Frågor & Svar

Vid köp av fastigheten A år 1947 skedde en avstyckning av en tomt ( här kallad B). I avstyckningsbeskrivningen skrevs bl.a att B skulle ha..... rätt att nyttja båtplats, som undantagits vid hemmansklyvning år 1869....

Senare 1964 skedde styckning av tomten B i två delar, där B anges som stamfastighet och den andra delen ( här kallad C) skulle ha samma rätt som B att nyttja båtplats.

Kan en båtplats plötsligen bli två?

Kan man genom delningsförfarandet göra gällande att både B och C har rätt till båtplats?

Eller är det så att C övertar B:s rätt till båtplats?

Kan man skriva över och dela rättigheter utan att A har godkänt detta?

Har C rätt till B;s rätighet eller har C rätt hos A?

Min fastighet består av en strand tomt samt en skogsfastighet. Denna fastighet tillkom efter en bodelning på 70-talet. Två andra fastigheter A & B som bildades vid bodelningen erhöll följande servitut

"efter ägoutbytet, följer rätt att att nyttja området a (strandtomten) inom Söderäng xx:yy som bad och båtplats samt att taga väg över området."

Före bodelning anlades ett enkelt båthus som efter delning tillföll A. B anlade några år efter bodelningen med mina föräldrars (dåvarande ägare ) godkännande också ett enkelt båthus för vinterförvaring av båt. Fastighet A och B har numera nya ägare. Ägaren av B beviljades 2013 bygglov för renovering av befintligt båthus. Bygglovsansökan lyder; byta väggpanel och takbeläggning. Detta enligt nuvarande rutiner utan att jag som fastighetsägare tillfrågats.

Båthuset revs dock helt och en ny byggnad på gjuten bottenplatta (tidigare enkel stomme på plintar) uppfördes. För grundläggningen har urschaktning gjorts. Byggnaden är delvis flyttad och numera kan inte längre användas för vinterförvaring av båt, utan är någon typ av strandpaviljong. Nyttjandet har därmed ändrats.

Min fastighet kommer inom kort att innefattas av detaljplanering för bostadsbebyggelse. Strandtomten kommer då att nyttjas av de avstyckade fastigheter min fastighet genererar. Den nya byggnaden B utgör nu ett större intrång, den har heller inte behov av närhet till stranden när den inte längre har den ursprungliga funktionen.

Har fastigheten B rätt att bygga upp en ny byggnad med annat syfte än vad det gamla båthuset hade?

Vilka åtgärder kan jag vidta?

Vi har ett köpebrev och lagfart från 1898 när tomten styckades av från huvudfastigheten. Där står att vi har rätt att nyttja vägar och gångvägar tillhörande huvudfastigheten. Vi vill nu bygga på tomten och behöver bygga väg ca 30 meter där det nu går en stig. Det finns en befintlig väg som slutar vid stigen / den tänkta nya vägstumpen med ca 10 hushåll.Ingen har servitut , man har av hävd rätt att använda vägen där marken tillhör samma fastighet som sålt till oss 1898.

Nu vill dessa ägare, ett dödsbo, ha 225.000:- för att vi ska få bygga 30 m väg + få servitut , vi ska bekosta vägen, de ska kunna nyttja den.

Kan vi åberopa detta köpekontrakt för att dels slippa servitut ,dels inte behöva betala denna höga summa ( som överstiger markvärdet enligt nyligt gjord värdering ).Vi har erbjudit oss att betala 100.000 för möjlighet att bygga väg .Man kommer inte till tomten på annat sätt.

Hej!

Min fråga är:

Vi bor i ett hus med lite mark till. På vår mark går det en servitut väg igenom. Hur bred ska vägen vara för att han ska kunna komma in med sin traktor och släp för att komma åt sin skog som ligger angränsande till vår mark. Vi har hästar och jag vill kunna utnyttja vår mark så mycket det går. Tyvärr går det inte att prata med denna herre om det då han är helt oresonlig. Har varit i kontakt med kommunen där vi bor och dom säger 3.5 meters bredd. Men stämmer det ? Vore tacksam för svar så vi vet vad vi kan dra linjen. Mvh J

Hej.

Vi äger en sommarstuga och till den kommer vi genom att köra över grannens tomt genom ett servitut vi har. Har han rätt att sätta upp en grind mot stora vägen utan att fråga oss? Vi är visserligen inte där ofta men det hör väl inte till saken?

Hur hävdar vi vår ev rätt?

Tack!

Jag har en fastighet med en väg som går på min mark. Jag har satt upp en öppningsbar grind för att stoppa obehöriga från att köra på vägen inte bara grannen. Nu klagar grannen som anser sig ha rätt att köra på min väg ( jag är av annan åsikt) han har en utfart åt andra hållet men sparar en km genom att köra genom mitt.

Frågan är kan jag sätta upp grinden utan min grannes medgivande. Det finns inget servitut.

Med vänlig hälsning

Kerstin Ljung

Hej,

Har ett hus i Jämtland som jag köpte år 2011.Är där ca 1 månad per år. Vi har på tomten 2 utfarter, använder endast 1 av dem, den andra utfarten har jag endast använt 2 gg sedan 2011. Nu i januari 2015 fick jag veta att det finns en vägförening och dom vill att jag skall betala för 2011,2012,2013, 2014 0ch 2015 fast jag inte behöver använda den utfarten. Har inte adressen skriven på den vägen och jag behöver ej använda den utfarten.

Min fråga är måste jag betala vägavgiften om jag inte kör ut på den vägen och skall jag i så fall betala retroaktivt , det är ju vägföreningen som har missat att skicka räkning till mig. Med vänlig hälsning Carina

Får man gå eller cykla på en annans servitutsväg

Hej, jag undrar om var man kan hitta propositionerna till JB 14:11 om servitut. Vi jobbar med en juridisk fråga som kortfattat handlar om servitut som gäller för en brunn och om det även gäller för en nyborrad brunn. För att kunna svara på frågan behöver vi, utöver rättsregeln JB 14:11 även förarbeten/propositionerna till rättsregeln.

Tack

Med vänlig hälsning

Fyra grannar delar på en brunn. Servitut finns.

Nu säljer grannen som har brunnen på sin tomt sin fastighet. Behöver servitutet skrivas om, ändras, involvera den nya ägaren? Vad ska vi tänka på annars?