt så kan avtalet förklaras ogiltigt på andra grunder. Eftersom din huvudmans förståndshandikapp torde ha synts och märkts av säljaren så strider det mot tro och heder att mobilföretaget åberopar avtalet, varav avtalet ska anses ogiltigt. Detta framgår av Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 33 §. I sista hand kan du åberopa att villkoren i avtalet ska jämkas. Eftersom din huvudman har ett förståndshandikapp så torde det anses oskäligt att hon ska betala så pass mycket för något som hon kanske inte kan nyttja till fullo på grund av förståndshandikappet, varav exempelvis priset för abonnemanget kan jämkas. Eftersom framförallt priset har en sådan stor betydelse för avtalet så kan det resultera i att övriga avtalet får lämnas utan avseende, vilket i praktiken innebär att avtalet ogiltigförklaras (Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 36 § första stycket).Jag rekommenderar att du först framför vad som här sagts till företaget för att göra klart att ni har goda möjligheter att få avtalet hävt om saken skulle tas upp i domstol. Åberopa samtidigt att du vill ha avtalet hävt på dessa grunder. Du har rätt att kräva ett snabbt, men inte omedelbart, svar på ditt krav. Om företaget nekar eller inte svarar inom rimlig tid så kan du vända dig till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) med ditt ärende. ARN kan inte tvinga företaget att följa dess beslut, men i majoriteten av alla fall följer företag ARN:s rekommendation. ARN:s handläggning har också fördelen att den är kostnadsfri. När du gör din anmälan hos ARN ska du tydligt ange att du vill ha avtalet hävt och på vilken grund detta krav står, samt skicka in bevisning. Bevisning i ditt fall kan omfatta kvitto, skriftligt avtal, korrespondens mellan dig och företaget, uppdragsbeskrivningen för ditt godmanskap och läkarutlåtande på din huvudmans tillstånd. ARN:s handläggning brukar ta minst 6 månader. Via http://www.arn.se/ finns mer information att tillgå om ARN. Med vänlig hälsning

Vad kan man göra om någon missbrukar en fullmakt?

2015-05-13 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min pappa har varit sambo i över 30 år. Han kan pga sjukdom inte ta ansvar för sin ekonomi. Hans sambo säger att hon fått fullmakt från banken vilket jag inte blivit informerad om. De är inte gifta, har inga gemensamma barn men båda har egna barn. Hörde att hennes barn fått pengar pga olika projekt. När jag frågar om pappas konton väljer hon samtalsämne. Får det gå till så här när de har olika arvingar? Har hon fri tillgång att göra vad hon vill med hans ekonomi? Tack!
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Utifrån vad du skriver antar jag att din pappas sambo har fått en fullmakt att åtminstone göra alla typer av dispositioner vad gäller din pappas ekonomi. I princip innebär en sådan fullmakt - om inga begränsningar, t.ex. att pengar inte får ges bort, finns medtagna - att den fullmäktige kan göra vad som helst som ligger inom behörigheten för fullmakten, såsom att ta ut pengar, använda dem och till och med ge bort dem (Se 2 kap. 10 § Avtalslagen, https://lagen.nu/1915:218#K2). Det vanligaste i sådana här fall är förstås att inga begränsningar finns, eftersom den sjuke har lämnat en ganska enkelt formulerad fullmakt (ofta genom att använda någon standardblankett som man till exempel kan ha fått från en bank). Även om man inte har "skrivit med" begränsningarna (om nu fullmakten är skriftlig) kan