Vad ska man göra när styrelsen inte kallar till någon årsstämma?

2020-10-30 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan en styrelse i en förening besluta att inte ha ett årsmöte fast det står i stadgarna att man ska ha det vart året innan nov slut. Vi medlemmar har förslag på nya styrelsemedlemmar och dom som är på omval i styret har sagt att dom inte vill avgå.. Så om man ställer in årsmötet vad gör man med dom styrelsemedlemmarna som ska upp till omval? Då kan vi inte välja in nya styrelsemedlemmar? Är det rätt att den gamla styrelsen bara ska fortsätta? Vad kan jag som medlem göra?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga beror ganska mycket på vad det är för typ av förening du är medlem i. I fråga om bostadsrättsföreningar och ekonomiska föreningar gäller 6 kap. 16 § andra stycket lag om ekonomiska föreningar (se 9 kap. 14 § bostadsrättslagen). Däri står det att om styrelsen inte kallar till stämma trots att det framgår av exempelvis stadgarna, har man som medlem möjlighet att vända sig till Bolagsverket och ansöka om att de ska kalla till en stämma. Gäller det en samfällighetsförening så är det istället Länsstyrelsen som man vänder sig till och begär att de kallar till en stämma (47 § tredje stycket lag om förvaltning av samfälligheter). Vänligen,

Kan jag avbryta en provanställning?

2020-10-30 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag driver en mindre verksamhet och har en anställd som är provanställd sedan 3,5 månader. Personen i fråga har varit borta från arbete vid 5 olika tillfällen pga sjukdom. Sjukfrånvaron har varit mellan 1- 4 dagar varje tillfälle. Symptomen har varit blandad, migrän, förkylning och magsjuka. Kan jag avbryta personens provanställning med hänvisning till personens frekventa kortidsfrånvaro? Eller riskerar jag att det är diskriminering?
Julia Lax |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har rätt att avbryta en provanställning utan att ange några särskilda skäl eller följa formkrav tillskillnad från uppsägning av en tillsvidareanställning. Detta innebär att du inte heller har en skyldighet att försöka omplacera den provanställde. Enligt 6 § LAS får en provanställning pågå högst i 6 månader och om den inte avbryts i tid, kommer den att övergå till en tillsvidareanställning. Om anställningen inte ska gå vidare till en tillsvidareanställning måste den som vill avbryta (antingen du som arbetsgivare eller arbetstagaren) meddela detta två veckor innan provanställningen tar slut (31 § LAS). Anställningen upphör när den som avbryter provanställningen meddelar detta. Ha dock i åtanke att eventuella kollektivavtal med andra villkor än ovannämnda regler ska gälla före 6 § LAS (2 § 3 st LAS). Hoppas att du fått hjälp med din fråga, återkom gärna annars! Hälsningar,

Hur lång tid måste det gå från att jag blivit skuldfri för att jag ska kunna få svenskt medborgarskap?

2020-10-30 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej Jag har sökt om svensk medborgarskap för 6 månad sen, jag hade en skuld hos kronofogden som är full betalt.Nu är jag skuldfri och det har gått ett år medan jag betalade skulden, jag fyller andra kraven.förra veckan fick jag en meddelande för att skicka mitt pass och mitt uppehåll till dem, för att de började att handlägga min ansökan.Min fråga är ska de bevilja min ansökan eller jag ska få avslag, för att jag hade skuld innan hos kronofogden?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När man ansöker om svenskt medborgarskap är en av kriterierna att man ska haft och kan förväntas ha ett hederligt levnadssätt (11 § punkt 5 lagen om svenskt medborgarskap). Med "hederligt levnadssätt" menas dels att man inte ska ha begått några brott, men även huruvida man haft eller har skulder räknas in. Migrationsverket avslår däremot inte en ansökan så fort de ser att någon har haft en skuld. Det beror på vad det är för typ av skuld, hur stor den varit, hur den uppkommit, hur gammal den varit och hur du agerat under tiden du varit skuldsatt (se rättsfallet MIG 2016:12). Skulder som handlar om icke betalda skatter, böter eller underhållsbidrag anses allvarligare än andra slags skulder. Även övriga skulder kan dock vara skäl till att inte få medborgarskap, om du under skuldperioden visat ovillighet att betala av dem eller om skulden uppkommit för att du inte velat göra rätt för dig. Har du däremot gjort och hållit dig till en avbetalningsplan eller överenskommelse med den som krävt dig på pengar, eller på annat sätt betalat av skulden regelbundet, kan Migrationsverket ändå komma att godkänna din ansökan. Vad som spelar roll är också hur stora och omfattande skulderna varit och hur de utvecklats över tid (exempelvis om de regelbundet växt eller inte). Att du betalat av skulderna är tyvärr inget som garanterar att Migrationsverket inte tar hänsyn till din tidigare skuldsättning. Är det skulder av sådant slag att det har betydelse för din medborgarskapsansökan, måste det dessutom gå åtminstone runt två år efter att du blivit av med skulden innan din ansökan kan beviljas. Vänligen,

Är EU/EES-pass giltig ID-handling?

