Möjligheten att omvandla fängelsestraff till fotboja

2021-11-28 i Påföljder
FRÅGA |Min bror ska avtjäna 5 års fängelse. Han har fått slutdatum den 12/12-2024 2/3 av straffet. Jag undrar när som tidigast har man rätt till fotboja om man sköter sig i anstalten och har ett arbete att gå till?
Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De aktuella reglerna finns i brottsbalken (BB) och Lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Jag tolkar din fråga såsom du undrar ifall din bror har möjligheten att få fotboja innan han avtjänat 2/3 av sitt straff.Regler om fotbojaDen som är dömd till högst 6 månaders fängelse kan ansöka om att avtjäna straffet med fotboja istället för på anstalt (1 § första stycket Lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). I ditt fall förstår jag det som att din bror är dömd till 5 års fängelse vilket betyder att reglerna kring fotboja inte är tillämpliga. Han kommer alltså inte ha rätt till fotboja.Möjligheten till att bli villkorlig frigivning efter 2/3 av fängelsestraffet är avtjänatDin bror kan bli villkorligt frigiven efter att han avtjänat 2/3 av sitt fängelsestraff (26 kap. 6 § första stycket BrB. Att bli villkorligt frigiven innebär att man istället för att sitta i fängelset blir frigiven under prövotid under den resterande tiden av fängelsestraffet. Prövotiden är minst ett år (26 kap. 10 § första stycket BrB). Om personen skulle begå nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in.I vissa undantagssituationer blir den dömde personen inte villkorligt frigiven efter 2/3 av fängelsestraffet. Det gäller när det finns särskilda skäl mot villkorlig frigivning ( 26 kap. 6a § första stycket BrB). Vid bedömningen om sådana särskilda skäl föreligger eller inte ska det beaktas hur den dömde betett sig i fängelset. Till exempel beaktas ifall personen inte deltagit eller misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller på annat sätt främjar anpassning till samhället (26 kap. 6a § punkt 1 BrB). Ett annat exempel är när personen på ett annat allvarligt sätt brustit mot de föreskrifter och villkor som gäller för straffets verkställande (26 kap. 6a § punkt 2 BrB).Dessutom blir man inte villkorligt frigiven om det ursprungliga straffet var lägre än 30 dagars fängelse (26 kap. 6 § första stycket BB). Man kan inte heller bli villkorligt frigiven om straffet omvandlas från skyddstillsyn eller från böter (26 kap. 6 § tredje stycket BB).SammanfattningFör din bror betyder detta att han inte kan få sitt straff omvandlat till fotboja. Dock kommer han bli villkorligt frigiven efter han avtjänat 2/3 av sitt straff. Utifrån din fråga tolkade jag det som att han i så fall kommer bli villkorligt frigiven den 12/12 – 2024.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Räknas fri nyttjanderätt till bostadsrätt som förskott på arv?

