Emina Gaspar-Vrana |Hej och tack för Din fråga!Nej, om det rör sig om privat egendom som inte har någonting att göra med tjänsten har varken arbetsgivaren eller någon annan någon rätt att ta egendomen på det viset. Med vänlig hälsning,Emina Gaspar-Vrana

Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga. Om du skadar dig i arbetet ska du genast meddela det till din arbetsgivare. Arbetsgivaren ska anmäla skador och allvarliga tillbud till Försäkringskassan. Anmäler arbetsgivaren inte allvarliga tillbud och olyckor kan han eller hon bli tvungen att betala böter enligt 2 § Arbetsmiljöförordningen. Är du egenföretagare ska du själv anmäla skadan till Försäkringskassan. Dock så måste du själv ansöka om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Vänliga hälsningar,

Emily Töyrä |Hej!Din tjänstledighet regleras av studieledighetslagen (https://lagen.nu/1974:981) och kan kompletteras via kollektivavtal om arbetsgivaren är bunden av sådant. Du har rätt till ledighet för tiden du studerar samt under loven. Det finns inte i lagen reglerat någon rätt till ledighet för att arbeta på en annan arbetsplats, även om du är tjänstledig. Det är möjligt att sådan rätt finns i kollektivavtalet men jag finner det inte troligt. Sammantaget bedömer jag att din arbetsgivare har rätt att kräva att du studerar för att din tjänstledighet ska vara giltig. Med vänlig hälsning,

Markus Nilsson |Hej och tack för din fråga!En anställning kan vara på viss tid eller tillsvidare. Du verkar ha en tillsvidareanställning eftersom anställningen inte har någon tidsbegränsning. Om du har jobbat hos samma arbetsgivare kortare än 2 år är uppsägningstiden 1 månad (se 11§ LAS https://lagen.nu/1982:80). Ju längre du jobbat desto längre blir din uppsägningstid (se nämnd §). Om du inte iakttar uppsägningsiden kan du bli skadestånds-skylldig enl 38 § LAS.Hur ingås ett anställningsavtal?   Enligt det skriftliga avtalet som du har med din arbetsigvare skulle jag säga att det vore att gå för långt att hävda att du skulle gå in på en heltid, eftersom det står att du ska jobba enstaka dagar. Anställningsavtal kan emellertid ingås genom s k konkludent handlande. Det skulle kunna ske genom att du inte har någon erinran mot schemat så har du accepterat att jobba mer än dina enstaka dagar.Du bör alltså så snart som möjligt ta kontakt med din arbetsgivare och berätta hur läget är. Om du är fackligt ansluten skulle jag rekomendera att du talar även med facket. Om du klargör för arbetsgivaren att du inte avser jobba utöver dina enstaka dagar skulle jag säga att arbetsgivaren inte kan tvinga dig att göra detta (avtalet kan inte sägas ha ingåtts genom ditt handlande).Om du får beskedet om ditt nya jobb mer än 1 månad innan du börjar på sommarschemat för det gamla jobbet, och du har jobbat kortare tid än 2 år där, har du naturligtvis också möjlighet att säga säga upp dig och samtidigt hinna iaktta uppsägningstiden.Lycka till!

Johanna Forsberg |Hej och tack för din fråga! Till att börja med kan sägas att en provanställning är ensärskild typ av tidsbestämt avtal. För en provanställning gäller att prövotiden får vara maximalt sex månader (6 § lag om anställningsskydd, LAS). I ditt fall verkar det som att provanställningen är längre än så, mellan nio och tio månader. I ett sådant fall har du rätt att enligt 36 § LAS hos tingsrättenansöka om att avtalet ska gälla tillsvidare. Det betyder att din anställning inte längre kan upphöra utan anledning, utan då gäller vanliga regler om uppsägningstid. Så se över om ditt avtal verkligen är en prövoanställning under nio eller tio månader, i så fall har det inte gått rätt till. I vilket fall som helst så har du rätt till semester enligt  semesterlagen. Rätt till semester beräknas utifrån hur många semesterdagar du ”tjänat in” under ett semesterår. Och ett semesterår är inte detsamma som ett kalenderår, utan ett semesterår sträcker sig från den 1 april det första året till den 31 mars det andra året. I ditt fall är semesteråret 1 april 2012 till den 31 mars 2013. Eftersom du har arbetat under semesteråret (nu antar jag att din anställning började i mars vilket i så fall betyder att du arbetat max en månad under semesteråret ), ochdu påbörjade din anställning efter den 31 augusti 2012(semesteråret) så har du rätt till fem semesterdagar, 4 § semesterlagen. Eftersom du bara arbetat maximalt en månad under semesteråret så har du förmodligen inte tjänat in fem betalda semesterdagar ännu, men om du tex tjänat in en betald semesterdag så har du rätt att ta ut de andra fyra dagarna som obetalda semesterdag så att din totala ledighet går upp till fem dagar. Är det istället så att din anställning började den 31 mars 2013 har du inte arbetat under semesteråret och därmed inte ”tjänat in” några semesterdagar och har heller inte rätt till semester. Det kan tilläggas att den rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet som lagen utlyser förutsätter att du har arbetat underhela semesteråret, dvs du skulle ha haft rätt till fyra veckors semester om du hade arbetat under hela semesteråret (1 april 2012 till 31 mars 2013). Vänliga Hälsningar

Lars Bålman |Tack för din fråga. En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare, 12 § lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS. Vad som kan vara aktuellt i ditt fall är emellertid 13 § LAS, som säger att om arbetsgivaren uttryckligen har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren, om denne så vill, avräkna inkomster som arbetstagaren under uppsägningstiden har förvärvat i annan anställning.Om anställningen upphör innan arbetstagaren har fått den semesterlön som tjänats in, ska arbetstagaren i stället få semesterersättning, 28 § 1 st. semesterlagen (1977:480). Semesterersättning ska betalas ut till arbetstagaren utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande, 30 § 1 st. samma lag. 

Markus Nilsson |Ja, du har rätt att gå till jobbet. Regeringsformen 2:14 stadgar att fackförbund och arbetsgivare har rätt att företa stridsåtgärder, t ex strejk och lockout, under vissa förutsättningar.   Ett fackförbund kan, i kraft av att det kan vara part i ett kollektivavtal (Se MBL 23 https://lagen.nu/1976:580) företa stridsåtgärder då det inte finns något kollektiva-avtal. Stridsåtgärderna kan inte "gå utanför" organisationen självt och beröra även icke medlemar som du själv.

Tobias Lindblom |Hej och tack för din fråga. Av arbetstidslagen framgår att arbetstagare har rätt till rast och att dessa raster planeras så att du inte behöver arbeta mer än fem timmar i följd. En rast innebär i normalfallet att du inte har skyldighet att vara på din arbetsplats. Rasterna kan dock ersättas av sk. måltidsuppehåll, dessa ska ge dig en möjlighet att äta trots att du har en skyldighet att vara på arbetsplatsen samt arbeta vid behov, du är givetvis berättigad till lön under ditt måltidsuppehåll. Av lagen framgår dessutom rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena - något som givetvis inte är uppfyllt om du tvingas arbeta i 12 timmar i sträck utan rast. Det enklaste vore att tala med din arbetsgivare. Är denne inte medgörlig bör du kontakta facket (även om du inte är medlem i facket själv så finns det hjälp att få). Jag rekommenderar dig att läsa tidigare svar från lawline där frågan har behandlats (ex http://lawline.se/answers/13328)Arbetstidslagen hittar du här: https://lagen.nu/1982:673Vänligen,