Vad händer med ett leasingavtal vid dödsfall

2017-07-27 i Avtal
FRÅGA |Min sambo har avlidit och har inga tillgångar. Han har ett leasingavtal på en bil. Vad händer med Det?
Anton Olenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar er förlust. Det finns inget allmänt svar, utan utgångspunkten får tas i avtalet där bindningstid och andra villkor kan vara av vikt. I vissa fall avvecklas avtalet och bilen lämnas tillbaka, medan det i andra fall kan finnas en "co-signer" som anses vara skyldigt att stå för resten av leasing-perioden eller så krävs dödsboet på hela avtalsbeloppet. I ARN 2006-3477 ansågs det inte vara oskäligt för ett tv-företag att neka dödsboet uppsägning av ett bundet avtal, något som sannolikt även är applicerbart i detta fall. Finns det inga tillgångar i dödsboet kommer skulden, i det sistnämnda fallet, dock inte att kunna betalas. För ett exakt svar på denna fråga råder jag dig att kontakta aktuellt företag. Med vänlig hälsning,

Måste totalsumman stå med i ett avtal?

2017-07-27 i Formkrav
FRÅGA |Hej!Om företag A skal ingå ett avtal med företag B. Avtalet innebär en engångskostnad samt en avgift som ska betalas månadsvis.Måste totalsumman för perioden framgå på kontraktet/avtalet? (avtalet löper på 12 månader).
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Det är i och för sig önskvärt med överdriven tydlighet i ett avtal för att undvika missförstånd i ett senare skede, men det krävs inte att den totala summan framgår uttryckligen om det är tillräckligt klart ändå. Om vi tänker oss att det framgår av det skriftliga avtalet att företag A ska betala dels en engångskostnad om 100 kr, och därefter 50 kr/månad i 12 månader till företag B är det ju ändå enkelt att räkna ut vad den totala kostnaden blir. Däremot finns det ju egentligen ingen anledning att utelämna totalsumman ur avtalet heller, kan ju tyckas.

Vad en fullmakt bör innehålla

2017-07-26 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vad ska vara inkluderat i en fullmakt på en lägenhet där en bror bör få full befogenhet och behörighet att uträtta alla ärenden så som en ägaren har rätt att göra? Det vill säga sälja/hyra/renovera med mera. Personen som äger lägenheten har nyligen fått den i gåva och bor utomlands, vilket gör att brodern måste kunna företräda ägaren i allt.
Henrik Reinhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns egentligen inte några krav på vad en fullmakt ska innehålla eller hur en ska framställas. En fullmakt ska dock klarlägga vilken behörighet och vilka befogenheter fullmäktigen har genom fullmakten. I det aktuella fallet verkar det som att fullmäktigen ska ha ganska fri handlingsförmåga när det gäller lägenheten. I det fallet är det viktigaste att fastställa att fullmaktens behörighet gäller att företa rättshandlingar för brodern gällande lägenheten. Möjligen borde det framgå av fullmakten att det gäller rätt att hyra ut och sälja lägenheten och att företa kostnader för arbeten på lägenheten. Om inga begränsningar ska finnas angående vad som brodern får göra med lägenheten behöver inget mer egentligen framgå av fullmakten. Så länge en tydlig beskrivning finns av vad fullmakten gäller, i det här fallet att förfoga över fullmaktgivarens lägenhet, behövs inget mer. Om fullmakten är skriftlig kan det däremot behövas att fullmäktigen skriver under fullmakten.

