Arbetstagares skadeståndsskyldighet

2015-07-07 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag sa upp mig från mitt jobb som servitör för ungefär en månad sedan. Min arbetsgivare sa då att jag har en månads uppsägningstid. Efter 3 veckor så ledsnade jag av olika anledningar och gick hem för gott. Nu vägrar arbetsgivaren att betala ut lönen för dom 3 veckorna. Ska tilläggas att jag går på timmar helt utan varken kollektivavtal, anställningsavtal etc. Inget muntligt avtal har vi heller. Har han rätt att inte betala ut lönen?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Anställningsavtal Jag har svårt att förstå hur du har arbetat för din före detta arbetsgivare. Om ni inte har något muntligt eller skriftligt avtal så har ni alltså ingen överenskommelse om att du ska arbeta för arbetsgivaren. Det föreligger då inget avtalsförhållande och du har ingen skyldighet att arbeta och din påstådda arbetsgivare har ingen skyldighet att utbetala lön till dig. Du anger hur som helst att du har arbetat för arbetsgivaren. Jag kan inget annat än att anta att ni har ingått ett avtal genom ett sätt att bete er, så kallat konkludent handlande. Du har arbetat och din arbetsgivare har betalat lön. Även utbetalningar till ditt bankkonto utgör bevis för att ett avtalsförhållande föreligger. Skadeståndsskyldighet Det är korrekt att du har en månads uppsägningstid, 11 § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Om du inte respekterar uppsägningstiden kan du bli skadeståndsskyldig gentemot din arbetsgivare för de skador denne lider till följd av ditt beteende, 38 § LAS. Du undgår endast skadeståndsskyldighet om din arbetsgivare i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot dig, vilket jag inte tror är fallet mot bakgrund av din beskrivning, 4 § tredje stycket LAS.Sammanfattning Arbetsgivaren får dra in din lön istället för att begära skadestånd av dig, det vill säga en form av kvittning. Frågan som får stå sig oklar är i vilken omfattning din arbetsgivare får hålla inne din lön. Om arbetsgivaren har haft kostnader motsvarande den lön som hålls inne, är det lagenligt. Du har enligt lag inte stora möjligheter att kräva ut lönen, åtminstone inte i sin helhet. Jag vill understryka om att ditt läge försvåras väldigt mycket om du har erhållit lön i form av kontanter, eftersom du då inte har något bevis för att ett avtalsförhållande ens föreligger mellan er.Du hittar LAS här.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Semesterersättning - en oinskränkt rättighet

2015-07-07 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej! Jag har jobbat några månader under 2015 på PG:s signalvakter AB i Lomma!Jag har fått en slutlön när jag slutade där för cirka en månad sedan! Men jag har väl rätt till semesterlön också?Tacksam för svar när ni har tid! Svara gärna till min emailadress! Se ovan!Kontaktperson på PG:s Signalvakter är: Johan Pedersen.Emailadress: johan.pedersen@signalvakt.seVänliga hälsningar!Mats Langnesund
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tror du menar semesterersättning och inte semesterlön. Du har rätt till semesterersättning och den rättigheten går inte att avtala bort, 2 och 28 §§ semesterlagen (1977:480). Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön och kan grundas på antingen sammalöneregeln eller procentregeln, 16-16 b §§ semesterlagen. Om du har haft rörlig lön varje månad, exempelvis om du har varit timanställd, så beräknas din semesterersättning troligtvis efter procentregeln, vilken är tolv procent av din timlön. Semesterersättningen ska utbetalas utan oskäligt uppehåll och senast en månad efter att din anställning har upphört. Om det föreligger något hinder mot att beräkna ersättningen, ska den betalas ut inom en vecka efter det att hindret har upphört, 30 § semesterlagen. Notera att din anställning måste ha upphört för att du ska få din semesterersättning i år. Om du inte får några arbetsuppgifter men fortfarande är anställd hos företaget, så kommer du inte att få ersättningen förrän i slutet på semesteråret, i slutet på april år 2016, jfr 3 § semesterlagen. Det kan även vara så att arbetsgivaren planerar att betala ut det i slutet på semesteråret, men det du har emellertid rätt att erhålla det senast en månad efter att din anställning har upphört.Du hittar semesterlagen här.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Tvångskvittning mot lön och condictio indebiti

