Vad är en förordning?

2020-07-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Hur kommer en förordning till om man ska beskriva det mer utförligt än "att den kommer från regeringen och att den ligger under en lag"?Med vänlig hälsning,
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag, förordning och föreskrift är olika typer av regler som ska följas. Skillnaden mellan dessa består bland annat i vem som får utfärda dem, d.v.s. vem som får skapa regeln. Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner, se 8 kap. 1 § Regeringsformen (RF). Syftet med en förordning (som meddelas av regeringen) är att skapa regler som kompletterar lagen och skapa ytterligare preciseringar.Skulle en lag, förordning eller föreskrift strida mot varandra finns en hierarki som talar om vilken av dessa som får företräde. Ordningen är följande:Grundlag Lag Förordning FöreskriftMvh

Vad händer om man vill reklamera/häva köpet av en vara köpt via telefon?

2020-07-12 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Är en åttioplussare, som inte kan motionera på gym och/eller simhall nu i coronatider. Köper (2020-04-30) per telefon en motionscykel, Den levereras några dagar senare. Transportskada på plastkåpa samt defekt som gör att styret inte kan låsas. Den kan alltså inte användas för sitt ändamål.Säljare är Arc E-Commerse AB i Haninge och Klarna har fakturerat.Reklamerar skadorna i rekommenderat brev den 5 maj där jag begär att få häva köpet med hänvisning till skadorna och påpekar samtidigt att produkten tycks vara av undermålig kvalité, Samt erbjuder mig att omedelbart returnera produkten bara de sänder returfraktsedel.Sedan dess har jag i åtskilliga mejl - med en dåres envishet - upprepat min begäran om att få häva köpet. "Oskar J." på Arc har lika envist upprepat att han har rätt att laga eller byta ut produkten.Någon returfraktsedel har inte skickats mig förrän i dag - 12 juni.Nu undrar jag hur lång tid en leverantör kan hålla på och förhala ett reklamationsärende. Vad är rimlig tid att rätta till fel?Jag returnerar nu motionscykeln omgående. Arc hävdar att de har rätt till tre försök att rätta till felen - oavsett hur lång tid det tar. Vad är rimlig tid??Med hälsningar/
Jessica Sarhede |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad tråkigt att höra att du haft så mycket besvär, jag hoppas svaret nedan ger dig uppmuntrande besked. Eftersom att du köpte motionscykeln via telefon och inte besökte en butik, så är det inte konsumentköplagen som i första hand blir aktuell utan hem& distansavtalslagen, 1 § hem & distansavtalslagen. Fördelen med den lagen är att du alltid har rätt ångerrätt i 14 dagar vilket inte gäller köp i butiken då konsumentköplagen är tillämplig (om inte butiken erbjuder dig öppet köp men det är inget lagstadgat krav utan ett val för näringsidkaren), 2:10 1 st hem& distansavtalslagen.Du har alltså rätt att ångra dig om du hör av dig till Arc E-Commerce inom 14 dagar, dessa 14 dagar börjar räknas från den dag att du fick hem cykeln, 2:12 1 st hem& distansavtalslagen. Du har dessutom en lagstadgad rätt att bli informerad av företaget att du har en ångerrätt innan köpet, på ett begripligt sätt i en varaktig form (alltså är inte endast att muntligt nämna det är tillräckligt), 2:3,5 jämte 2:12 4 st hem & distansavtalslagen.Du skriver att du beställde cykeln 30/4, cykeln levereras några dagar senare förmodligen inte på helgen, så den 4/5 vilket är första vardagen om den inte kom dagen efter du beställde. Du har skickat ett rekommenderat brev och därför verkligen vidtagit åtgärder för att brevet så skyndsamt som möjligt ska nå Arc E-Commerse. Med rekommenderat brev bör du kunnat spåra brevet och sett vilken dag det levererats men oavsett får det förutsättas rekommenderade om inte vardagen efter avsändelsen, nå mottagaren inom 2 vardagar. Du har därför med bred marginal inom 14 dagar, meddelat säljaren att du vill häva köpet och har därför rätt till att köpet återgår, det behöver alltså inte ens vara något fel på cykeln den hade kunnat komma i bra skick och utan söndriga delar och du hade fortfarande haft rätt att ångra köpet om du meddelat säljaren inom 14 dagar.Det som du kanske eventuellt hade behövt stå för kan vara returen, vilket du erbjudit dig att göra bara de skickar retursedeln. När du utövat din ångerrätt (meddelat att du vill häva köpet) så ska näringsidkaren skicka tillbaka de pengar du betalat. Det står uttryckligen i lagen att denna återbetalning till dig ska ske utan dröjsmål och senast inom 14 dagar om varan inte hade skickats ännu. I detta fall har du mottagit cykeln och då står det i lagen att näringsidkare inte behöver återbetala dig förrän de fått tillbaka cykeln, 2:14 2 st. I ditt fall beror det ju dock på att de förhalar processen, du skickade meddelande 5/5 att du ville häva köpet och bad dem skicka en retursedelDu skriver att du returnerade cykeln omgående efter du fått retursedeln 12 juni, efter det anser jag att du ska förvänta dig återbetalning inom 14 dagar efter det cykeln mottagits, det är rimlig tid att vänta enligt lagen, speciellt nu när det är Arc E-Commerse som orsakat för förseningen.Vad Oskar J refererar till är principerna från konsumentköplagen, då huvudregeln är att näringsidkaren först har rätt att skicka en ny likadan cykel (omleverans) eller reparera den cykeln de redan skickat till dig (avhjälpande) innan du får rätt att häva köpet, valet är deras. Men i ditt fall gick cykeln inte ens att använda för sitt ändamål då styret inte gick att låsa fast, ett fel av sådan stor betydelse kunde ge dig rätt att häva ändå. Dock står det ingenstans i konsumentköplagen att näringsidkaren har 3 försök på sig att rätta till felet, detta stämmer inte alls. Men framförallt är det inte relevant oavsett för dig då köpt cykeln via telefon och därmed inte besökt Arc E-Commerse affärslokal för köpet och därmed har full ångerrätt.Har du inte återfått pengarna efter att du skickat tillbaka cykeln inom 14 dagar hade jag vänt mig till Arc E-Commerse och sagt att du har rätt att få pengarna tillbaka och hänvisat till angivna de angivna lagrummen då du utnyttjat din ångerrätt och har all rätt att häva köpet (framförallt 2:10 och 2:14). Annars kan du meddela att du kommer göra ett ärende av detta hos Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och då om du inte redan gjort det sparar din mailkonversation med Oskar J på företaget, kvittot på cykeln, kvittot på det rekommenderade brevet och kopia på brevets innehåll om du har det, desto mer desto bättre. I sista hand skulle det vara att du kunna vända dig till domstolen, men beroende på vad cykeln kostar skulle jag råda dig att ha det som ett sistahandsalternativ då det kan leda till rättegångskostnader, och som minst en ansökningsavgift.Jag hoppas detta var svar på din fråga och att det löser sig då du har rätt att få tillbaka pengarna för cykeln så fortsätt stå på dig!Med vänlig hälsning,

