Vem kräver man på betalning?

2017-11-17 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har hyrt en lägenhet i andrahand men fick ett förstahandskontrakt, jag upplät andrahandsläggan till en vän som skulle få bo där i två månader framöver samt under uppsägningstiden på 3 månader.Min vän fick tillträde till lägenheten den första Juli och uppsägningstiden startade fr.o.m. septemer och vi kom överens om att min vän och hennes kompis som flyttade in skulle betala hyran för juli, augusti, september, oktober och november. Jag skrev ett kontrakt rent civilrättsligt som jag skrev under, scannade och mailade åt henne men fick aldrig tillbaka det underskrivet.De misskötte sig i lägenheten och tillkallade störningssjouren vilket jag hade gjort klart inte fick ske och därför behöll jag deras deposition. Lägenheten var slarvigt flyttstädad och hade fler defekter. Dessutom finns det bevis på att hon har fått kontraktet och valt att bo kvar i lägenheten på messengerloggar. Min vän ville helt plötsligt inte betala de sista två månaderna á 17 000kr (8500/mån) vilket jag tog till kronofogden och det gick till rätten, vilket jag gärna gör MEN innan dess så vill jag veta vad som gäller. Hon har även ordagrant skrivit "Givetvis kommer jag betala de tre sista månadernas uppsägningstid" på messenger, ett meddelande som även det finns sparat, men nu menar hon på att det är hennes vän som ska betala resterande summa MEN enligt mig är det något de ska lösa sinsemellan. Kan jag vinna detta?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kärnfrågan i denna situation är vem som är din avtalspart? Är det din vän eller är det din vän och hennes kompis? Du har rätt att kräva din avtalspart att denne ska fullfölja avtalet. Om det endast är din vän som är din avtalspart är det hon som du ska vända dig till för betalning. Huvudregeln när flera personer tillsammans ålagt sig att betala en summa pengar, är att betalningsansvaret är solidariskt. Detta innebär att din vän och hennes kompis har en skyldighet att betala hela den avtalade summan till dig. Du kan alltså välja att vända dig till vem som helst av de och begära hela den kvarstående summan. Den personen som du väljer att få betalt av får sedan regressa mot sin kompis. Det jag nu har beskrivit förutsätter att du och din avtalspart inte har avtalat bort det solidariska ansvaret och i stället kommit överens om att s.k. delad ansvarighet ska gälla. Det är väldigt svårt för mig att avgöra om du vinner, men du har definitivt ett case! Du har bevisning om att ni hade ett avtal (förvisso icke undertecknat men muntliga avtal gäller ju också), de har bott i bostaden och du har fått några månadshyror samt har du din väns skrift där det framgår att hon ska betala uppsägningstiden om tre månadshyror till dig. Det borde gå bra! Det verkar inte som att hon menar att hon inte är avtalspart, det verkar snarare som att hon menar att det är "hennes kompis tur att betala". Att ha det argumentet håller inte. Som sagt är det upp till din vän att senare regressa mot sin kompis i så fall. Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Annars är du välkommen att kontakta mig på ni.dekeiser@lawline.se!Vänliga hälsningar,

Hur blir ett regressavtal med anledning av en lägenhetsaffär giltigt?

2017-11-15 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo ska tillsammans köpa en lägenhet. Vi ska betala lika mycket i kontantinsats och står båda som ägare på lägenheten. Då vi inte ensamma får lån har vi tagit hjälp av min sambos föräldrar. Jag, min sambo och hans föräldrar kommer alltså att stå på lånet för lägenheten. För att skapa trygghet för alla parter vill vi skriva ett regressavtal. Min fråga är nu hur ett regressavtal blir giltigt?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Vid följdfrågor är du välkommen att publicera en kommentar, alternativt mejla marcus.backstrom@hotmail.com.Det finns inga särskilda krav som måste uppfyllas för att ett regressavtal ska bli giltigt (det är per automatik giltigt efter att avtalet ingåtts). Däremot är det, förstås, viktigt att formulera avtalet så tydligt som möjligt. Annars kan det hända att avtalet inte fyller någon praktisk funktion när/om det uppstår en tvist.Som jag tolkar det ska du och din sambo vara de som på "riktigt" är betalningsansvariga för lånet. Regressavtalet bör därför konstrueras så att du och din sambo solidariskt förpliktas att ersätta din sambos föräldrar för alla eventuella utlägg de får med anledning av lånet (d.v.s. ränta och amorteringar som ni av något skäl inte lyckas betala).Därutöver kan du och din sambo skriva ett regressavtal som enbart gäller er emellan och som ger den person som betalat "för mycket" att kräva den andre på mellanskillnaden.Om du vill få ett färdigt förslag till regressavtal rekommenderar jag att du tar kontakt med mina duktiga och färdigutbildade kollegor på Lawline. Annars är jag, som sagt, tillgänglig för fortsatt dialog.Med vänlig hälsning,

