Underhåll och arbete på gemensamt avtalsservitut gällande väg

Question

våran väg 400 m lång består av 8 hushåll,1 tomt,1 fortgående bygge.
dem 3 husen lägst in vill att alla skall betala vägunderhållet lika vilket har varit ok för oss alla om alla hjälper till på vägen.men nu vill dem höja sin slutliga del av vägen och alla skall vara med att betala detta (pga 1 av dom köpt en låg sportbil samt lägga ut allt vägunderhåll på entepenad.
detta vill ingen.men dom har inte talat i klarspråk än,utan bara om att fördelar att ha ett konto i bank.att ha en lätt ekonomisk förening är att starta en fotbollsklubb. nu har dem lurat/övertygat majoriteten att bara starta en lätt ekonomisk vägförening förening bara för att ha ett konto i en bank säger dem.nu startar dem denna med krav på lika delning av avgifter ,tomt skall betala full avgift trots att den inte andvänds och sliter på vägen
är det lagligt ?
om man inte går med i föreningen kan dem driva in föreningen avgift hos kronofogden ?
bygget har inte fått någon förfrågan om att det varit någon röstning om detta, hade dock inte hjälpt majoritetsbeslutet.
vi hade tänkt att vara med vid stadgars skapande och rösta in andelstal för vägen ,men det kommer att röstas ner.
vägen ägs av en skogsägare som bara kräver att vi sköter vägen.
alla hushåll har servitut att köra på vägen.
tomten har inget vägservitut kan dom fakturera avgift då?
tacksam för svar .

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag tolkar din fråga som att en skogsägare äger fastigheten (vägen) som 8 hushåll delar. Jag tolkar det vidare som att samtliga 8 hushåll har varsitt servitut för vägen med fastighetsägaren.

Tillämplig lag
I fråga om servitut så finns det olika utgångspunkter beroende på vilken typ av servitut det är. Är det ett avtalsservitut är reglerna i jordabalken (JB) tillämpliga. Är det istället fråga om ett officialservitut, det vill säga när en myndighet har beslutat om ett servitut, kan t.ex. fastighetsbildningslagen (FBL) vara aktuell. Jag utgår dock från att det är fråga om ett avtalsservitut och kommer därför att utgå från Jordabalken. De fastigheter som nyttjar servitutet kallas för härskande fastigheter och den fastighet som belastas av servitutet (skogsägaren) kallas för tjänande fastighet.

Jag kommer även att använda mig av Samfällighetslagen, LFS.

Avtalsservitut
Utgångspunkten för avtalsservitut är att den tjänande fastigheten inte ska belastas med några skyldigheter avseende servitutet. Ett undantag är dock underhåll av väg (14:1 andra stycket JB). För att detta däremot ska anses inkluderat i servitutet ska det dock ha framgått av avtalet som upprättades vid servitutets bildande. Vad som framgår av servitutsavtalet är alltså av betydelse. Enligt vad du beskrivit så verkar ett av avtalsvillkoren vara att de härskande fastigheterna ska sköta vägens underhåll. Ett avtalsservitut skrivs emellertid endast mellan två fastigheter. Skogsägarens fastighet bör därför ha ett enskilt servitutsavtal med var fastighet kopplad till vägen, som reglerar skyldigheter. Skyldigheterna och rättigheterna sinsimellan de olika härskande fastigheterna regleras av LFS.

Samfällighetslagen

En samfällighet anses föreligga bland annat när flera fastigheter delar gemensamt servitut (1 § 1st. 3p, LFS). Frågan blir vad som anses vara gemensamt servitut. De delar av vägen som är gemensamt servitut omfattas av LFS. Någon som bor i början av vägen delar den initiala delen av servitutet med samtliga fastigheter. De är dock endast de fastigheter som ligger i slutet av vägen som nyttjar hela servitutet. Det finns därför två olika sätt att se situationen på. Antingen föreligger en enda samfällighet för hela servitutet, eller så föreligger en ny samfällighet för var överlappande del av servituten.

En samfällighet förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av en särskilt bildad samfällighetsförening (4 § LFS). Du har i din fråga inte nämnt något om att det redan existerar en samfällighetsförening. Jag utgår därför från att det är delägarförvaltning som föreligger.

Beslut i delägarförvaltade samfälligheter
I delägarförvaltade samfälligheter tar delägarna gemensamma beslut (6 § LFS). Det innebär att delägarna måste vara helt överens vid alla beslut som tas i samfälligheten. Om delägarna inte kan komma överens i en viss fråga kan en delägare kontakta Lantmäteriet och begära ett så kallat delägarsammanträde (7 § LFS). Vid ett delägarsammanträde kan delägarna fatta beslut i den aktuella frågan genom omröstning. Om det blir oavgjort lämnar även ordföranden för sammanträdet, normalt Lantmäteriet, en avgörande röst. Beslut av denna typ kan exempelvis vara kostadsfördelning vid underhåll av vägen. I praktiken får varje delägare en slags vetorätt.

Detta betyder att samtliga fastigheter i er samfällighet, oavsett vart man drar gränsen för olika samfälligheter, måste vara överens om beslut kring kostnad för underhåll och dylikt. Några av delägarna kan inte bara tvinga detta på resterande delägare. Kan inte en överenskommelse nås så bör kontakt tas med Lantmäteriet.

Samfällighetsförening
En delägarförvaltad samfällighet kan övergå till föreningsförvaltning endast genom att delägarna bildar en samfällighetsförening som registreras hos Lantmäteriet (25 § LFS). Lantmäteriet hjälper till med att bilda samfällighetsföreningar. Föreningen bildas vid sammanträde med de blivande delägarna genom att de antar stadgar och utser styrelse (20 § LFS). Samfällighetsförening registreras genom en lantmätare som på föreningens uppdrag skickar handlingar, stadgar och protokoll från bildande sammanträde, till Samfällighetsföreningsregistret för registrering. Efter registreringen blir föreningen en juridisk person med ett organisationsnummer (25 – 27 §§ LFS).

Om samfällighetsföreningens medelsbehov (kostnader) inte täcks på annat sätt, ska bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna (40 § LFS). Om ej annat föreskrives i stadgarna, uttaxeras medlemmarnas bidrag genom att styrelsen upprättar och på föreningsstämma framlägger debiteringslängd. I debiteringslängden anges det belopp som uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och när betalning skall ske (42 § LFS).

Sammanfattning
Jag utgår från att det är avtalsservitut som gäller mellan den tjänande fastigheten och de härskande fastigheterna. Därefter utgår jag från att det gemensamma vägservitutet anses vara delägarförvaltat. Utifrån dessa utgångspunkter så gäller att samtliga delägare måste vara överens om beslut angående servitutet, såsom att göra arbete på vägen eller bestämma kostnadsfördelning av vägunderhållet. En delägare kan alltså inte tvinga in andra delägare i en ekonomisk förening eller tvinga dem att acceptera olika kostnadsfördelningar. Komplett konsensus gällande beslut ska gälla. Om ingen överenskommelse kan nås kan Lantmäteriet dock kontaktas. Via Lantmäteriet kan en delägarförvaltad samfällighet även bli en föreningsförvaltning, varpå andra regleringar gäller.

Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på [e-mail], så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Du har även beställt telefonuppföljning. Jag föreslår att jag från dolt nummer ringer dig kl 15.00 fredagen den 23 maj. Passar inte denna tid kan du höra av dig via mejl. Jag kan även sätta dig i kontakt med vår ordinarie byråverksamhet om det kvarstår osäkerheter efter vår kontakt. Med vänlig hälsning