Bokningsvillkor när inget har avtalats

2017-07-24 i Avtal
FRÅGA |Hej! Bokade en liten campingstuga för ett tag sedan. Bokade av den 6 dagar innan och då säger campingen att de tänker skicka en faktura på hela kostnaden om inte stugan blir uthyrd igen. Kan de göra så? Jag har lusläst deras hemsida och det finns inga avbokningsregler där. Jag har bett dem som äger campingen att hänvisa mig till de reglerna så jag får se att jag har missat infon och betalar fakturan. Men de säger att jag borde begripa att många campingar under högsäsong har dessa regler. Jag har pratat med flera campingar som Inte har så och de som har de reglerna står infon på deras hemsidor. Kan jag bestrida fakturan eller har campingen rätt i det här fallet?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du beskriver att campingen inte har publicerat några avbokningsregler på sin hemsida och att personalen endast hänvisar till hur andra campingar brukar hantera liknande situationer. Jag tolkar detta som att campingen inte hade några uttryckliga villkor angående avbokning när du bokade stugan. Sådana standardvillkor kan vara antingen giltiga eller ogiltiga beroende på omständigheterna, men i mitt svar på din fråga utgår jag alltså från att inga sådana villkor funnits.Kärnfrågan i ditt fall handlar om avtalstolkning. När du bokade en campingstuga ingick du ett avtal med campingen om att den skulle tillhandahålla dig stugan mot betalning. Ni har dock olika uppfattningar om avtalets exakta innebörd, särskilt avseende avbokning. När man tolkar avtal brukar man i första hand försöka utröna den gemensamma partsviljan, det vill säga vad parterna avsåg att avtalet skulle innebära. I ditt fall kan dock knappast någon gemensam partsvilja utrönas eftersom ni redan från början tycks ha haft olika uppfattningar om avbokningsvillkoren.Avseende vissa typer av avtal finns det lagstadgade regler som gäller när inget annat har avtalats. Det finns dock inga sådana lagregler som är tillämpliga vid uthyrning av campingstugor. Såvitt jag vet finns det inte heller några vägledande rättsfall angående avbokning av campingstugor eller liknande rum eller logi.Slutligen kan dock vägledning hämtas även i branchpraxis och liknande etablerade handlingsmönster. När inget annat har avtalats, och tillämpliga regler saknas, är det nämligen upplysande att undersöka vilka villkor som brukar tillämpas bland liknande anläggningar inom branchen. Campingen torde inte kunna kräva att strängare villkor ska tillämpas än vad som är brukligt för liknande situationer, eftersom ni inte har avtalat om det.Jag har själv inte tillräckligt god insikt i campingbranchen för att avgöra vad som är praxis, men man brukar kunna söka viss ledning i uttalanden från branchorganisationer. Den svenska branchorganisationen för camping- och stugföretagare heter SCR Svensk Camping. Enligt de bokningsvillkor som SCR tillämpar för bokningar via sin egen hemsida ska campinggästen få 25 % av det avtalade beloppet tillbaka om avbokning sker 2-7 dagar före tillträde.Mot bakgrund av detta torde campingen enligt min bedömning ha rätt att kräva att du betalar en delsumma, men inte hela beloppet. Det bör även tilläggas att det är campingen som har bevisbördan för att du är betalningsskyldig. Om campingen vill kräva dig på ett större belopp en vad du anser är skäligt är det alltså campingen som måste bevisa att det finns en rättslig grund för kravet.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Påföljd när butik ej vill ingå ett avtal

2017-07-27 i Avtal
FRÅGA |Önskar förtydligande om juridiskt förhållande mellan butikskedja, butik, butikchef, kassaexpedit och kund med avseende på köpeavtal och avtalsfrihet vid transaktionen mellan kund och kassaexpedit i kassan i detaljhandel. Mer specifikt, vilka påföljder kan parterna riskera då en kassaexpedit på grund av kunds uppträdande vägrar genomföra ett köp, medan det föreligger en risk att kund kommer använda ovidkommande diskrimineringsargument som explicit eller implicit hot för att få genomföra köp.
Anton Olenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns flertalet olika företagsstrukturer och det finns går således inte någon allmän behörighet för enskilda butiker, butikschefer eller expediter. Det som går att, mer allmänt, konstatera är att kassaexpediter har en sk. ställningsfullmakt i.o.m. sin anställning, vilket innebär att de får ingå avtal för företaget inom butikens normala verksamhetEtt avtal kräver ett "anbud" från en part och ett "accept" från den andre parten för att anses vara fullbordat. I butiker finns det, normalt, prislappar vid varor, dessa är att se som "utbud" och inte som ett "anbud". Det är alltså kunden som vid kassan ger ett anbud om att köpa en vara för det utannonserade priset och upp till försäljaren, oftast en kassaexpedit, att acceptera anbudet. Det föreligger aldrig tvång för ett företag att acceptera ett anbud, utan avtalsfriheten medför dels en frihet att ingå avtal, dels en rätt att avstå från att ingå ett avtal. I de flesta fall är det dock, givetvis, i butikens bästa att acceptera anbudet och således ingå avtalet. En butik, eller företaget, kan inte hållas juridiskt ansvarig för att ha vägrat ingå ett avtal, så länge de inte begått ett lagstadgat övertramp som t.ex. lagstadgad diskriminering i diskrimineringslagen (bl.a. kön och etnicitet). Här får en bedömning göras i det enskilda fallet, men har en kund uppfört sig ohövligt eller olämpligt torde det vara svårt för hen att vinna gehör för en diskrimineringsanmälan. Kassaexpediten skulle säkert kunna anses missköta sina arbetsuppgifter, och tills sist sägas upp, om hens avtalsvägran förekommer ofta och sker utan grund, men för ett enskild fall torde inga följder bli aktuella. Med vänlig hälsning,