2020-10-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag är en norsk medborgare som bor och arbetar i Sverige, och har ett svensk personnummer. Dock har jag inte en svensk ID-handling. Det har inte varit något problem dom åren jag har bott här, då både polisen, vården, min svenska bank, postutlämning, transportstyrelsen, Skatteverket, Försäkringskassan m.m alla godkänner pass utfärdat i et EU/EES-land (et godkännande jag antar på något sätt är kopplat till likabehandlingsprincipen inom EU/EES?). Men på sistone har jag upplevd att två stora aktörer inom klädindustrin (Lindex och Åhléns) har nekad mig att hämta ut et betalad paket, när jag har vald att hämta ut i butik. Jag har i alla tillfällen haft med mig giltigt norskt pass, ordernummer, medlemsnummer, sms-avi skickad till min telefon, och orderbekräftelse. Jag har blivit nekad att hämta ut paketen, då mitt pass enligt dom inte tillräckligt visar att jag är jag. Og jag har därför 3 frågor:1) Kan en affär neka att godkänna et EU/EES-pass som en giltigt ID-handling?2) Kan en affär neka att godkänna någon annan ID-handling (än svensk utfärdat sådan), när det inte är nämt med ett ord i köpevillkoren att legitimering med normalt godkända ID-handlingar INTE fungerar? Köpevillkoren visar til "legitimera sig vid uthämtning"3) Är det lagligt att endast erbjuda köp av varor och tjänster til en specifik del av befolkningen? MvhMarte Johansen
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag ska besvara din frågeställning med den information jag har blivit given, återfinns det information som jag inte fått ta del av, kan utfallet bli ett annat vid besvarande av frågorna.1)För att besvara din första fråga återfinns det ingen lag i Sverige som kräver att man måste identifiera sig vid uthämtandet av paket osv. Därmed finns det inget lagstadgat krav på giltiga id-handlingar vid uthämtning. Däremot kan vi ta stöd av annan lagstiftning för att utreda om ett norskt pass är att anse som giltig ID-handling. Enligt 3 kap 7 § Penningtvättslagen måste banker i Sverige kräva identifikation av sina kunder för att förhindra finansiella brott. För att uppfylla detta krav får bankerna själva utfärda direktiv om vad som ska anses som giltig ID-handling. I och med att banker accepterar norskt pass/EES-pass som giltig ID-handling för att utreda möjligheterna till finansiella brott, finns det mycket som talar för att det är en allmänt accepterad ID-handling. Skatteverkets egna hemsida hänvisar till att EU-pass är giltiga ID-handlingar, och att EES-pass utfärdade efter 2006 har samma säkerhetsstandard som ett EU-pass, https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/idkort/villkorforattfaansokaomidkort/godkandaidhandlingar.4.76a43be412206334b89800035836.html#euees. Detta innebär alltså att ett norskt pass har samma säkerhetsstandard som ett svenskt pass (Svenskt pass = EU-pass). Ett norskt pass är därför lika användbart som ett svensk pass ur säkerhetssynpunkt. Accepteras svenskt pass, ska därför också norskt pass accepteras2)Utifrån det ovan sagda i besvarande av fråga 1, bör resultatet vara att en affär som accepterar svenska pass som legitimation också måste acceptera EU- och EES-pass då säkerhetskraven är desamma. Vad gällande andra ID-handlingar så som körkort eller ID-kort inom EU och ESS bör samma standard hållas, varav dessa ID-handlingar också borde accepteras. Dock är detta inte lika säkert då det kan finnas olika säkerhetskrav på olika ID-handlingar i olika EU-och EES-länder. Vad gällande ID-handlingar utanför EU, bör andra krav ställas och affärer borde ha större möjlighet att vägra godta dessa.3)I och med att det råder avtalsfrihet har affärer rätt att ingå avtal gällande varor och tjänster med vem dem vill, och därav också har de rätt att avstå från att ingå sådana avtal med personer de inte vill ingå avtal med. Skulle dock affärer avstå från att ingå affärer med en grupp kunder pga. religion, nationalitet osv. kan det utgöra diskriminering enligt Diskrimineringslagen. Det är dock en gränsdragning från fall till fall.Hoppas det var svar på din fråga!