2015-07-07 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en juridisk fråga ang för mycket utbetald lön som jag fick förra året. Arbetsgivaren har lagt en skuld på mig utan min vetskap. Detta var förra året i oktober.Det var så att jag hade ett vikariat förra sommaren. När jag sedan gick över som timanställd så betalades en lön för mycket ut (25 000). Jag fick reda på detta då jag kontaktade löneansvarig då jag inte fått min lön för maj, som jag skulle fått idag. Då berättar hon för mig att det ligger en skuld som nu betalas av när jag jobbar och att jag därför inte fått lön. Jag minns denna händelse och vet att jag reagerade på att jag fått för mycket lön. Jag frågade då vår planerare på jobbet om detta kan stämma och han svarar att det borde stämma men att han ber närmsta chef titta på det. Jag hör sedan inget mer om detta och antar att allt är okej. Nu undrar jag helt enkelt vad som är rätt och fel i detta fall. Måste jag betala av hela skulden? Och måste skulden dras från min lön när jag jobbar? Jag har läst om kvittningslagen som säger att man ska kontaktas för medgivande av kvittning, men jag är osäker vad som gäller i mitt fall.Tack. Mvh
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Arbetsgivare är som huvudregel förbjudna att göra avdrag på arbetstagares lönefordran för att kvitta med en motfordran, vilket framgår av Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt 1 § första stycket. Kvittning kan dock göras om arbetstagaren ger sitt samtycke (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 2 §). Arbetsgivaren kan också tvångsvis kvitta med en klar och förfallen motfordran om kvittningsavtal föreligger, kollektivavtalet tillåter det eller arbetstagaren uppsåtligen har orsakat skada i tjänsten (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 3 § första och tredje styckena). Om arbetsgivaren vill göra en tvångskvittning så måste denne inhämta ett beneficiumbesked från Kronofogdemyndigheten, vari framgår hur stor del av lönen som är skyddad från kvittning (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 6 §). Som huvudregel ska också Kronofogdemyndigheten ge arbetstagaren tillfälle att yttra sig (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 7 § första stycket). Eftersom din arbetsgivare har kvittat sin motfordran mot din lönefordran synbarligen med stöd av att du av misstag har erhållit för mycket i lön (med juridiskt språkbruk så kallad condictio indebiti) så stödjer han sig på tvångskvittning på grund av att du skulle ha orsakat skada uppsåtligen i tjänsten. Uppsåt aktualiserar frågan om du hade full insikt om arbetsgivarens misstag i utbetalningen när du lyfte lönebeloppet och förbrukade det. Huvudregeln är att den som har tagit emot ett belopp som han eller hon inte har rätt till är skyldig att betala tillbaka beloppet. Undantaget till denna regel är att den som har tagit emot och förbrukat beloppet i god tro inte är skyldig att betala tillbaka beloppet (jämför domarna i AD 1989:55-59). Eftersom du visserligen upptäckte att du hade fått för mycket lön, men tog kontakt med din arbetsgivare för att höra dig för angående detta och planeraren svarade att löneutbetalningen borde vara korrekt samt att du inte har hört något ytterligare om saken mellan oktober 2014 och sommaren 2015, så torde det tala för att du var i god tro när du tog emot och förbrukade beloppet, varvid du inte är återbetalningsskyldig. Till stöd för denna slutsats finns exempelvis domen i AD 1989 nr 56, där en kvinna som hade mottagit för mycket i lön ansågs ha gjort vad som kunde krävas av henne när hon två gånger hade kontaktat lönekontoret för att ifrågasätta lönebeskedets korrekthet, men erhållit lugnande besked av arbetsgivaren. Med andra ord ansågs kvinnan av rätten ha varit i god tro och inte återbetalningsskyldig.Eftersom du med stor sannolikhet kan anses ha varit i god tro så kan du inte anses ha uppsåtligen orsakat arbetsgivaren skada i tjänsten, varvid din arbetsgivare inte kan grunda tvångskvittning på den anledningen. Eftersom din arbetsgivare har kvittat i vidare mån än vad lagen medger så är han skyldig att ersätta dig för uppkommen skada (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 8 § första stycket). Notera dock att kollektivavtalet på din arbetsplats kan medge din arbetsgivare att göra tvångskvittningar. Eftersom du inte tycks ha kontaktats av Kronofogdemyndigheten så kan dock din arbetsgivare ändå vara ersättningsskyldig för uppkommen skada oavsett på vilken anledning han grundar tvångskvittningen, om han samtidigt har underlåtit att inhämta beneficiumbesked (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 8 § första stycket). Jag rekommenderar att du vänder dig till den fackförening som är representerad på din arbetsplats, dels för att ta reda på om kollektivavtalet har specifika bestämmelser om tvångskvittning, dels för att inhämta stöd för att bestrida arbetsgivarens tvångskvittning och kräva skadeersättning. Med vänlig hälsning