Regler om visitation vid fotbollsmatcher

2017-07-26 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Får man bli visiterad av publikvärdar?2012-04-16 i ÖVRIGTFRÅGAHej! Innan jag som publik går in till mitt Stockholmsfotbollslags match så visiterar vanliga publikvärdar mig. Vilka befogenheter har dem att visitera mig?.SVARHej Erik, och tack för din fråga!Visitering av personer av publikvärdar innan en fotbollsmatch är en intressant fråga. Egentligen har dessa publikvärdar inget laga stöd för att få visitera personer. De kan inte tvinga dig att bli visiterad. Dock är dessa evenemang frivilliga att gå på, och genom att du köper en biljett ingår du i princip ett "avtal" om att bli visiterad. Vill du inte bli visiterad kan de därmed neka dig inträde. Man får dock inte ha diskriminerande regler, som att endast visitera vissa personer som har t.ex. viss sexuell läggning eller viss etnicitet. Antingen visiterar man alla eller ingen.Med vänliga hälsingarKajsa HolmHej!Denna fråga ställdes för några år sedan och gäller även idag.Min fråga är, vad de har för lag att luta sig mot om jag som "gäst" struntar i att de nekar mig tillträde och går in iaf, vilket lagstöd kan de använda för att få ut mig?
Oskar Fröberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Arrangören kommer att ha stöd i sina egna ordningsregler och till viss del i lag. Som det står i det tidigare svaret ingår du i princip ett "avtal" om att bli visiterad när du köper biljetten. På samma sätt binder du dig också att följa de ordningsregler som gäller vid matchen. Ordningsreglerna brukar finnas både på biljetten och vid entréerna till arenan.Svenska fotbollsförbundet ställer vissa krav på vad klubbar i allsvenskan och superettan ska ha för ordningsregler. Det ska bland annat framgå att personer som vägrar underkasta sig visitation kommer avhysas från arenan samt riskerar att avstängas från samtliga elitfotbollsarenor och anmälas till allmän åklagare enligt lag om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Det är dock ett minimikrav och en del klubbar har strängare ordningsregler vid sina matcher.Det skulle också kunna utgöra en ordningsstörning att gå in på matchen trots att du blivit nekad tillträde. En polis eller ordningsvakt kan då be dig lämna arenan eller handgripligen föra ut dig därifrån enligt polislagen 13 §. Att gå in på matchen utan att underkasta dig visitation och trots att du blivit nekad inträde är alltså en mindre bra idé. Konsekvenserna kan bli mer långtgående än att du bara måste lämna arenan den dagen och du kanske inte kommer vara välkommen på kommande matcher. Hoppas detta svarade på din fråga. Mvh,

Behöver jag betala om jag har blivit vilseledd att ingå avtal?

2017-07-26 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej,Jag har likt många via vilseledande skrivit på årskompletteringserbjudandet som Bolagsupplysningen.se skickat som ett massutskick. På grund av vilseledande från Bolagsupplysningen.se har jag motsatt mig betalningsansvar samt sagt upp avtalet. Min fråga är: Jag har inte rätt att teckna avtal i firmans namn samt att jag trodde det var en komplettering som skickades från bolagsverket. Har jag lagen på min sida för att driva ärendet?Med vänlig hälsning
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har tittat på en av de blanketter som Bolagsupplysningen.se skickar ut till företag och kan konstatera att informationen om vad tjänsten kostar finns angiven, visserligen bland mycket annat finstilt. Själva erbjudandet är dessutom utformat som om det vore fråga om en komplettering efter en adressändring. Vissa har t.om. förväxlat Bolagsupplysningen.se med Bolagsverket.Behöver jag betala?Huvudregeln i Svensk avtalsrätt är att avtal ska hållas. Det finns dock ett antal undantag. Bland annat är avtal som har ingåtts efter vilseledande ogiltiga (30 § avtalslagen). Eftersom Bolagsupplysningen.se antagligen vet om att du har fyllt i företagsuppgifterna i tron om att det enbart var en komplettering kan det även strida mot tro och heder att åberopa avtalet till stöd för betalningsskyldigheten. Även på denna grund kan avtalet vara ogiltigt (33 § avtalslagen).Min uppfattning är därför att du inte behöver betala fakturan. Bestrid fakturan både muntligen och skriftligen (gärna per e-mail) och förklara att du har blivit vilseledd att ingå avtalet. Du bör även upprätta en Polisanmälan. Får du fler krav från företaget, t.ex. via inkassoföretag eller Kronofogden, ska även dessa bestridas.Har jag behörighet att ingå avtal för företagets räkning?Din andra fråga tolkar jag som att du undrar huruvida du är behörig att ingå avtal i företagets namn, och om avtalet kan vara ogiltigt på grund av att du saknar behörighet. Ett precist svar på den frågan blir svårt att ge eftersom det beror på vad du har för ställning i företaget och hur den andre avtalsparten (dvs. Bolagsupplysningen.se) har uppfattat din behörighet. Eftersom du är den som har fyllt i blanketten är det dock troligt att ni som företag har gett mottagaren en befogad uppfattning om att du har rätt behörighet, men detta påverkar inte avtalets ogiltighet enligt min redogörelse ovan.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du välkommen att återkomma via kommentarsfältet här nedanför.Hälsningar,

