Meningsskiljaktigheter kring muntligt avtals innehåll och parter

2014-10-31 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej, Jag slöt ett muntligt avtal med 2st privatpersoner år 1999 om att använda en del av mitt skogskifte till skidspår vintertid. I avtalet sades att man fick använda marken (spårområdet) till skidåkning och tillhörande preparering men ingenting utöver det. År 2013 kom det fram att sedan år 2004 var det en ideel förening bestående av endast 2st medlemmar(2st helt andra personer än dom privatpersoner jag avtalat med) som bedrev spårpreparering och tog ut spåravgifter och reklamintäkter.Föreningen hade även utfört anläggningsarbeten på marken.Föreningen bildades 2004 för vara berättigade till kommunalt föreningsbidrag.När jag påpekade att spåravgifter reklamintäkter och anläggningsarbeten inte ingick i det muntliga avtalet fick jag till svar att den idella föreningen gick på avtalen från 1999.Är möjligt att s a s ärva ett muntligt avtal och i efterhand säga att det kommersiella och anläggningsarbeten ingick i avtalet.Det ska också sägas att jag upplät marken utan ersättning. 
Siri Dunér |Hej och tack för din fråga!Jag vill börja med att påpeka att även om gränserna för den svenska allemansrätten inte är glasklara är det klart att preparering för skidspår, debitering av spåravgift och så vidare hör till sådana åtgärder som inte omfattas utan kräver markägarens tillåtelse. Den ideella föreningen kan med andra ord inte ägna sig åt sådan verksamhet som du beskriver utan ett avtal att stödja sig på. Den typ av avtal du slöt 1999 är ett benefikt avtal som ingicks muntligen, benefika avtal är nämligen sådana avtal där det inte utgår någon ersättning eller motprestation. Till att börja med så är muntliga avtal vanligtvis lika bindande som skriftliga avtal. Skriftliga avtal är emellertid i regel att föredra då de minskar risken för konflikter om vad parterna egentligen kom överens om. I ett fall så som ditt, där det råder skiljda uppfattningar om vad avtalet egentligen ger rätt till, ligger bevisbördan på den som påstår att avtalet tillåter den omtvistade rätten. Med andra ord är det den ideella föreningen som måste kunna styrka att de enligt överenskommelsen har tillåtelse att ta ut spåravgifter osv. Då inga papper har skrivits blir det svårt för dem att styrka sitt påstående, det som kan tala till deras fördel är att deras verksamhet har pågått ända sedan 2004. Om de kan bevisa att du kände till verksamheten kan de hävda att du i tyst samförstånd accepterade den. I det här sammanhanget vill jag passa på att påpeka att de på liknande vis skulle kunna argumentera för att du kände till att den ideella föreningen trädde in i avtalet istället för de ursprungliga avtalsparterna och, genom att inte invända, underförstått samtyckte. Men eftersom du, vad jag förstår av din fråga, fick reda på situationen först nyligen lär de knappast kunna bevisa att du visste vad som pågick. Kort sagt skulle det vid en rättslig tvist bli bevisningen som avgjorde om du eller de fick rätt. Mitt råd till dig är att du kontaktar föreningen igen och upplyser dem om att deras verksamhet inte omfattas av allemansrätten och att ni i din mening aldrig har slutit ett avtal som tillåter den. Berätta att bevisbördan är deras och att de måste kunna styrka avtalet för att vinna en rättstvist. Om du inte får gehör för din begäran och vill ha ytterligare juridisk hjälp är du väldigt välkommen att återkomma till oss.Jag önskar dig lycka till och är det något i mitt svar du funderar över är du välkommen att kontakta mig igen.

Parkeringsavgift.

2014-10-31 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej lawline,Olof heter jag, följande situation:Jag fick en kontrollavgift av QPark (700KR), man skriver: Fordonet har varit uppställt i strid mot gällande bestämmelser enligt texten på kontrollavgiften.När jag kom till området igår, 30/10 kl 19:30, var all gästparkerningar upptagna (foton tagna), söket (förgäves) i hela området efter fria gatuparkeringar, fanns inga, bara hyrda, (körde omkring i minst en kvart).Parkerade sedan bilen lite "off site", inga skyltar var synliga, området var inte upplyst, bilen utgjorde inget hinder för någon. När jag kom tillbaka hade jag fått ett ticket.Säkert en petitess, men ändå, har då Q-Park inte en skyldighet att tillhandla håller en parkeringsplats? I så fall är det ju en total "bummer", så frågan är: hur bedömer ni chansen till att överklagar?Tack på förhand.// Olof
Christopher Escalante |Hej! Om jag förstår din situation rätt så har du fått en kontrollavgift för att du ställt ditt fordon i strid med gällande bestämmelser avseende var man får parkera. Din överklagan skulle i sådana fall, med reservation för min tolkning av din fråga, baseras på en positiv förpliktelse för Q-Park att tillhandahålla parkeringsplatser för att undvika att kunna ålägga kontrollavgift vid felparkering. Det framgår att alla hyrda parkeringar var upptagna. Jag tolkar dina uppgifter och Q-Parks tjänst som att man betalar en avgift för att försäkra sig om att ha en parkeringsplats, resterande gästparkeringar och fria gatuparkeringar ingår inte i Q-Parks utbud eller är inte avgiftsbelagda. Jag har svårt att se att du kan åberopa någon form av rättighet för din del att kunna parkera i sagda område och att det finns en skyldighet för Q-Park att uppfylla denna rättighet. Detta med reservation att det inte är på sådant vis att du betalat en avgift till Q-Park för en parkeringsplats och att det inom det anvisade området inte fanns några parkeringsplatser trots att avgiften togs med löftet om ledig plats. I sådana fall skulle det röra sig om ett avtalsbrott. Utifrån de omständigheter du beskriver så anser jag för egen del att du visserligen inte har något att förlora på att överklaga (som jag förstår det kan man överklaga till Q-Park kostnadsfritt) men att utsikterna till framgång är små.Vänligen,