2021-11-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag äger en bostadsrätt som jag bara bor i sporadiskt. Ett av mina vuxna barn bor i den. Han kan inte för närvarande betala hyra. Hur gör jag för att det ska bli rättvist mot hans två syskon? Kan man räkna detta som förskott på arv? Hur räknar man ut det i så fall?Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Utgångspunkten i arvsrätt är att det arvlåtaren under sin livstid gett bröstarvingen ska räknas som förskott på arv, ifall inget annat föreskrivits. Den första förutsättningen är att det ska vara en bröstarvinge som erhåller förmånen vilket i ditt fall föreligger (6 kap. 3 § ärvdabalken). Den andra förutsättningen är att det handlar om en gåva eller annan benefik disposition. Det är ett relativt oklart ämne och behandlas inte direkt i lag så det finns inget definitivt svar. Men enligt lagkommentarer så är det inte nödvändigt att det handlar om en gåva utan även benefika dispositioner faller under tillämpningsområdet. Här syftar rättspraxis ofta på exempelvis försäljning till underpris, betalning av skuld osv. I detta fall har en direkt gåva inte givits men bröstarvingen har fått disponera en bostadsrätt utan att betala hyra, dennes levnadskostnader har minskat och det är rimligt att anse att det är ett förskott på arv då de andra barnen inte fått samma fördel. Men ännu en gång är det svårt att dra en definitiv slutsats när ämnet inte är så behandlat i doktrin och praxis. Undantaget i 6 kap. 2 § ärvdabalken innebär att kostnader föräldrar har för barnets uppehälle inte ska räknas som förskott på arv förutsatt att det är för att fullgöra sin underhållsskyldighet, dock sträcker detta endast tills barnet slutar gymnasiet eller fyller 21 år. Ifall ditt barn är äldre än så har du ingen underhållsskyldighet och därmed gäller inte undantaget. Som en tredje förutsättning ska hänsyn ska också ges till arvlåtarens avsikt. Presumtionen är att arvlåtaren önskar en lika fördelning av arvet till alla sina arvingar. Ifall det i en handling eller av omständigheterna framgår att det inte ska ses som förskott på arv ska det istället betraktas som en gåva. I ditt fall talar det för att du avser det som ett förskott på arv. Din situation I och med att det är ett så oklart läge kan du skriva ett avtal om förskott på arv med mottagaren. Där kan du föreskriva att det ska betraktas som ett förskott på ditt barns arv, vilket senare kommer avräknas från dennes arvslott vid en bouppteckning. Det säkerställer även att det inte blir några otydligheter vid en bouppteckning. Storleken på avräkningen ska göras utifrån värdet på den benefika dispositionen, alltså vad hyran egentligen skulle ha blivit om ditt barn betalat den under dispositions perioden. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Påföljdsbestämning för ny brottslighet tätt inpå tidigare (likartad) brottslighet