Möjlighet att begära försäljning av samägd bostadsrätt

2017-07-23 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Ett par flyttar ihop och köper en gemensam bostadsrätt, Man tar ett gemensamt lån på bostadsrätten. Inga barn finns. Bostadsrätten har gått upp i värde sedan den köptes.Förhållandet tar slut och den person 1 känner att den inte kan bo kvar längre och vill sälja. Person 2 vägrar.Person 1 flyttar ut eftersom det inte är hållbart att bo kvar längre. Person 1 försöker fortsättningsvis övertala person 2 att sälja för att bli av med lån och kunna starta nytt liv. Person 2 vägrar.Det har nu gått tre år sedan person 1 flyttade ut, men fortsatt betala sin del av månadsavgiften och räntor och amorteringar till banken. Person 1 fortsätter försöker få person 2 att gå med på en försäljning. Person 2 vägrar.Vad kan man göra i såna här fall?Person 1 sitter i en rävsax eftersom hen inte kan köpa en ny bostad och starta nytt liv så länge Person 2 inte går med på en försäljning,Person 2 har sagt att det inte spelar nån roll om man går till domstol då hen aldrig kommer att komma till nån förhandling, skriva på några försäljningspapper eller gå med på en försäljning. Tilläggas kan att Person 2 just nu är arbetslös men har betydande värden i bla en stor stadsjeep och ett hus i Grekland där hen även är medborgare (förutom sitt svenska medborgarskap) Man har varit i kontakt med banken som inte godkänner att person 2 tar över hela lånet pga för dåliga inkomster.Finns det nåt man kan göra eller är det bara att acceptera att Person 2 kan bo kvar i bostadsrätten?//Martin Svensson
Torbjörn Carbell |Hej och tack för din fråga!När en fastighet ägs gemensamt av två eller flera personer blir samägandelagen tillämplig.Enligt 2 § samägandelagen är huvudregeln att en åtgärd som rör den gemensamma egendomen som helhet kräver samtliga parters samtycke. Däremot stadgas i 6 § samma lag att var och en av delägarna i en samägd fastighet har rätt att ansöka till domstol om att godset för gemensam räkning ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion. Hela fastigheten bjuds då ut till försäljning. Ett förordnande om försäljning får dock inte meddelas om någon av delägarna kan visa på synnerliga skäl för anstånd. Vad som utgör synnerliga skäl får avgöras från fall till fall. Då person 2 i det här fallet verkar bo kvar i bostadsrätten och dessutom har en begränsad ekonomi skulle detta tala för att synnerliga skäl föreliggerDet är även möjligt att avtala om att delägare inte ska få utnyttja den förstnämnda rättigheten. Enligt 9 § samma lag har var och en av de andra delägarna rätt att yrka att man fastställer ett pris under vilket egendomen inte får säljas.Person 1 kan alltså ansöka till domstolen om en försäljning av fastigheten på offentlig auktion om ni inte går med på att köpa ut honom. Att detta skulle godkännas är dock inget jag kan göra en noggrannare bedömning på, det som talar för är att person 2 verkar ha en del andra tillgångar och även kommer att få ut en summa av försäljningen. Det som talar emot är den begränsade ekonomiska situationen, som även verkar ha bekräftats av banken då det ansöktes om att person 2 skulle ta över lånet.Om det går så långt som till auktion har även ni delägare rätt att lägga bud.Vid en eventuell offentlig auktion måste en ordentlig värdering göras precis som vid en ”vanlig” försäljning. De kostnader som uppstår i samband med auktionen (värdering, annonser etc.) ska betalas av samtliga delägare i förhållande till var och ens andel i fastigheten, 15 § samägandelagen. Det saknar betydelse vem som har begärt försäljningen.Samägandelagen hittar du här.Vänligen,