Konkurs - försäljning av inkråm

2014-10-30 i Avtal
FRÅGA |Vi har avtal med ett bolag som gått i konkurs. Annat bolag har köpt inkråmet. Gäller vårt avtal med detta bolag ? Måste inte vi skriva nytt avtal i det nya avtalet ?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När ett bolag försätts i konkurs innebär det att en eller flera konkursförvaltare ges i uppdrag att avveckla det så kallade konkursboet på det sätt som ger bäst resultat för borgenärerna - konkurslag (1987:672) 1 kap. 3 §. Beroende på vad ni har för avtalsförhållande till konkursbolaget kan olika rättigheter i konkursen göras gällande. Detta gäller t.ex. om ni har en fordran som inte har betalats av bolaget. Har ni någon förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979), t.ex. någon form av pant, har ni företräde till att få betalt för er fordran. I annat fall är fordran oprioriterad och ni får dela på de tillgångar som finns kvar i konkursboet med andra oprioriterade borgenärer.När ett konkursbo som i detta fall säljer inkråmet blir pengarna som flyter in tillgångar som ska fördelas på borgenärerna som har fordringar kvar. Det betyder dock inte att avtalet ni hade med konkursbolaget så att säga följer med till den som köpt inkråmet. Avtalet har ingåtts med bolaget som nu gått i konkurs och eventuella krav som kvarstår får som ovan beskrivits bevakas i konkursen. Svaret på din fråga är därför att det behövs ett nytt avtal med bolaget som köpt inkråmet.Vänliga hälsningar

Ångerrätt för tjänst köpt via online-auktion

2014-10-30 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur det fungerar när man köper en tjänst via online-auktion. Låt oss säga att jag budar på en privatlektion i Tennis den 1a november. Online-auktionen avslutas med mig som högsta budgivare 2 dagar innan. Har jag någon ångerrätt då? Hur lång tid har jag på mig att ångra köpet i så fall? Skulle det skilja sig om jag skulle vinna en auktion som istället erbjuder tjänsten 2 månader fram i tiden? Tack på förhand,John
Caroline Orava |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om det är ett företag som erbjuder privatlektionen i tennis, så är huvudregeln att du har 14 dagars ångerrätt, trots att tjänsten är köpt via en online-auktion. Detta regleras i 2 kapitlet 10 § Distansavtalslagen. Det finns undantag från detta i 2 kapitlet 11 § Distansavtalslagen: punkt 10 anger att ångerrätten inte gäller om det går att delta i auktionen även i till exempel företagets butik, och punkt 12 anger att ångerrätten inte gäller för tjänster som fritidsaktiviteter eller liknande, som ska tillhandahållas en viss bestämd dag eller period. På grund av i alla fall det senare undantaget har du inte rätt att ångra köpet.Vänliga hälsningar,

Fullmaktens omfång

2014-10-31 i Avtal
FRÅGA |Hej, Min far är dement. Jag har fullmakt i hans bank för att betala räkningar och flytta pengar mellan konton. Min far ägde 20% av en fastighet som nu är såld. Min bror vill få ut sin andel av detta nu, för han behöver pengarna, och vår far är fortfarande vid liv. Brodern hoppas att jag kan föra över pengar till honom från fars konto. Det är tekniskt möjligt. Finns det något lagligt sätt att göra det på? Det finns inget testamente och bara min bror och jag är arvingar. Far är kan inte förstå sådana här saker längre. Mvh Annika
Linn Munthe |Hej! Vad som framgår av din fullmakt är din behörighet. Din fullmakt gör det möjligt för dig att flytta pengar mellan konton och därmed även att överföra ett förskott på din brors arv. För att en sådan åtgärd ska vara laglig krävs det emellertid att du även har befogenhet att göra detta (Avtalslagen 11 § st 1). Vad din befogenhet omfattar beror på vad du och din far har överenskommits om vad fullmakten ska omfatta. Denna överenskommelse behöver inte ha någon viss form. Även muntliga anvisningar är gällande.Som du beskriver kan arv utdelas i förskott (Ärvdabalken 6 kap 1 §). Det krävs emellertid att det är arvlåtaren, din far, som beslutar om detta.För att du ska ha rätt att överföra pengar till din bror krävs det således att din far inte har gett dig några särskilda instruktioner som begränsar din behörighet enligt fullmakten.Hoppas att du fick klarhet i din fråga och lycka till!