2021-11-28 i Påföljder
FRÅGA |En person fick en fällande dom på drograttfylla. Personen tappade sitt körkort på plats och dommen blev dagsböter 110×50. Bara några dagar efter rättegången blir samma person tagen för grov olovlig körning och drograttfylla. Vad riskerar denne för straff?
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du vad personen i din beskrivning kan förvänta sig för straff. I din fråga utesluts en hel del viktiga omständigheter, vilket gör det svårt för mig att ge dig ett konkret svar. Jag kommer därför i det följande att på ett generellt plan beskriva hur påföljdsbestämningen går till och vilka omständigheter som kan påverka bedömningen.Reglerna om påföljder finns i brottsbalken (BrB).StraffskalaVid rattfylleri av normalgraden är straffskalan dagsböter eller fängelse högst sex månader (4 § första och andra stycket lag om straff för vissa trafikbrott). För grov olovlig körning är straffskalan fängelse om högst sex månader (3 § lag om straff för vissa trafikbrott).Påföljdsbestämning och påföljdsvalStraffvärde och straffmätningsvärdeEn påföljdsbestämning tar avstamp i vad för straffvärde gärningen har, dvs brottets grad av förkastlighet. I detta avseende tar man hänsyn till den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, såväl i allmänhet som för enskilda individer. Vidare beaktas vad gärningspersonen har insett, eller borde ha insett, om detta. Hänsyn ska även tas till gärningsmannens avsikter eller motiv (29 kap. 1 § andra stycket BrB). Därefter behöver det undersökas om det finns några förmildrande eller försvårande omständigheter. Exempel på försvårande omständigheter kan vara att gärningspersonen visat stor hänsynslöshet (29 kap. 2 § BrB). Förmildrande omständigheter kan i stället vara att gärningspersonen lider av en allvarlig psykisk störning eller om gärningen stått i direkt samband med gärningspersonens bristande utveckling (29 kap. 3 § BrB).Innan påföljdsvalet sker, ska det beaktas om gärningspersonen tidigare gjort sig skyldig till brott. Om så är fallet ska gärningspersonen dömas i en skärpande riktning (29 kap. 4 § BrB). All tidigare brottslighet är inte omedelbart relevant för straffmätningsvärdet. I stället måste en helhetsbedömning göras, utifrån den tidigare brottslighetens omfattning, tiden som förflutit mellan brotten, och huruvida den nya och gamla brottsligheten är likartade.PåföljdsvalNär rätten ska avgöra om gärningspersonen ska dömas till fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn, ska allt som talar för än lindrigare påföljd än fängelse beaktas (30 kap. 1 § första stycket BrB). Utgångspunkten är alltså att fängelse ska undvikas i möjligaste mån. Omständigheter som kan bryta denna presumtion är om gärningspersonens brottsliga handlande utgör ett återfall, om straffvärdet överstiger 1 års fängelse, eller om brottslighetens art (dvs allvarlighet) är sådan att det motiverar fängelse som påföljd (30 kap. 4 § andra stycket BrB). Gärningspersonen ska dömas till villkorlig dom om det saknas anledning att befara att den tilltalade kommer göra sig skyldig till fortsatt brottslighet (30 kap. 7 § BrB). Skäl för skyddstillsyn kan vara att det inte finns anledning att anta att påföljden kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet.PåföljdskonkurrensI vissa fall blir påföljdsbestämningen annorlunda när en person begår flera olika brott, vid olika tillfällen tätt inpå varandra. När en person begått flera brott som begåtts efter den tidigare brottsligheten blivit rättskraftigt avgjord, dvs efter gärningspersonen fått påföljd utdömt för sin tidigare brottslighet, är huvudregeln är att den tidigare utdömda påföljden förblir oförändrad och det nya brottet kommer bedömas självständigt (34 kap. 1 § BrB). Utgångspunkten är alltså att ingen gemensam påföljd döms ut. Domstolen får emellertid undanröja en tidigare utdömd påföljd och istället döma personen för båda brotten i en gemensam påföljd. Detta fordrar dock att den första domen är lagakraftvunnen, dvs att påföljden har börjat verkställas. I detta fall kommer givetvis den redan avtjänade domen att avräknas i den nya utdömda påföljden. Med hänsyn till att det enbart förflutit några dagar från rättegången till det nya brottets fullbordan, är det första brottet emellertid sannolikt ännu inte lagakraftvunnet.Vad betyder det här för dig?När en domstol avgör påföljdsfrågor är bedömningen i allra högsta grad beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Utöver omständigheterna vid tidpunkten för när gärningen företogs (dvs graden av allvarlighet i gärningen), finns en mängd faktorer som inte är knutna till själva brottet som måste beaktas. I detta avseende är gärningspersonens ålder, livsförhållanden och psykiska mående, exempel på förhållanden som kan ha avgörande betydelse för vilken påföljd som ska dömas ut och hur långt straffet blir. Personen i din beskrivning skulle exempelvis bedömas hårdare med hänsyn till att denne begått likartad brottslighet mycket tätt inpå den senare händelsen. Ett annat exempel är att om gärningspersonen är under 18 år gammal, och tidigare dömts för ungdomsvård, ungdomstjänst eller ungdomsövervakning, har domstolen möjlighet att omfatta den nyupptäckta brottsligheten i den tidigare utdömda påföljden (34 kap. 4 § BrB). Av denna anledning blir det svårt för mig att svara konkret på vilken, eller hur lång, påföljden för personen i ditt fall blir. Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

Ingår en paviljong i en fastighetsförsäljning?