det vara så att det fullmäktigen gör blir ogiltigt enligt 2 kap. 11 § Avtalslagen, så länge den som till exempel har fått pengar eller något annat har insett eller bort inse att fullmäktigen inte hade behörighet. Om det är så att din pappa uttryckligen har sagt till sin sambo att hon inte med stöd av fullmakten får ge bort hans pengar är detta förmodligen något som skulle kunna räknas; det kan nog säga att sambons barn borde ha insett detta.I sista hand kan en fullmaktsgivare alltid återkalla fullmakten. Om det verkligen är så att sambon utan tillåtelse gör av med din pappas pengar helt utanför hans eget intresse kan det här förstås vara en utväg. Om fullmakten är skriftlig måste den i princip återtas eller förstöras (2 kap. 16 § Avtalslagen) för att sluta gälla. Det säger också sig självt att det är viktigt att informera banken om fullmakten återtas så att inga vidare problem uppstår. Med det sagt kan det naturligtvis vara väldigt känsligt att göra på det här sättet när det handlar om två sambor, och det bästa är förmodligen att upprätta en ny skriftlig fullmakt med vissa begränsningar. Det är också möjligt att till exempel göra så att endast sambon och till exempel du "i förening" (det vill säga tillsammans) kan företräda din pappa. Detta borde exempelvis banken kunna hjälpa till med!Avslutningsvis är det möjligt att stora penninggåvor till sambons barn skulle kunna ses som "oskäliga" (36 § Avtalslagen) och därmed ogiltiga, åtminstone så länge som din pappa inte har informerats om gåvorna utan att han har invänt. På grund av situationen är det väl dock knappast aktuellt att gå vidare rättsligt med en sådan situation, vilket dessutom kunde vara mycket dyrt. Istället är det bättre att se till att fullmakten återtas eller ändras så att liknande agerande inte förekommer i framtiden.Kort sagt: Om fullmakten i princip omfattar en rätt att göra vad som helst med pengar på bankkonton och dylikt finns det oftast inte mycket att göra åt ett tidigare missbruk. Om du är säker på att din pappas sambo utan hans tillåtelse eller vetskap har gett bort mycket av hans pengar till sina egna barn bör du dock uppmana din pappa att återta eller ändra fullmakten, vilket banken förmodligen kan hjälpa till med.Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Vad händer om sambo vill separera innan vi flyttar in i nyinköpt hus?

2015-05-12 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag och min före detta sambo köpte ett nybyggt hus för drygt ett år sedan. Vi delade på kontantinsatsen 50/50 och även står vi båda på avtalet. Vi är snart i slutetappen på huset och ska snart flytta in. Problemet idag är att hon har valt att göra slut och har flyttat till en annan lägenhet för att få tid att fundera över vår relation. Det resulterar till att jag får flytta in till huset själv. Hon vill inte att vi säljer huset än tills hon vet vad hon vill. Men jag känner mig förvirrad. Mina frågor är:#1 Hur ser mina chanser ut att äga huset själv ?#2 Om jag behöver köpa ut henne, hur fungerar den processen och är det ekonomiskt möjligt?#3 Vad finns det för alternativ för mig ifall jag vill bo kvar i huset? goda råd?#4 Jag har tänkt att bygga ut en altan och även lägga marksten, men då försvårar jag bara situationen mer ifall jag måste köpa ut henne ? eller kan jag skriva på ett avtal ?#5 Vad har jag för juridiska rättigheter ? #6 Vilket är bäst för oss båda? Sälja det eller att jag behåller huset själv?