Hur gör socialtjänsten när de omhändertar ett barn när föräldrarna vägrar lämna ifrån barnet?

2020-10-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |En bekant till mig har blivit inblandad me socialnämnden pga att hennes 13-åriga dotter har kommit berusad till skolan flera gånger och även haft blåmärken på kroppen. Kommunens soc menar att dotterns vårdbehov inte kan tillgodoses hemma. Pappan (som jag tror är den som misshandlat dottern) vägrar och säger att de inte får ta hans dotter ifrån honom. Vad kommer att Soc göra nu?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om socialtjänsten anser att det finns en påtaglig risk för att barnets utveckling eller hälsa skadas till följd av brister i omsorgen hemma, finns det en möjlighet för dem att gå till förvaltningsrätten och begära att hon ska omhändertas (2 § och 4 § LVU). Med det menas att barnet tas ifrån sin hemmiljö (10 § LVU). Vägrar pappan att lämna över dottern till socialtjänsten, har socialen en möjlighet till att begära stöd av polisen för att kunna verkställa omhändertagandet (43 § punkt 2 LVU). Socialtjänsten kan därför ha rätt att ta hans dotter ifrån honom, och med tvång med hjälp av polisen om det så krävs. Vänligen,

Rätten att taga arv och upprättande av testamente

2020-10-30 i Testamente
FRÅGA |Min dotter och min sonson är enda arvingarna. Måste jag upprätta ett testamente för att ange att sonsonen bara skall ärva laglotten d v s 1/4 av alla mina efterlämnade tillgångar?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att taga arvRättsregler kring arvsrätt återfinns i ärvdabalken (ÄB).När arvet ska skiftas tillämpas den legala arvsordningen i ärvdabalken, vilket innebär att den avlidnes släktingar delas upp i tre arvsklasser. Arvlåtarens bröstarvingar tillhör första arvsklassen och är därmed i första hand berättigade till arv (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Är det fler bröstarvingar ärver de lika lotter (2 kap. 1 § andra stycket 1 ÄB).Vidare stipuleras i paragrafen att om en av bröstarvingarna är avlidna, träder den avlidnes avkomlingar i dennes ställe och delar lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket 2 ÄB). Det här ger uttryck för den s.k istadarätten, som ger avkomlingar i senare led rätt att ärva då föräldern är avliden.TestamenteFör att arvet inte ska fördelas utifrån den legala arvsordningen i ärvdabalken måste ett giltigt testamente upprättas. Formkraven för ett testamente återfinns i 10 kap. 1 § ÄB. Har ett giltigt testamente upprättats, fördelas arvet utifrån testamentet och inte efter den legala arvsordningen.Arvsfördelningen i det aktuella falletJag tolkar din familjesituation som att din dotter och ditt barnbarn (sonson) är i livet, men att din son har avlidit.Om du väljer att inte upprätta ett testamente kommer din kvarlåtenskap att skiftas utifrån den legala arvsordningen. I ditt fall innebär det att din efterlämnade förmögenhet kommer att fördelas lika mellan din dotter och ditt barnbarn vid framtida arvsfördelning. De kommer att ärva femtio procent vardera av din kvarlåtenskap. Ditt barnbarn träder nämligen i din avlidne sons ställe och blir arvsberättigad (den s.k istadarätten). För att ditt barnbarn enbart ska ärva sin laglott (dvs. ¼ av din totala kvarlåtenskap) behöver du - precis som du skriver - upprätta ett giltigt testamente. Har du upprättat ett testamente kommer din efterlämnade förmögenhet att fördelas enligt testamentshandlingen och inte utifrån den legala arvsordningen.Det är viktigt att testamentet upprättas i enlighet med de lagstadgade formkraven för att handlingen ska vara giltig.Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente är du varmt välkommen att ta kontakt med vår juristbyrå på info@lawline.se. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur utreder socialnämnden faderskap om modern uppger fadern som okänd?