Formalia vid uppsägning från arbetsgivarens sida

2015-07-07 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag har förlorat behörigheten till att utföra mitt arbete och kan därför inte fortsätta i mitt yrke. I vårt kollektivavtal står det att arbetsgivaren har rätt at avsluta min anställning och det har jag inget att erinra emot.Jag har fått besked att jag kommer bli uppsagd men inte fått någon formell uppsägning, vare sig muntlig eller skriftlig.Min fråga är: Skall uppsägningen vara skriftlig och måste startdatum för att uppsägningstiden ska börja räknas vara den första i månaden efter jag mottagit uppsägningsbeskedet?
Sofia Linder |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, gäller att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara skriftlig, LAS 8 §. I beskedet ska det finnas information om hur du går till väga om du vill ogiltigförklara uppsägningen samt huruvida du har företrädesrätt till återanställning.Uppsägningen anses ske när du får del av uppsägningstiden börjar alltså löpa från och med den dagen, oavsett vilken dag i månaden det är.

Semesterförmåner för vikarier

2015-07-07 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej,Under hösten kommer jag få ett vikariat som sträcker sig ca. 17 augusti- 1 januari. Tjänsten innefattar heltid. Jag undrar om jag har rätt till någon semester, alternativt att kunna ta ut semesterdagar i lön? Jag har en fast månadslön och är alltså inte timanställd med något semestertillägg. Tack på förhand,
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Semesterledighet med semesterlönDu har rätt till 25 semesterdagar per semesterår, 4 § semesterlagen (1977:480). Ett semesterår motsvarar ett kalenderår i omfattning, men sträcker sig mellan 1 april och 31 mars året därefter, 3 § semesterlagen. Du får räkna ut hur många dagar du har rätt till grundat på din anställning. Du får semesterlön under de dagar du får din semesterledighet beviljad, i den mån du har tjänat in sådan lön. Beräkningsunderlaget är tämligen komplicerad och framgår av 7 § semesterlagen. Beräkningen brukar göras digitalt av arbetsgivaren. SemesterersättningDu kan välja att inte ta ut någon semester. Du har i så fall rätt till semesterersättning, 28 § semesterlagen, vilken bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön och kan grundas på antingen sammalöneregeln eller procentregeln, 16-16 b §§ semesterlagen. Arbetsgivaren väljer troligtvis den förstnämnda om du har fast månadslön. Det är alltså inget du behöver tänka på. Semesterersättningen ska utbetalas utan oskäligt uppehåll och senast en månad efter att din anställning har upphört. Om det föreligger något hinder mot att beräkna ersättningen, ska den betalas ut inom en vecka efter det att hindret har upphört, 30 § semesterlagen. Om din anställning inte upphör innan den 31 mars, kommer du att få din semesterersättning senast i slutet på april.Sammanfattning Det går inte att avtala bort varken rätt till semesterledighet, semesterlön eller semesterersätnting - det är en oinskränkt rättighet för arbetstagare, 2 § semesterlagen. Du har därmed rätt att att begära semesterledighet med semesterlön, dock i god tid så att arbetsgivaren hinner hitta en ersättare, alternativt att få semesterersättning utbetalt efter att anställningen har upphört eller i slutet på semesteråret. När du skriver att du inte är timanställd med semestertillägg, vill jag klargöra att arbetstagare i nästan samtliga fall har rätt till semesterförmån, oavsett anställningsform.Du hittar semesterlagen här.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Sjukskrivning under semester