2021-11-28 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Ingår paviljong i husförsäljningen eller räknas det som lösöre? Det sitter fastskruvat i trallen för att det inte ska blåsa iväg. Det känns väldigt oklart vad som räknas som fast eller lös egendom.
Felicia Ek |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline! Allmänt om begreppen fast och lös egendomFast egendom är jord som sedan är indelad i fastigheter. (1 kap 1 § Jordabalk, JB) Lös egendom är allt annat som inte är fast egendom. Paviljongen som fastighetstillbehörVid en fastighetsförsäljning kan det finnas lösa saker (lös egendom) som ska räknas med i fastigheten, s.k. tillbehör till fastigheten. Tillbehör är byggnader och andra anläggningar som har tillförts fastigheten och ägnat till stadigvarande bruk. (2 kap 1 § JB) En paviljong är en lös sak, och den kan lätt avlägsnas från fastigheten. Den kan dock falla in under begreppet fastighetstillbehör och då räknas den med i fastigheten vid försäljning. Det som avgör om den ska räknas som tillbehör eller inte om ägaren har avsett stadigvarande bruk av den och även hur länge den har stått där tills nu. Att den är fastskruvad i trallen kan tyda på att den har varit avsedd för stadigvarande bruk. Men det är tyvärr svårt att göra en exakt bedömning för mig med den informationen jag fått i frågan. Om paviljongen inte ska ingå i köpet av fastigheten kan säljare och köpare dock avtala om att den inte ska det. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Hur långt sträcker sig hittegodslagen?

2021-11-28 i Övriga brott
FRÅGA |HejOm man hittar ett föremål och lämnar in det till Polisen så tillfaller det ju upphittaren efter en viss tidHur är det med föremål som kan innehålla privat information eller ge tillgång till privat egendomVad säger lagen om hittegods angående nycklar, datorer, mobiltelefoner osv
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du vad det innebär att hitta föremål som antingen innehåller känslig information eller kan ge tillgång till privat egendom. I det följande kommer jag först kort beröra regleringen kring hittegods för att därefter söka besvara din fråga.Relevanta lagrum hittar vi in hittegodslagen,HittegodsOm en person hittar något som inte tillhör denne, och ägaren inte går att finna i närheten, föreligger en skyldighet för hittaren att lämna underrätta Polismyndigheten eller ägaren själv (1 § hittegodslagen). Den som inte fullgör skyldigheten kan straffas enligt vanliga straffbestämmelser i bl a brottsbalken (5 § hittegodslagen). Vad som är utmärkande för hittegodsreglerna är att de gör avsteg från brott som är hänförliga till ett olovligt tagande. Exempelvis innebär inte tagandet av hittegods att personen i fråga har gjort sig skyldig till stöld, olovligt förfogande eller fyndförseelse. Detta förutsätter givetvis som sagt dels att det är uppenbart att ägaren har lämnat saken på platsen, dels att antingen polis eller ägaren underrättas.Särskilda föremålTillämpningen av de ovan nämnda reglerna förändras inte av att föremålet som hittas innehåller känslig information eller ger tillgång till privat egendom. Vad som är viktigt att poängtera är emellertid att hittegodslagen enbart ger rätt för hittaren att ta objektet i fråga för att därefter få kontakt med antingen polis eller ägaren. Det innebär att ingen form av uttnytjande av egendomen omfattas av lagen. Inte heller ger lagen rätt för hittaren att ta del av egendomens innehåll. I stället kommer en eventuell sådan situation att bedömas enligt vanliga straffrättsliga bestämmelser. Att utnyttja en funnen nyckel åt att gå in i någons bostad bedöms med andra ord på samma sätt som om personen fått/tagit nyckeln på annat sätt, och utgör hemfridsbrott (alternativt olaga intrång vid annat än bostad). På vilket sätt nyckeln har erhållits är inte direkt relevant, utan snarare huruvida personen hade rätt att gå in eller inte. Motsvarande gäller för andra typer av brott, t ex olaga integritetsintrång. Att ta del av informationen behöver nödvändigtvis inte utgöra ett brott. Däremot om innehållet sprids till andra personer kan brott vara begånget. Regler om hittgods reglerar alltså enbart situationen när en person hittar ett övergivet objekt, och vilka skyldigheter som aktualiseras för hittaren.Hoppas du fick svar på din fråga. Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du har fler frågor!Vänligen,

Får granne begära tillsyn trots att startbesked har lämnats av kommunen?