Peter Holmer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor.#1. Eftersom ni inte flyttat in i bostaden under tiden ni varit sambos betraktas den i dagsläget inte som samboegendom (sambolagen 5 § p. 1 är ej uppfylld), vilket innebär att sambolagen ej tillämpas. Däremot samäger ni bostaden enligt samägandelagen (ni äger halva bostaden var). Dina chanser att äga huset själv är förknippat med din före detta sambos vilja att låta dig köpa ut henne. Ni får helt enkelt komma överens på något sätt. Enklast vore kanske om du ersatte henne med motsvarande det belopp hon betalade i kontantinsats. Mitt tips är att kontakta en mäklare för att ordna den saken.#2. Om du köper ut henne görs en överlåtelse av hennes del till dig enligt de formkrav som finns i jordabalken kap 4. 1 §. Jag rekommenderar starkt att ni även här kontaktar en mäklare som hjälper er att upprätta överlåtelsehandlingen. Det är också möjligt att ni behöver göra förändringar i lagfarten. Lagfart fås genom att överlåtelsehandlingen skickas till inskrivningsmyndigheten, se jordabalken kap. 20. Förutsatt att du har ekonomin till det och din f.d. sambo inte bråkar så är en sådan transaktion fullt möjlig.#3. De alternativ du har är att bo kvar i huset med samäganderätt (vilket jag har svårt att se att hon skulle vilja), eller att köpa ut din sambos del ur huset. Jag kan inte se några andra praktiskt genomförbara lösningar om du vill bo kvar i huset.#4. Så länge ni innehar egendomen med samäganderätt får du inte utan din sambos medgivande vidta åtgärder gällande fastighetens förvaltning eller liknande (samäganderättslagen 2 §). Om hon tycker det är ok går det givetvis bra. Risken är också att din sambo anser sig ha rätt till 50 % av värdehöjningen eftersom hon äger 50 % av fastigheten. Då kan det bli dyrare för dig att lösa ut henne senare och saken kan absolut försvåras.#5. Dina juridiska rättigheter i sammanhanget är de som stadgas i samäganderättslagen. Bl.a. får din f.d sambo inte vidta åtgärder gällande fastighetens förvaltning utan ditt medgivande (samäganderättslagen 2 §), och skulle din f.d. sambo inte vilja varken köpa ut din del eller sälja sin egen, kan du yrka på tvångsmässig försäljning av egendomen i domstol (samäganderättslagen 6 §).#6. Helt upp till er själva. Rent juridiskt finns det inga problem varken med det ena eller det andra. Möjligtvis är det enklare att sälja huset till någon annan. Då realiseras tillgångarna och det blir inga konflikter över hur mycket ni ska ha vardera (50/50). Om du väljer att köpa ut huset kan konflikter uppstå, t.ex. om fastighetens värde har ökat eller minskat.Jag hoppas du fått svar på dina frågor! Annars får du återkomma.Vänliga hälsningar,

Fastighet kan efter bodelning övergå till samägande

2015-05-11 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej. Jag har en något komplicerad familje- och boendesituation som jag behöver råd och få veta mina rättigheter/skyldigheter om.Kortfattat: Jag och min exfru äger tillsammans ett radhus. Hon bor där med vår son 19 år och en inneboende. Vi har ett gemensamt lån på 1,5 miljoner (radhuset är värderat till 4 miljoner). Hon vill att vi delar på alla kostnader - även drift - men jag anser att det inte är rimligt. Hur ska jag tänka? Bör hon ta större del av lånekostnaden i.o.m. att hon de facto bor där, och inte jag? Kan jag tvinga fram en försäljning utan hennes samtycke?Nu är vi inte ovänner (än) och jag vill lösa detta smidigt men vettig ur ekonomisk synpunkt. Naturligtvis är jag villig att betala för era råd.
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du använder dig av våra tjänster!Enligt uppgifterna i din fråga så förstår jag det som att ni tidigare varit gifta, och att du efter bodelningen kvarstår som hälftenägare till radhuset, samt att du står kvar som medlåntagare och (förhoppningvis) även skriven på lagfarten till fastigheten. I det följande kommer först en kort summering av svaret och därefter följer hur vi kommit fram till detta. Eftersom ert äktenskap upphört men du kvarstår som delägare till fastigheten, så blir samäganderättslagen tillämplig. Det innebär bland annat att du inte blir betalningsskyldig för kostnader som har med fastigheten att göra, om du inte på förhand godkänt dem. Detta däremot med undantag för vissa kostnader som krävs för att fastigheten inte ska försämras. För de kostnader som krävs för att fastigheten inte ska förfalla, har du därmed ett betalningsansvar i förhållande till din andel i egendomen. Äger du 50%, äger du därmed även 