Ingen ovillkorad rätt att frånträda avtal

2017-11-14 i Avtal
FRÅGA |Jag sålde en cykel till en kompis nu ångrar han sig och vill ha pengarna tillbaks vi så inget om någon ångerrätt
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Avtal ska hållasHuvudregeln i sådana här situationer är att avtal ska hållas. När ni kom överens om att han skulle köpa din cykel ingick ni ett avtal med varandra som därför ska hållas. Rätt att frånträda avtalet i undantagsfallHan har rätt att frånträda avtalet om cykeln var trasig på något sätt som han inte kunde ha förväntat sig eller om du var oskäligt sen med leveransen av cykeln. Utgångspunkten är dock att han som köpare ska undersöka cykeln innan köpet, han inte rätt att frånträda avtalet på grund av något som borde ha upptäckts vid en sådan undersökning av cykeln. Även i vissa andra fall om du skulle ha lurat honom på något sätt och tagit ett alldeles för högt pris för cykeln.Svaret på ditt problemDå du inte skriver om något sådant undantagsfall antar jag att så inte är fallet. Alltså är utgångspunkten att ert avtal ska hållas och du har ingen skyldighet att lämna tillbaka pengarna till din kompis.

Vad är skillnaden mellan ett väsentligt och grovt avtalsbrott?

2017-11-13 i Avtal
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan ett väsentligt och grovt avtalsbrott?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Väsentligt avtalsbrott är något man pratar om t.ex. vid köp av varor. Om det är fel på varan eller säljaren är sen med leveransen kan köparen få häva köpet om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för denne. Väsentligheten ska här bedömas från fall till fall beroende på betydelsen för den specifika köparen men t.ex. om köparen behövde varan vid en viss tidpunkt och säljaren är sen med leveransen och inte kan leverera innan denna tidpunkt, bör avtalsbrottet anses vara av väsentlig betydelse. Grovt avtalsbrott talar man ofta om angående anställningsförhållanden. Vad som är ett grovt avtalsbrott får precis som gällande väsentlig betydelse bedömas från fall till fall och kan vara svårt. Något som kan anses vara ett grovt avtalsbrott är t.ex. om en vd inte är lojal mot sin arbetsgivare och bedriver konkurrerande verksamhet. I sådant fall kan bolaget få häva avtalet med vd:n. Egentligen kanske det alltså inte är någon större skillnad mellan ett väsentligt och ett grovt avtalsbrott. Båda uttrycken används ofta när man talar om möjligheten att få häva ett avtal, men vid något olika situationer. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Besittningsrätt på hyreslägenhet

2017-11-16 i Avtal
FRÅGA |Om hyresgäst en har en hyreskontrakt under tiden 2012-2013 men bor kvar, har han besittningsrätt?Tack
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En hyresgäst får besittningsrätt när denne har bott i en lägenhet i över två år och inte har skrivit på det avtal där denne ifrånsäger sig rätten till besittningsrätt. Besittningsrätt innebär att en hyresgäst har rätt att få sitt hyresavtal förlängt ifall hyresvärden skulle säga upp hyresavtalet och begära att hyresgästen ska flytta ut.Kort och gott: Om hyresgästen har bott i lägenheten i över 2 år och det inte finns något avtal där det regleras att besittningsskydd inte gäller har hyresgästen besittningsrätt. Med vänliga hälsningar,

Vem har rätt till egendom när den befinner sig i annans besittning?

2017-11-14 i Avtal
FRÅGA |Hej ,En fråga om en cykel i ett dödsbo, Jag plus två andra har via testamente ärvt ett dödsbo. Dödsboet köpte en cykel i juni 2016 , vi har kvitto/värdebevis samt cykelnyckel. Vid dödsfallet stod cykeln hos en annan släkting. Nu önskar dödsboet ha tillbaka cykeln. Dock hävdar de som cykeln stod hos att det är där cykeln stod vid personens dödsfall som nu är ägare till cykeln och vägrar lämna tillbaka denna cykel till dödsboet. Kan detta verkligen stämma?
Julia Gustafsson |Hej, tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! I det här fallet behöver man bevisa att cykeln ägs utav dödsboet och att de har rätt att göra anspråk på cykeln. När det gäller frågor om vem som har rätt till vad så behöver man prata om besittning. För att kunna göra anspråk på cykeln måste dödsboet kunna bevisa att de är de rätta ägarna till cykeln. För att man ska anses vara ägare till en cykel och att det ska finnas sakrättsligt skydd för cykeln krävs i svensk rätt tradition. Tradition betyder att man ska ha saken i sin besittning, alltså ha cykeln hos sig i första hand. Det räcker alltså inte med att man har ett avtal utan det måste också ha skett en tradition. Cykeln kan inte vara kvar i säljarens besittning för att den ska vara skyddad. Det finns dock undantag när det gäller köp av lös egendom mellan närstående. Eftersom det här är en släkting kan det ses som en närstående. Det krävs då istället tradition genom rådighetsavskärande. Det betyder att om ni har cykelnnyckeln och cykeln är låst och inte kan användas av släktingen utan att ni låser upp den så har ett rådighetsavskärande gjorts och ni har sakrättsligt skydd för cykeln. Sammanfattningsvis betyder det att huvudregeln för att ni ska kunna göra anspråk på cykeln är att det tas från säljarens besittning. I fall med närstående räcker det dock att cykeln inte längre kan användas av säljaren. Det här finns inget konkret lagstöd för utan är rätt som är framtagen ur praxis, vill ni veta mer se NJA 1997 s.660 och NJA 2007 s. 413. Hoppas ni fick svar på er fråga! Vänligen,