2021-11-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vi har hamnat i ett tvistemål gällande ett Attefallshus. Eftersom byggnaden inte kräver bygglov skickade vi in en bygganmälan med ritning både över byggnadens utformning samt placering på tomten. Det framgår att byggnaden är placerad nära tomtgränsen men placeringen är ej måttsatt. Området där vi har vår fastighet är utanför kommunens detaljplan. Vi fick startbesked från kommunen och påbörjade därefter byggnationen helt enligt de ritningar och den placering vi skickat in. Huset är placerat ca 0,75 m från tomtgränsen på samma ställe där det tidigare stått ett bykhus. Eftersom vi upprättade byggnaden på exakt samma ställe och på samma grund som det tidigare stått en fastighet hade vi ingen tanke på att fråga grannarna om lov. Kommunen begärde inte heller in något medgivande från grannen.Nu när huset är klart vill inte grannen ha huset där de står. Vi har dragit vatten och avlopp till huset vilket gör det svårflyttat.Kommunen anser att det var vår skyldighet att söka grannens medgivande för husets placering och tycker att vi nu ska söka bygglov för nybyggnation eftersom medgivande från grannen saknas. Ett tillsynsärende är startat.Vi har följt ritningen och placeringen vi skickat in till kommunen. Kan byggnaden ändå anses som svartbygge när vi fått startbesked? Har kommunen något ansvar över att se till att grannen ger medgivande i detta fall innan de ger startbesked? Vad innebär ett tillsynsärende? Hur kan vi gå vidare om vi inte får bygglov?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som ni har erhållit startbesked för ett attefallshus på er tomt och nu motsätter sig grannen er tillbyggnad. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vad som definieras som ett "svartbygge", om ni bär en skyldighet att inhämta samtycke från grannen samt översiktligt nämna vad ni kan göra för att gå vidare i ärendet. Din fråga regleras i plan- och bygglagen (PBL). Vad definieras som ett "svart bygge"?Ett svartbygge är en byggnation som upprättats utan bygglov. För de fall man planerar att bygga ett attefallshus som A) inte överstiger 15 KVM, B) har en taknockshöjd som inte överstiger 3 meter och C) inte placeras närmare gränsen än 4,5 M krävs inte bygglov. Det centrala för er del är att er tillbyggnad är benägen närmare än 4,5 meter från er grannes tomtgräns (9 kap. 4 § 1 st 3 punkten PBL). En åtgärd som innebär att man bygger närmare än 4,5 meter från grannens tomt kräver medgivande från grannen (9 kap. 4 § 2 st PBL). Det är er skyldighet som byggare att inhämta grannens medgivande. Det behöver inte ske skriftligt men ur bevishänseende är det lämpligt. Däremot är grannmedgivande en förutsättning för att kunna meddela startbesked i de fall byggnaden är närmare än 4,5 meter (MÖD:s dom den 2 juni 2017, P 5575-16). Byggnadsnämnden behöver inte inhämta yttrande hos granne för lov eller förhandsavgörande vid komplementsbyggnader utanför detaljplanerat område. En fastighetsägare är bunden av den tidigare fastighetsägarens medgivande, varpå den omständigheten kan vara värt att undersöka närmare. Vad innebär det att kommunen har medgett startbesked utan att inhämta medgivande från grannen?Ett startbesked är ett gynnande förvaltningsbeslut som vinner negativ rättskraft. Det innebär att beslutet inte kan ändras till beslutsmottagarens nackdel om det inte grundar sig på vilseledande uppgifter. Grannar får däremot klaga på startbesked för attefallshus trots att det inte är medgivet i lag (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15). Grannar har inte en absolut rätt att klaga utan det avgörs genom en helhetsbedömning, exempelvis om klaganden drabbas av en störning, värdeminskning eller annan olägenhet på grund av de åtgärder som startbeskedet avser. Vad ska ni göra? Min bedömning är att kommunen har beslutat om ett startbesked i strid mot gällande rätt. Med det sagt innebär det att beslutet får inte ändras till er nackdel. Däremot kan det vara så att er granne får pröva åtgärden genom tillsyn förutsatt att hans civila rättigheter medger det. Jag kan inte inom ramen för denna tjänsten ge ett konkret svar huruvida er granne har klagorätt i ärendet. Det ni kan göra i sammanhanget är att antingen försöka nå en lösning med er granne alternativt bestrida byggnadsnämndens beslut med invändningen att ni fått startbesked och har inrättat er därefter. Om ni önskar få en grundligare bedömning är ni välkomna att kontakta mig på andre.blomquist@lawline.se så kan jag hänvisa er vidare till en av våra jurister. Du har beställt tjänsten med telefonuppföljning och jag kommer således ringa dig imorgon, Tisdag (30/11) klockan 17:30. Om inte den tiden fungerar får du gärna kontakta mig på andre.blomquist@lawline.se så bestämmer vi en ny tid. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Eventuellt avtalsbrott