2015-07-07 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej! Jag har försökt läsa semesterlagen för att få reda på hur jag ska anmäla att jag blivit sjuk på semestern. På ett ställe hittar jag att jag efter semestern ska begära vilka dagar som ej skall tas ut som semesterdagar utan som sjukdagar, enligt paragraf 15 från 2009. Jag ska alltså inte behöva kontakta min arbetsgivare på min semester. På ett annat ställe hittar jag att jag så fort som möjligt ska sjukanmäla mig och att sjukanmälan då gäller från den dagen. För mig blir det en skillnad på 3 semesterdagar beroende på hur jag ska anmäla min sjukdom då jag ej kontaktade min arbetsgivare när jag blev sjuk utomlands.
Sofia Linder |Hej och tack för din fråga. Enligt semesterlagen 15 § gäller som en förutsättning för att sjukdomsdagarna under ledigheten inte ska räknas som semesterdagar att du anmäler sjukdomen till arbetsgivaren utan dröjsmål. Det innebär att du behöver sjukanmäla dig så snart du har vetskap om att du inte skulle ha kunnat arbeta om du inte hade haft semester. En jämförelse kan göras med sjuklönelagen enligt vilken arbetsgivaren inte har skyldighet att utbetala sjuklön för tid innan arbetsgivaren har fått anmälan om sjukdomsfallet.

Semester vid timanställning

2015-07-07 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej! Jag har varit timanstäld vid behov i tre år på samma taxi företag, i år sökte jag semester tre veckor i juli men fick bara en få jag sa att jag absolut inte kunde jobba för jag var bortrest. Jag undrar om jag då kan kräva att gå ta dom andra veckorna i augusti? Eller är de rätt att man ska få jobba heltid ett år och bara få en veckas semester! Jag får semesterersättning som jag får utbetald månaden efter semestern
Sofia Linder |Hej Mathias, tack för in fråga. Enligt lagen om anställningsskydd finns egentligen inte timanställning som anställningsform. Vid varje arbetstillfälle uppstår en tidsbegränsad anställning, däremellan föreligger inget anställningsförhållande. Eftersom du inte har någon ordinarie arbetstid vid behovsanställning finns heller ingen tjänst att söka semester ifrån. Istället för att ta ut din semester som betald ledighet får du därför semestererlön som enligt huvudregeln utbetalas samtidigt med lönen för de arbetade passen varje månad. Semesterlönen utgör 12% av lönen enligt semesterlagen.Däremot ska du självklart inte bara ha en veckas semester under ett helt år. När du är anställd vid behov har du alltid rätt att tacka nej till de arbetspass som arbetsgivaren erbjuder, du är bara bunden att arbeta de pass som du redan har tackat ja till. Om du inte redan har accepterat arbetspassen i juli och/eller augusti har du ingen arbetsskyldighet, och du behöver då inte heller ansöka om semester.

Uppsägning av projektanställning

2015-07-06 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag har ingått ett muntligt avtal med min arbetsgivare som omfattar projektanställning.Då de av diverse svepskäl inte betalade ut min lön den 25e utan det tog en vecka att få ut denna så känner jag nu en osäkerhet att va kvar på detta företag. Mina frågor lyder: har jag några som helst skyldigheter att stanna kvar?Vad är min uppsägningstid, då jag inte fått ut ett skriftligt arbetsintyg, som omfattar befattningsbeskrivning, arbetstider, lön och period ?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett anställningsavtal kan ingås både muntligen och skriftligen. Om ni har kommit överens om att du ska åta dig en projektanställning bör detta innebära att du måste slutföra ditt pågående uppdrag. Enligt lagen finns det två huvudtyper av anställning, nämligen anställning på viss tid och anställning tills vidare. En projektanställning karakteriseras av att vara tidsbegränsad och är därmed en visstidsanställning. Det är oklart vad ni har kommit överens om, men generellt finns ingen uppsägningstid för tidsbegränsade anställningar. Detta medför att arbetstagaren är förpliktigad att utföra de arbetsuppgifter inom den tiden då anställningen fortlöper. En uppsägningstid kan emellertid avtalas i anställningsavtal eller kollektivavtal (4 § 2 st. lag om anställningsskydd). Dessutom kan du och arbetsgivaren komma överens om att avsluta anställningen i förtid.Det finns även en annan möjlighet för dig att lämna arbetet i förtid. Du beskriver att arbetsgivaren bland annat slarvat med att betala ut lönen i tid. En inte obetydlig försening av utbetalningen av lönen ses som en allvarlig överträdelse från arbetsgivarens sida. Det är en sådan överträdelse som kan föranleda att arbetstagaren har rätt att, med omedelbar verkan, frånträda sin anställning (4 § 3 st.).Vänliga hälsningar,