Hur lång är tidsperioden för att rikta skadeståndskrav mot arbetsgivaren?

2014-11-22 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hur länge har jag på mig att kräva skadestånd av min arbetsgivare p.g.a en felaktig uppsägning, exempelvis för brott mot turordningsreglerna i LAS?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att en arbetstagare har rätt att kräva skadestånd av sin arbetsgivare när denne bryter mot lagen om anställningsskydd (LAS) framgår av 38§ i LAS (se https://lagen.nu/1982:80#P38S1). Skadeståndet ska täcka både den ekonomiska förlust som orsakas genom att arbetstagaren t.ex. blir uppsagd på felaktiga grunder, samt ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Hur lång tid som arbetstagaren har på sig att kräva detta skadestånd av arbetsgivaren framgår av 41§ i LAS. Huvudregeln är att arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om sitt skadeståndskrav inom fyra månader från den tidpunkt då den "skadegörande handlingen företogs", det vill säga när själva lagbrottet som grundar skadeståndskravet ägde rum. Det finns dock undantag från denna tidsmässiga huvudregel, som kan bli aktuell om arbetsgivaren har brutit mot 8§ 2st i LAS. Enligt 8§ så ska det nämligen framgå i arbetsgivarens uppsägningsbesked hur den uppsagda arbetstagaren ska gå tillväga om denne vill kräva skadestånd. Om arbetsgivaren har underlåtit att informera om detta, så börjar tidsperioden på 4 månader istället räknas från den dag då anställningen upphörde. Slutligen så framgår det som ett förtydligande i 42§ i LAS, att om arbetstagaren inte kräver arbetsgivaren på skadestånd inom denna fyramånadersperiod, så förfaller dennes rätt att kräva skadestånd därefter. Som svar på din fråga, så är alltså tidsperioden för skadeståndskravet fyra månader, med olika startpunkter beroende på vilken information som gavs vid uppsägningstillfället.Med vänliga hälsningar, 

Lön under uppsägnmingstid vid sjukskrivning

2014-11-16 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag har sjukersättning på heltid från och med maj-14 och nu har jag blivit uppsagd av kommunen (där jag förövrigt arbetat i 24 år)Vad jag förstått så har jag 12 månaders uppsägningstid. (jag fyller 60 år i år) Har jag rätt till ersättning även från kommunen under uppsägningstiden?
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!Regler om uppsägningstider och ersättning uppsägningstiden finns i lagen om anställningsskydd, LAS som du kan hitta här. Enligt lagens 11 § gäller en uppsägningstid om 6 månader om den anställda har en sammanlagd anställningstid på minst 10 år. Bestämmelsen är semi-dispositiv vilket innebär att den kan frångås genom ett kollektivavtal, det är därför möjligt att en längre uppsägningstid gäller på din arbetsplats. Arbetsgivaren har rätt att säga upp en anställd som har fått ett beslut om hel sjukersättning, då den anställda inte längre kan utföra några arbetsuppgifter enligt 31 § andra stycket. Under uppsägningstiden är arbetsgivaren skyldig att betala lön till arbetstagaren om denne står till arbetsgivarens förfogande, se 12 §. Om arbetstagaren inte kan utföra arbete åt arbetsgivaren behöver arbetsgivaren inte betala ut lön. Arbetsdomstolen fastslog i AD 1988 nr. 78 att den som får sjukersättning och blir uppsagd inte har rätt till ersättning under uppsägningstiden. Det är dock möjligt att frågan finns reglerad i kollektivavtalet och ge rätt till ersättning under uppsägningstiden. Vänligen,

Utebliven semesterersättning

2014-11-14 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej min arbetsgivare vill inte betala ut min semesterersättning på 32000kr skyller på olika saker.mvh micke
Nicole Cai |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom inget har nämnts om varför din arbetsgivare inte vill betala ut semesterersättning, får jag utgår från att han/hon saknar ett legitimt skäl till detta. Beroende av hur situationen ser ut i ditt fall, finns det vissa tillvägagångssätt att tillgå för att kräva ut semesterersättningen. (Följande metoder bygger på förutsättningen att du har försökt prata med arbetsgivaren och ställt ditt krav på att få den innestående semestersättning utbetalt till dig).Är medlem i en facklig organisation:Om du är fackligt organiserad, kan du alltid vända dig till ditt fack och få kostnadsfri hjälp av dem. Är inte medlem i en facklig organisation:Som arbetstagare har du rätt till semesterersättning enligt Semesterlagen. Under förutsättning att du kan styrka att du har rätt till semestersättningen, exempelvis genom lönespecifikationer, anställningsavtal osv., har du möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Förfarandet regleras i Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Det innebär att KFM, efter din ansökan, skickar ett föreläggande om betalning till din arbetsgivare. Denna får sedan svara på detta och eventuellt motsätta sig kravet. Motsätter arbetsgivaren ditt krav kan målet på din begäran lämnas vidare till tingsrätten. I samband med ansökan kan du även yrka dröjsmålsränta på din uteblivna semesterersättning enligt Räntelagen 6 §. Du har även möjlighet att i samband med ansökan begära Kronofogdens hjälp med att driva in skulden (verkställighet av beslutet). Ansökningsavgiften för betalningsföreläggande är 300kr, som du kan kräva tillbaka av din arbetsgivare när du ansöker om verkställighet. Om arbetsgivaren inte motsätter sig kravet fasställer KFM ditt krav i ett beslut och din arbetsgivare blir förpliktad i och med detta att betala vad du har begärt. Slutligen rekommenderar jag att du tar kontakt med din arbetsgivare och uppmärksamma denne om ovanstående regler och vad de innebär för denne. 

