Sjuklön lämnas ej under semesterledigheten

2016-09-25 i Sjuk
FRÅGA |Jag är timanställd, får timlön inklusive semestersättning för den månad jag arbetar. Hur blir det under min semesterledighet ifall jag skulle bli sjuk. Har jag rätt att få sjuklön under tiden jag är sjuk? Vad säger lagen?
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är lagen (1991:1047) om sjuklön som är tillämplig i en sådan situation. Enligt 6 § Sjuklönelagen så ska sjuklönen täcka den arbetsförlust som uppkommer pga. nedsatt arbetsförmåga. Endast inkomstbortfall som hänför sig till arbetstidsminskning på grund av den nedsatta arbetsförmågan skall enligt förarbetena kompenseras. Nedsättning av arbetsförmågan som minskar arbetsintensiteten avses inte grunda rätt till sjuklön även om förvärvsinkomsten går ned. Under din semesterledighet, så arbetar du inte. Det innebär att om du blir sjuk under din semesterledighet så förekommer ingen arbetstidsminskning, och således ska inte heller någon sjuklön utgå. Sjuklön ska endast betalas ut, om det faktiskt föreligger en arbetstidsförlust, alltså under den tid man faktiskt hade tänkt arbeta, men inte kan pga. sjukdom. Så är inte faller under semesterledigheten. Om du blir sjuk efter semesterledigheten kan du ha rätt till sjuklön, om kraven som ställs upp i Sjuklönelagen uppfylls. Hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp, så kan du vända dig till en av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med, genom att klicka på knappen till höger. Med vänliga hälsningar,

Förstadagsintyg från tidigare eller pågående sjuklöneperiod

2016-09-19 i Sjuk
FRÅGA |Jag har en fråga gällande sjukskrivning.I de fall arbetsgivaren angett att de har rätt att kräva läkarintyg från 1:a sjukdag, kan de göra det retroaktivt? Exempelvis om jag anmältmig sjuk och inte arbetat några dagar sen återgår jag i tjänst men blir sen sjuk igen – kan arbetsgivaren kräva läkarintyg fr o m första tillfället trots att jag däremellanarbetat och att de inte vid sjukanmälan för första perioden krävde något läkarintyg?
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om sjuklön regleras i lagen om sjuklön. Sjuklöneperioden avser dag 1-14 från och med dagen för sjukskrivning och är den tid då din arbetsgivare är skyldig att utbetala sjuklön (bortsett från dag 1, som är en karensdag då ingen sjuklön ska utgå), se 6 § 1 stycket 1 punkten samt 7 § 1 stycket lagen om sjuklön. Från och med den sjunde kalenderdagen dagen efter sjukanmälan måste du uppvisa läkarintyg för att arbetsgivaren ska vara skyldig att utbetala fortsatt sjuklön, se 8 § 2 stycket lagen om sjuklön. Enligt 10 a § 1 stycket lagen om sjuklön får arbetsgivaren, om det finns särskilda skäl, ålägga dig att uppvisa ett läkarintyg från och med den första sjukdagen i varje kommande sjuklöneperiod. Detta innebär att arbetsgivaren inte har rätt att kräva ett förstadagsintyg från vare sig en tidigare eller en pågående sjuklöneperiod.Jag skulle rekommendera att du omedelbart kontaktar ditt fackförbund för vidare råd och stöd.Med vänlig hälsning,

Avdrag i arbetstimmar görs även om jag inte hinner ta min rast

2016-09-18 i Rast
FRÅGA |Hej. Jag är 20 år och jobbar i restaurang. Många dagar hinner/kan jag inte ta ut min rast, och ibland hinner jag inte ens äta. Tiderna är 6-10 timmar. Trots detta dras alltid 1 timmes rast från mina arbetade timmar i systemet. Vad gör jag?
Alfred Wittboldt |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!Bestämmelser om raster på arbetsplatsen finns i 15 § arbetstidslagen https://lagen.nu/1982:673#P15S1. Där framgår framförallt att en arbetstagare inte skall behöva arbeta mer än fem timmar i följd utan att få rast. Det finns dock möjlighet för arbetsgivaren att träffa kollektivavtal med en fackförening angående rasterna och har ett kollektivavtal träffats bestäms där närmare vad som gäller för raster vid din arbetsplats (se https://lagen.nu/1982:673#P3S1). Mitt råd till dig är alltså att i första hand ta reda på om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats. Därefter kan du fråga eller läsa i avtalet vad som gäller angående raster. Finns inte kollektivavtal gäller som sagt att du inte ska behöva arbeta mer än fem timmar utan att få rast.Känner du att det som gäller angående raster på din arbetsplats inte efterlevs kan det vara en god idé att anmäla detta till ett skyddsombud som har till uppgift att värna om arbetsmiljön på arbetsplatsen (se https://lagen.nu/1977:1160#K6P4S1). Skyddsombud skall finnas på arbetsplatser med fler än fem arbetstagare (se https://lagen.nu/1977:1160#K6P2S1).Tveka inte att höra av dig om det är någonting mer du undrar över!Med vänlig hälsning