2020-10-30 i Faderskap
FRÅGA |Hur går socialnämndens utredning till för att söka efter en ev far till ett barn som modern uppgett fader okänd.
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilken lag är tillämplig?Lagen som reglerar frågor gällande faderskap är föräldrabalken (FB). Har socialnämnden en skyldighet att fastställa barnets fader?Socialnämnden har ålagts en skyldighet att försöka att utreda vem som är far till barnet och att fastställa faderskapet (2 kap. 1 § FB). En utredning inleds bland annat om modern uppger fadern som okänd, precis som du nämner i din fråga. Hur ser socialnämndens utredning ut?Först och främst försöker socialnämnden i kommunen där barnet i fråga är folkbokfört att samla in information från modern för att klarlägga vem som kan antas vara fadern (2 kap. 4 § FB). Även andra personer som kan bidra med relevanta uppgifter kan höras. Om det kan bedömas med tillräcklig säkerhet kontaktas den som kan antas vara fadern för att få tillfälle att bekräfta faderskapet (2 kap. 5 § FB). I vissa fall kan socialnämnden försöka få faderskapet fastställt via ett blodprov (DNA-test), om en viss person mycket troligen är fadern (2 kap. 6 § FB). Om blodprovet bekräftar faderskap kan domstolen fastställa detta genom dom om inte fadern bekräftar detta. Emellertid kan ingen tvingas till ett blodprov så om en part inte vill medverka får talan väckas vid domstol för att fastställa vem som är fadern till barnet (3 kap. 5 § FB). Som utgångspunkt är det moderns uppgifter som ligger som grund för den fortsatta utredningen. Däremot har modern under utredningens gång ingen skyldighet att hjälpa till att fastställa faderskapet. Hon har dock inte rätt till underhållsstöd om hon avstår att delta utan ett giltigt skäl (socialförsäkringsbalken 18 kap. 8 §). Att modern inte vet eller vill berätta vem fadern är påverkar inte socialnämndens skyldighet att verka för att barnet får vetskap om vem som är fadern. I vissa fall kan socialnämnden tvingas att lägga ner en faderskapsutredning. Exempelvis kan det vara omöjligt att få de uppgifter som krävs för att kunna göra en bedömning av faderskapsfrågan (2 kap. 7 § 1 punkten FB). Om ny information skulle tillkomma kan en nedlagd utredning återupptas fram till att barnet har fyllt 18 år eftersom socialnämndens utredningsskyldighet likväl består (2 kap. 1 § FB). Hoppas att du fick din fråga besvarad och om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till sjuklön vid behovsanställning?

2020-10-30 i Sjuk
FRÅGA |HEJVad betyder meningen i ett anställningsavtal...Anställningen är intermittent och avser endast tjänstgöring vid varje tillfälle.Anställningsformen fastställs vid varje tillfälle och efter varje arbetstillfälle är anställningsförhållandet avslutat.Jag är tim anställd med 40 tim/veckanBetyder detta att..... om jag blir sjuk får jag inget karens eller sjukavdrag på de tider vi har satt upp , kanske 3 veckor framåtvad betyder denna mening egentligen?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En intermittent anställning är en anställningsform som inte är lagreglerad. Det är en typ av timanställning som fungerar som en behovsanställning, och innebär just att ett nytt anställningsförhållande anses uppkomma vid varje nytt arbetstillfälle. Mellan arbetstillfällena finns det inget anställningsförhållande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det ses då som en anställning på viss tid.Sjuklön regleras i lag (1991:1047 om sjuklön (SjLL). Rätten till sjuklön gäller från och med den första anställningsdagen, förutom om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad, varvid rätten till sjuklön inträder först efter att arbetstagaren varit anställd i fjorton dagar (se 3 § SjLL). Som intermittent anställd måste du alltså ha arbetat mer än fjorton dagar i följd för att få rätt till sjuklön, eftersom ett nytt anställningsförhållande uppstår vid varje arbetstillfälle. Tidigare anställningar hos samma arbetsgivare ska dock räknas med, förutsatt att tiden mellan arbetstillfällena inte överstiger fjorton dagar.Eftersom sjuklön är avsedd att kompensera arbetstagaren för dennes missade arbetstillfällen vid sjukdom, innebär det att för att en rätt till sjuklön ska föreligga vid en intermittent anställning måste arbetstagaren vara schemalagd. Du har således rätt till sjuklön under de dagar du är schemalagd, men inte om sjukdom skulle inträffa på dagar mellan dina arbetstillfällen. Detta förutsätter också att du vid sjukdomens inträffande har arbetat fjorton dagar i följd hos arbetsgivaren.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,