Skada på egen bil i tjänsten, vem betalar?

2014-11-11 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Skada på privat bil i tjänst.När jag och en kollega använde min bil för en resa i arbetet skadades bilen allvarligt (jag orsakade skadan) och den måste nu på reparation. Vem ska betala? Jag, arbetsgivaren eller båda två? Min privata halvförsäkring/trafikförsäkring täcker inte skadan på kaross och ruta.
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga!Jag beklagar din situation, och den är en av baksidorna med att använda egen bil i tjänsten. Det som finns reglerat är ersättningen och hur den ska beskattas eller inte beskattas.I vissa fall finns regleringar i kollektivavtal och intern på arbetsplatsen. Men i stort är det en avtalsfråga mellan den anställde och arbetsgivaren. Har ni inte avtalat om vad som ska gälla om din bil skadas när du använder den i tjänsten så är det du som bilägare och därför försäkringsskyldig som får stå för skadan och kostnaderna för den. Ingenting hindrar givetvis att du och arbetsgivaren såhär i efterhand kommer fram till en lösning där ni delar på kostnaderna helt eller delvis, men du kan inte luta dig mot någon lag för att kräva någon ersättning från arbetsgivaren. Då du själv vållat skadan finns heller ingen vållande parts försäkring att vända sig till. Så jag beklagar men du får försöka komma överens med arbetsgivaren eller själv stå för skadekostnaderna. Mitt råd är att om du fortsatt ska använda bilen i tjänsten bör du skriva ett avtal med arbetsgivaren som reglerar sådana här situationer. Det kan även vara en ide att ha bilen helförsäkrad om den fortsatt ska användas i tjänsten. Det allra bästa är om arbetsgivaren tillhandahåller en bil du använder i tjänsten. Vänligen, 

Påföljder vid vägran att ta tillbaka arbetstagare

2014-11-18 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Vad blir påföljden om arbetsgivaren vägrar ta tillbaka arbetstagaren?
Tom Sundin |Hej och tack för din fråga. Det saknas regler som gör det möjligt att tvinga en arbetsgivare att ta tillbaka en arbetstagare. För sådana fall kan dock ekonomiskt och allmänt skadestånd skadestånd komma att utdömas enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Ekonomiskt skadestånd innebär ersättning för uppkomna skador som beror på att arbetsgivaren har brutit mot LAS. Detta kan alltså t.ex. utgöra ersättning för uteblivna inkomster. Det allmänna skadeståndet saknar anknytning till en faktiskt förlust för arbetstagaren och kan ses som en form av ”plåster på såren” för arbetstagaren. Allmänt skadestånd kan utgå t.ex. vid kränkning. Ekonomiskt och allmänt skadestånd utgår enligt 38§ LAS. LAS ger även möjlighet att vända sig till domstol och begära att en uppsägning eller ett avskedande ogiltigförklaras. Om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en sådan dom kan normerat skadestånd utgå enligt 39§ LAS vilket innebär att skadeståndet beräknas enligt en tabell som står att finna i paragrafen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga!Vänligen,  

Övertid, färre arbetade timmar än i kontraktet samt semesterersättning

2014-11-15 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Jag är heltidsanställd med fast anställning men går på timlön. Enligt mitt avtal står 160 timmar/ månad nu undrar jag om jag har rätt till övertidsersättning om timmarna överstiger 160 timmarna som står i mitt avtal? Jobbar i blomsterbutik som är kollektivansluten.Vissa månader har röda dagar då butiken är stängd har jag ändå rätt att få betalt för 160 timmar även om jag inte arbetar då butiken är stängd?Undrar också om arbetsgivaren har rätt att betala ut semesterersättning månadsvis?Mvh Elin 
Siri Dunér |Hej Elin,Tack för din fråga!Om de extra timmar du arbetar är beordrad av din arbetsgivare stämmer det att du har rätt till övertidsersättning. Om du däremot arbetat längre än vad du är schemalagd utan att din arbetsgivare begärt det eller varit medveten om det har du inte rätt till övertidsersättning eftersom du då inte hade någon skyldighet att stanna kvar och arbeta. Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och en arbetstagare kan därför inte på egenhand besluta att arbeta mer än vad som avtalats.Då du har en fast tjänst är det fråga om en tillsvidareanställning. Timanställning är ingen anställningsform i sig utan det betyder att din lön baseras på hur många timmar du faktiskt arbetar. Med andra ord har du i huvudregel inte rätt till lön för fler timmar än du arbetat trots att ett ungefärligt antal timmar anges i kontraktet.Semesterersättning betalas ut till arbetstagare då anställningen upphört innan den intjänade semesterlönen har betalats ut eller om arbetstagarens anställningsvillkor ändras så att semesterledighet med semesterlön ska förläggas redan under intjänandeåret. Sådan ersättning ska i huvudregel betalas ut senast en månad efter det att anställningen upphört eller anställningsvillkoren ändrats. Då du har en fast anställning gissar jag att du kanske egentligen syftade på semesterlön, sådan lön ska betalas ut i samband med semesterledigheten.