2021-11-28 i Avtal
FRÅGA |Jag anmälde mig till att vara utställare på en julmarknad, fick en plats och skulle tacka nej senast 26/10 om jag inte ville ha den. Jag tackade inte nej. Nu har jag ändrat mig och vill försöka hitta ett sätt att slippa. Är det möjligt? Jag har ännu inte betalat avgift för platsen.
Anna von Fircks |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tillämplig lagI detta fall har du och arrangörerna ingått ett avtal om att du ska ha en marknadsplats. Enligt principen i 1 § Avtalslagen ska avtal hållas. Generellt innebär detta att om både du och arrangörerna har samma uppfattning om att en anmälan ska vara bindande, så går det inte för någon av parterna att dra sig ur avtalet. Vad kan du göra?Mitt råd till dig är att titta igenom villkoren som fanns när du gjorde anmälan, om det inte står att anmälan är bindande så finns det en chans att du kan säga upp platsen. Om det däremot framgår att en anmälan är bindande så innebär det ett avtalsbrott om du drar dig ur. I detta fall kommer du med stor sannolikhet behöva betala kostnaden för platsen, om det inte stod något annat vid avtals ingående. Om det inte framkommer om anmälan eller bindande eller inte, och du uppfattade att det endast var en form av intresseanmälan eller dylikt, kallas det för att parterna inte har handlat konkludent. Om två parter har olika uppfattningar av ett avtal kan man i vissa fall hävda att ett avtal inte har ingåtts.Hoppas du fick svar på din fråga, med vänlig hälsning

Är det olagligt att ljuga i domstol i ett mål som handlar om ens förvaltarskap?

2021-11-28 i Övriga brott
FRÅGA |Är det olagligt att ljuga för domstol i ett mål som handlar om ens förvaltarskap?
Felicia Ek |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brott för vittnen i rättegångAtt ljuga för en domstol kan vara olagligt under vissa förutsättningar. En sådan förutsättning är att man är ett vittne i en rättegång. Ett vittne som har avlagt vittnesed kan, om den ljuger eller tiger om sanningen i vittnesmålet dömas till brottet mened, .(15 kap 1 § Brottsbalken, BrB) En vittnesed är något vittnet avlägger där dom på heder och samvete, lovar och försäkrar att tala sanningen.(36 kap 11 § Rättegångsbalken, RB) Brott för parter i rättegångÄr man istället part i målet kan man under vissa förutsättningar dömas till brottet osann partsutsaga.(15 kap 2 § BrB) Om man är part och blir förhörd under sanningsförsäkran och sedan ljuger eller tiger om sanningen så gör man sig skyldig till detta brott. Sanningsförsäkran är likt vittnesed en försäkran om att man på heder och samvete lovar att tala sanning.(37 kap 2 § RB) Om man alltså förhörs som vittne eller part i en rättegång får man alltså inte ljuga eller förtiga om sanningen. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,