Ge bort hus men behålla lån

2017-11-13 i Avtal
FRÅGA |Min mamma vill ge huset som hon bor i som gåva till sina barn, mig och min syster. Hon har kvar skulder på huset. Kan hon behålla skulderna och fortsätta att betala av på dem? Brukar banken gå med på det? Behöver vi kontakta banken i det här ärendet? Eller kan vi bara upprätta ett gåvobrev och ansöka om lagfart utan att kontakta hennes långivare. Hon har huslån i två olika banker.
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Det finns inga rent juridiska regler som skulle hindra er mamma från att ge bort eller överlåta hennes fastighet till er. Det finns heller inga regler som säger att lånen automatiskt måste gå över till er när hon ger bort huset. Det vanligaste vid en överlåtelse är dock att även lånen övergår till mottagaren. Men banken eller långivaren som er mamma har tagit lånet hos måste först godkänna att skulden flyttas över till er. Med anledning av det här så kan er mamma överlåta fastigheten och fortfarande behålla lånen.Om lånet inte flyttas över så innebär det att den panträtt som belåningen innebär kvartstår. Fastigheten är alltså fortfarande en säkerhet för att lånet återbetalas, oavsett vem som har skulden. Med anledning av detta så är det vanligt att banken brukar vilja att man flyttar över lånet. Det finns dock inget krav på att man måste göra det. Er mamma kan alltså behålla lånet trots att hon ger bort huset.Ifall er mamma vill ge bort hennes fastighet till er så behöver ett gåvobrev skrivas enligt reglerna i Jordabalken 4 kap 1 och 29 §§. Där framgår det kort att gåvobrevet ska innehålla uppgift om:- Vilken fastighet det rör sig om- Fastighetens värde- Förklaring från er mamma om att hon vill ge bort fastigheten- En förklaring om att er mamma kommer att behålla lånen på fastigheten trots överlåtelsen- Både er mammas och er underskriftSedan kan ni även ansöka om lagfart.Vi på Lawline kan självklart hjälpa er att skriva ett gåvobrev. Detta kan vi göra mot en kostnad på 995 kr. inklusive moms, se http://lawline.se/avtal/gavobrev.Kontakta oss påTelefonnummer: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till fredag kl. 10:00-16:00)E-mail: info@lawline.seHoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Skriva fullmakt för privatpersoner

2017-11-12 i Avtal
FRÅGA |Min son mår psykiskt dåligt på grund av sin ekonomi har varit inlagd bland annat. Hur ska jag göra för att få en fullmakt så jag kan agera mot olika kreditgivare och banker?
Anastasia Matveeva |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det än vanligast att fullmakter är skriftliga men de kan även vara muntliga. Men en muntlig fullmakt är inte lika säker för fullmaktsgivaren. Vad fullmäktige har rätt att göra i fullmaktsgivarens namn framgår av fullmakten.Fullmäktige (du) har olika skyldigheter beroende på vad denne fått i uppdrag att göra och på vilket sätt fullmaktsgivaren (din son) har gett instruktioner. Om fullmäktige handlar med en utomstående enligt det som står i fullmakten gäller handlingarna för fullmaktsgivaren. Om fullmäktige däremot handlar på ett sätt som inte stämmer överens med det som står i fullmakten gäller detta inte för fullmaktsgivaren. Får du som fullmäktige instruktioner som är muntliga, vid sidan om fullmakten och som inte står där i, är du skyldig att följa dessa. Det finns mallar på internet som avser exempel på fullmakter men det är inte säkert att dessa avser just ert förhållande. Allmänna mallar kan även innehålla brister. Det kan därför kännas tryggare att anlita en jurist som skriver fullmakten. Du kan boka tid med en av våra jurister för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,