50% av dessa kostnader som är nödvändiga för fastighetens förvaltning.En av de största effekterna med samäganderättslagen är att var och en av delägarna äger rätt att begära att egendomen utbjuds till försäljning på offentlig auktion, vilket man uppnår genom stämningsansökan till Tingsrätten i den kommun fastigheten är belägen. Detta används som det yttersta redskapet för när delägarna inte kan komma överens om hur egendomen ska förvaltas eller till vilken köpeskilling delägarna kan köpa ut varandra. Som ett direkt svar på en av dina frågor, så kan du utan hennes samtycka framtvinga en försäljning, vilket vanligtvis utgör det bästa förhandlingsargumentet i sådana här situationer (givet att man inte är den som har för avsikt att bo kvar).Beroende på hur du själv önskar lösa situationen så föreslår vi i förstahand att du begär att bli utköpt, i andrahand att ni tecknar ett samäganderättsavtal för hur fastigheten ska förvaltas, vem som ska bära vilka kostnader och hur ni löser en framtida försäljning m.m. Delägares rättigheter och skyldigheter till samägd fastighet, med hänvisningar till Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt om inget annat anges.Eftersom ni inte längre ingår i ett äktenskap är Äktenskapsbalken inte längre tillämplig, kommer ni istället efter genomförd bodelning inneha fastigheten med samäganderätt (1§) varav Samäganderättslagen blir tillämplig. En utgångspunkt i samäganderättslagen är att en delägare inte får på eget bevåg belasta egendomen med kostnader utan den andra delägarens samtycke, med undantag för åtgärder som krävs för att egendomen inte väsentligen ska försämras (2§). I ert fall med radhuset så får exempelvis en delägare på eget bevåg belasta fastigheten med uppvärmningskostnader, för att inte vattenledningarna ska frysa på vintern och därmed förstöra fastigheten. I övrigt krävs alltså samtycka från samtliga delägare för att man ska kunna belasta den samägda egendomen med kostnader. Belastar en delägare en samägd egendom med kostnader utan andra delägares samtycke eller utan att det vore nödvändigt för egendomens bestånd, får den delägaren själv stå för kostnaden givet att övriga delägare motsätter sig kostnaden. Däremot, för kostnader som samtliga delägare samtycker till, alternativt att dem är nödvändiga för fastighetens bestånd, har samtliga delägare ett betalningsansvar för i förhållande till sin andel i den samägda egendomen (§15). Om du är delägare till 50% innebär det således ett betalningsansvar motsvarande 50% av dessa kostnader. Häri blir det uppenbart att du i egenskap av delägare till fastighet har ett betalningsansvar för uppvärmningskostnader (vintertid), ränte- och amorteringskostnader för bolån, eventuellt avgift till samfällighet och andra nödvändiga kostnader. Betalningsansvaret ska då även motsvara din andel i den samägda fastigheten. Samtidigt har du inte ett betalningsansvar för kostnader såsom sophämtning, Radio/TV avgift, "internet" och andra liknande kostnader som du inte på förhand samtyckt till. Den främsta effekten av tillämpning av samäganderättslagen är att för de fall delägare är oense om egendomens förvaltning, så äger var och en av delägarna, på egen hand rätt att vid domstol begära att den samägda egendomen antingen sätts under förvaltarskap av en god man utsedd av domstolen (3§), alternativt att egendomen säljs på offentlig auktion (6§). Ett tänkbart utfall med att begära att en god man förordnas, är att medla mellan delägarna och försöka nå en lösning på konflikten. För del fall delägarna inte lyckas nå en lösning så kvarstå endast en möjlig lösning och det är att egendomen säljs på offentlig auktion. Här kan en delägare yrka anstånd för synnerliga skäl, och därmed förhindra en försäljning. Vi kan däremot inte förutse hur det vore troligt att framföra sådana skäl i er situation. Under förutsättning att ni inte når en överenskommelse där du blir omedelbart utköpt, så rekommenderar vi att ni tecknar ett samäganderättsavtal för att reglera er situation avtalsmässigt. Samäganderättslagen är dispositiv och gäller alltså bara under förutsättning att inget annat är avtalat. Det betyder att ni äger rätt att avtala om en annan kostnadsfördelning för underhållet av huset, exempelvis att din exfru ska stå för alla kostnader. Behöver ni hjälp med att upprätta ett samäganderättsavtal, eller eventuellt att medla i tvisten, så är ni alltid välkomna att återkomma till oss.Vi hoppas att rådgivningen har varit till hjälpMed vänliga hälsningarfredrik.norberg@lawline.se