Sluta avtal med omyndig.

2014-10-31 i Omyndiga
FRÅGA |Är det lagligt att sluta avtal med minderårigt barn, då de är deras vårdnadshavare som betalar? Vilka lagar talar emot och vad kan straffet bli för de som förhandlar med minderårigt barn?
Christopher Escalante |Hej!Huvudregeln är att omyndiga inte kan ingå avtal med bindande verkan utan samtycke från vårdnadshavare. 9 kap. 1§, 6§ föräldrabalken. Om vårdnadshavarna som i ditt exempel faktiskt betalar för den omyndige så torde detta tyda på att samtycke till inköpet föreligger. Avtalet är då giltigt. 9 kap. 6§ föräldrabalken. Inget straff finns för att förhandla med omyndige, utan följden är att avtal som inte ingåtts med erforderligt samtycke blir icke gällande mot den omyndige. Den som säljer till en omyndige ansvarar således för att ta reda på om den omyndige har samtycke. I vissa situationer har dock ett presumerat samtycke ansetts önskvärt exempelvis då ett barn på lördagsmorgonen går ner till den närliggande affären för att köpa godis, näringsidkaren ska då kunna presumera att barnet har samtycke till sådana mindre inköp. Vill du själv läsa föräldrabalkens regler kan du göra det https://lagen.nu/1949:381#K9Vänligen,

Skuldebrev, amortering

2014-10-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej! Jag har lånat ut pengar och skrivit ett skuldebrev där det är flera personer som tillsammans betalar av på skulden enligt en amorteringsplan med en ränta. Min fundering är hur jag bör bokföra detta, kan t.ex. personerna betala av mer under en månad och ha en "buffer" tillgodo för nästa månads betalning?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för din fråga!När det gäller skuldebrev aktualiseras lag (1936:81) om skuldebrev. Det råder vissa skillnader mellan ett löpande och enkelt skuldebrev, vilket kan vara värt att notera. För svaret på din fråga är det dock inte avgörande om det är ett enkelt eller löpande skuldbrev.Ett problem som kan uppstå vid amorteringar av skuldebrev är att betalningen görs till fel borgenär på grund av att skuldebrevet har överlåtits. Därför tillhandahåller skuldebrevslagen gäldenären (den som lånat pengar) ett visst skydd i sådana situationer. Det viktiga i sammanhanget är att problem av den här typen kan undvikas genom notering på skuldebrevet som visar att betalning skett.Det följer av skuldebrevslagen 21 § att gäldenären har rätt till att få kvitto vid betalning. Paragrafen avser löpande skuldebrev men rätten till kvitto anses vara uttryck för en allmän princip och bör därför gälla även för enkla skuldebrev. Det finns också en rätt vid räntebetalning/delbetalning att på skuldebrevet få antecknat att betalning har skett. En sådan notering har gäldenären ingen rätt till när skuldebrevet innehåller en amorteringsplan och betalningen är planenlig.Av det nu anförda följer att om någon av personerna gör en sådan betalning som du angett så kan du notera detta på skuldebrevet och skriva ett kvitto som bevis på hur stor betalning som gjorts. Genom att på så vis vara tydlig med vad som skett går det att förebygga eventuella tvister. Hoppas det var svaret på din fråga!Vänliga hälsningar

Konkludent handlande?

2014-10-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Om det finns ett anställningsavtal, som säger att en anställd har rätt till 33 dagars semester.Han sedan antagit att det har ökats till 36 dagar fast det inte finns något i kollektivavtalet som stöder det. Han har aldrig tagit ut 36 dagar något av åren utan anser att de är sparade dagar. Kan man anse att detta är ett konkludent handlande från arbetsgivarens sida?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Om jag förstått dig rätt så står det i parternas avtal att det är 33 dagar semester/år och arbetsgivaren har aldrig betalt ut för eller beviljat mer än 33 dagar semester per år. Om även antalet sparade dagar är beräknat på 33 dagar/år minus antal semesterdagar som tagits ut, då finns det ju ingenting från arbetsgivarens sida som tyder på de avsett eller medgett att det ska vara 36 dagar. Att ingå avtal genom konkludent handlande finns inte reglerat i lag men det har i praxis slagits fast att det är en avtalsmodell som leder till bindande avtal. Med konkludent  handlande avses att avtalspart agerar på ett sätt som att ett avtal har slutits fast det formellt inte har det  Utefter din fråga (om jag tolkar den rätt) så kan inte arbetsgivaren anses ingått ett avtal om 36 dagars semester genom konkludent handlande, de har ju inte i någon form handlat som om ett avtal om 36 dagar förelåg. Vänligen,