Hoppa över uppsägningstid, allmän visstidsanställning

2016-09-18 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Har fått en allmän visstidsanställning inom ett hemtjänstföretag. Fick 3 dagars schema för introduktion, skulle följa med en kollega på hembesök.Åkte med måndag = 5,30 timme och tisdag förmiddag. Då kände jag att detta var inget jobb som jag skulle kunna klara av. Pratade med mina chefer.Nu säger de att eftersom det har akut personalbrist, så måste jag jobba min uppsägningsmånad.Jag är skärrad, för jag klarar inte att utföra detta jobb. Behöver ett gott råd.Vad händer om jag struntar i min uppsägningsmånad ?I avtalet som jag undertecknat står det ett X i rutan allmän visstidsanställning från ( inga datum )Tanken var att jag skulle börja på min schemarad nu på tisdag dvs 6 september.Hjälp !!!!! Med vänlig hälsning Eva Strandberg
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmän visstidsanställning regleras i 5 § lagen om anställningsskydd "LAS" (se här). Enligt 4 § 2 st LAS upphör en tidsbegränsad anställning utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört (se här). Vanligen är därför inte en allmän visstidsanställning uppsägningsbar, men utifrån den information du angett i frågan så har ni kommit överens om en uppsägningstid på en månad, vilket således gäller.Du uppger också att inga datum är markerade på ditt anställningsavtal, men ditt anställningsavtal får i min bedömning anses ha fyllts ut av er muntliga överenskommelse att din anställningstid börjar den 6 september och att din uppsägningsmånad därför börjar löpa från och med den 6 september.Om du väljer att sluta utan att arbeta uppsägningstiden ut riskerar du dessvärre att bli skadeståndsskyldig för de skador som detta orsakar din arbetsgivare (38 § LAS, se här) vilket exempelvis kan röra sig om lönekostnader för en eventuell vikarie. Jag rekommenderar att du kontaktar din chef i första hand för att försöka komma fram till en lösning. I andra hand kan du vända dig till ditt fackförbund för ytterligare råd och stöd.Med vänlig hälsning,

Starta konkurrerande verksamhet

2016-09-24 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är anställd på en frisörsalong och vill tillsammans med två andra här starta en egen salong. I våra anställningsavtal (det enda papperet vi skrivit på här) står inget om någon konkurrensklausul och cheferna har aldrig nämnt något om de! Vi har kollat på en lokal som ligger cirka 200m från nuvarande arbetet, skulle dom på något sätt kunna göra något emot oss om vi nu startar ett företag när alla 3 är uppsagda och klarar här? Som typ stämma oss eller nåt för att dom tycker att vi har en konkurrerande verksamhet för nära den gamla arbetsplatsen?
Franziska Brüggemann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att efter helt avslutad anställning starta en verksamhet som konkurrerar med sin f.d. arbetsgivares är inget brott, så länge det saknas tillämpliga begränsningar i lag, eller en konkurrensklausul i anställningsavtalet mellan er och den nuvarande arbetsgivaren.Huruvida verksamheten överhuvudtaget är konkurrerande beror på från fall till fall. En frisörsalong 200 m bort kan dock relativt lätt konstateras vara konkurrerande. Då det saknas en konkurrensklausul i ert avtal är ni dock fria att starta verksamheten. Viktigt är dock att ni inte sätter igång med verksamheten innan anställningen är helt avslutad. Ni bör således exempelvis inte registrera företaget eller liknande under uppsägningstiden. I sådana fall kan ni nämligen anses bryta mot den lojalitetsplikt som gäller i förhållande till er arbetsgivare, vilken gäller både under anställning och uppsägningstid. Lojalitetsplikten följer av allmänna principer och gäller för er som anställda genom att ni har ingått ett anställningsavtal med arbetsgivaren. Brott mot lojalitetsplikten har i praxis från Arbetsdomstolen ansetts väldigt allvarligt och kan till och med utgöra en grund för avskedande (se bl.a. AD 1977 nr 118 och AD 1999 nr 144). Med som sagt, har anställningen helt och hållet upphört och det saknas en avtalad förpliktelse att avstå från att starta konkurrerande verksamhet efter anställningens upphörande, så saknas i min mening skäl till att arbetsgivaren skulle nå framgång med eventuella krav pg.a. att ni startat en konkurrerande verksamhet. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Tillåtet att arbeta delad tur