Ev. omvandling av allmän visstidsanställning

2014-11-12 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej! Jag har vart anställd under allmän visstidsanställning och det avtalet har löpt ut. Jag fick ingen information om någon annan anställning vid anställningens slutdatum. Jag har därför trott att jag är tillsvidare anställd. Nu kommer min chef efter två månader och säger att jag är allmän visstidsanstäld fortfarande och ska skriva på det avtalet som enligt avtalet ska ha pågått dessa två månader. Jag vill inte vara allmänvisstids anställd. Vad kan jag göra? vad säger lagen? vad har jag för anställning just nu? jag har inte skrivit på något nytt avtal utan vill ha tillsvidare anställning. Jag har alltså jobbat utan avtal i två månader.
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!I 4 § lag om anställningsskydd (LAS) sägs att tillsvidareanställning ska vara den vanliga formen av anställning, och det råder därför en presumtion för att ett anställningsavtal avser en tillsvidareanställning. Med det menas att det är den part som påstår en tidsbegränsad anställning, i detta fall din arbetsgivare, som måste bevisa att det inte är fråga om en tillsvidareanställning.Anställningsavtal får träffas avseende tidsbegränsade anställningar, t.ex. allmän visstidsanställning, se 5 § lag om anställningsskydd (LAS). Om en arbetstagare under en period om fem år har varit anställd hos arbetsgivaren i en allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år så övergår anställningen automatiskt i en tillsvidareanställning.Arbetsgivaren är enligt 6c § lag om anställningsskydd (LAS) skyldig att skriftligen informera arbetstagaren om bl.a. anställningsformen och tidsbegränsningen.Det finns inget krav på att ett anställningsavtal ska träffas skriftligen (kan finnas andra föreskrifter, t.ex. i kollektivavtalet). Ett anställningsavtal kan ingås muntligen eller genom konkludent handlande, dvs. att arbetstagaren börjar arbeta. Om ett anställningsavtal ingås muntligen eller genom konkludent handlande så kan det uppstå svårigheter i att avgöra vilken anställningsform som gäller. Som tidigare nämnts så finns det en presumtion om tillsvidareanställning, vilket gör att det är den part som påstår något annat som måste bevisa det. Det har dock i praxis visat sig att om en arbetstagare tidigare har haft en tidsbegränsad anställning och påbörjar en ny anställning, och det inte finns något som tyder på att förhållandet skulle ha ändrat sig, så får det anses att även det nya anställningsavtalet avser en tidsbegränsad anställning. Förhållanden som tidigare funnits mellan parterna påverkar alltså starkt ur bevissynpunkt när det sker en förlängning av anställningen. Av vad jag kan förstå av din information så har ett nytt anställningsavtal ingåtts antingen muntligen eller genom konkludent handlande. Har inget inträffat som tyder på att det nu skulle vara fråga om en tillsvidareanställning så lär det vara så att ditt nya anställningsavtal är en allmän visstidsanställning. Det ovan sagda är vad lagen säger, men det kan finnas andra föreskrifter som är gällande mellan dig och din arbetsgivare, t.ex. genom kollektivavtal. Jag skulle därför råda dig att vända dig till arbetstagarorganisationen på din arbetsplats för att få veta vad som gäller enligt kollektivavtal och för att få vägledning.Med vänliga hälsningar

Ledighet för studier

2014-11-10 i Studieledighet
FRÅGA |Hej! Jag är fast anställd på heltid på ett företag men är tjänstledig fram till sommaren 2015 för studier. Kan min arbetsgivare neka mig att jobba 100% till sommaren, då jag har avslutat min utbildning?
Niklas Bolin Djanaieff |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna för tjänstledighet för studier hittar du i Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning som du hittarhär. Om du var, när du ansökte om studieledighet anställd till 100% så har du rätt att återgå till samma eller likvärdig anställning när du avslutar din tjänstledighet enligt 9§. Om du inte har uppgett i din ledighetsansökan när du skall återgå i arbete blir 10§ aktuell, den slår fast att en arbetstagare som vill avbryta sin ledighet har rätt att återgå i arbete. Du måste dock om meddela arbetsgivaren senast 2 veckor innan du vill återgå i arbete, eller 1 månad innan om din ledighet har varat i minst ett år.Vänligen,