2016-09-19 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Jobbar inom restaurang är det lagligt att jämt jobba delad tur jag jobbar 10-14 ledig till 16 och jobbar sen 16-20 måndag till fredag. Är det verkligen lagligt med dessa tider.
Jenny Ångström |Hej Kerstin!Vilka tider man får jobba regleras i Arbetstidslagen (1982:673). Det som framförallt styr hur ett schema ska utformas är kravet på dygnsvila samt veckovila. Enligt 13 § i Arbetstidslagen har alla arbetstagare rätt till minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. 14 § samma lag anger att arbetstagaren har rätt till 36 timmars veckovila. Det finns en viss möjlighet att genom kollektivavtal frångå dessa regler men det är inget som är aktuellt i ditt fall därför går jag inte in närmare på det. Dina arbetstider uppfyller kraven på dygns- och veckovila och då det inte finns något annat hinder mot att jobba dina schemalagda tider är det alltså tillåtet.Hör gärna av dig igen om du undrar något mer!

Krav på utlysning av tjänst

2016-09-18 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Finns det krav på att en tillsvidaretjänst skall utannonseras "offentligt"?
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I offentlig sektor följer det av anställningsförordningen samt förordningen om statliga platsanmälningar att tjänster ska utlysas via anslagstavlor och till arbetsförmedlingen så att de som är intresserade under viss tid ska kunna söka. Begreppet "anslagstavla" är till viss del förlegat. Annonseringen sker exempelvis oftast på myndighetens samt arbetsförmedlingens hemsida.För privata arbetsgivare finns inget sådant krav överhuvudtaget. Med vänlig hälsning,

Huruvida semesterersättning får inkluderas i lönen

2016-09-14 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Min tidigare arbetsgivare sa muntligen att jag skulle få 170kr/h. Jag var timanställd.På kontraktet stod det 170kr/h Ink semesterersättning.När jag uppmärksammade att det stod så på kontraktet så upplyste jag arbetsgivaren om att man inte kan inkludera semesterersättning i lönen.På mina lönekvitton, det står inte lönespec på dom, så står det "antal arbetade timmar: 170kr/h"På raden semestereraättning på lönekvittot står det ingen summa ifylld.Hade jag eller arbetsgivaren rätt i hurvida det är tillåtet att inkludera semesterersättning i timlönen? (Lämna gärna referens till lagtext eller domslut som styrker detta)Och om avtalet är giltigt kan jag kräva semestersättning ändå eftersom lönekvittot i så fall inte överensstämmer med avtalet?
Amanda Dyberg |Tack för din fråga!Frågan om ersättning och ledighet vid semester behandlas i semesterlagen som du hittar här. Enligt semesterlagen har du som anställd rätt till betald semesterledighet, d.v.s att du får ut din ordinarie månadslön under semestern. Utöver detta har du också rätt till ett extra lönetillägg (semestertillägg) under semestern. Sammantaget kallas denna rätt för rätten till semesterlön. Semesterlönen ska betalas ut i samband med semestern (i regel sker detta månaden efter att du tagit ut din semester). För den som har en timlön gäller enligt 16a§ semesterlagen en semesterlön om 12% av den anställdes förfallna lön i en anställning under intjänandeåret (=1 april - 31 mars året innan). Om du t.ex. tjänar 100 000 kr under perioden 1 april 2014- 31 mars 2015, blir semesterlönen för 2016 12 000 kr, jmf 3§ semesterlagen. När det däremot gäller en anställning som avses pågå i högst 3 månader och inte heller varar längre än 3 månader, får det avtalas om att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren istället rätt till semesterersättning, 5§ semesterlagen. Detta fungerar alltså som kompensation för att någon semester inte tas ut. Även denna semesterersättning beräknas enligt 12-procentregeln, och kan antingen betalas ut en gång om året eller månatligen i samband med lön. Av semesterlagens förarbeten följer att semesterersättningen inte får presumeras ingå i lönen, se prop. 2009/10:4 s. 37. Detta innebär alltså att det inte får förutsättas att semesterersättningen ingår de 170kr/h som utgör din lön. Arbetsgivaren har dock möjlighet inkludera semesterersättningen i lönen, men i sådana fall måste detta redovisas på ett öppet och tydligt sätt (enligt EU-domstolens praxis, se de förenade målen C-131/04 och C-257/04) Detta innebär att semesterersättningen ska redovisas separat i lönespecifikationen, där det ska även ska framgå hur stor ersättningen är. I ditt fall har du ett anställningskontrakt där det framgår att 170kr/h avser lön inkl. semesterersättning. Det är alltså tillåtet att göra såhär, men det måste framgå klart och tydligt i lönespecifikationen vad som är lön och vad som är semestersättning. Eftersom ni avtalat om 170kr/h inkl. semesterersättning kan du inte kräva att få någon ”extra” semesterersättning. Däremot kan du kräva lönespecifikationer som tydligt preciserar vad som avser vad.Hoppas detta var svar på din fråga!