Vem som äger bättre rätt till en gemensam bostad vid ett upplöst samboförhållande

2020-07-12 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo ska separera. Vi är oense om vem som ska få bo kvar i vår gemensamma villa. Om båda har ekonomiska möjligheter att ta över huset, hur blir det då, vem får det? Vi har ett gemensamt barn, och jag har ett barn sedan tidigare som bor heltid hos mig. Jag tycker därför att jag har störst behov av huset. Hur fungerar det? Och hur går man tillväga? Mvh
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna besvara din fråga kommer jag använda mig av sambolagen (nedan förkortad SamboL). Jag kommer inledningsvis redogöra för det allmänna rättsläget kring din fråga, och slutligen förklara vad som gäller i just ditt fall.Vem som kan anses ha bättre rätt till bostaden i ett upplöst samboförhållandeSambors gemensamma bostad utgör samboegendom om egendomen har förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Det är samboegendomen som ska fördelas vid en begärd bodelning (8 § stycke 1 SamboL). För att den ena sambon, i detta fallet du, ska få överta den gemensamma bostaden så ska en behovs och- skälighetsbedömning göras (16 § stycke 2 SamboL).I bedömningen ska hänsyn tas till om det finns barn i samboförhållandet och om barnet/barnen huvudsakligen kommer bo hos den ena sambon. Vid sådana situationer brukar den sambon i regel ha det största behovet av bostaden. Detta gäller även om barnen inte är gemensamma. Då ska förhållandet att barnen bott hos samborna under sambotiden vara en omständighet som talar för att bostaden bör övertas av den sambo som barnen fortsatt kommer att bo med. Ytterligare omständigheter som kan tas med i behovsprövningen är ålder, handikapp, hälsa, arbetsplats och respektive persons möjlighet att erhålla bostad på annat håll.Andra omständigheter som kan ingå i skälighetsbedömningen är att egendomen kan ha ett visst affektionsvärde för respektive sambo, där värdet bygger på personliga och känslomässiga grunder.Den sambo som lämnar ifrån sig den gemensamma egendomen, i detta fallet bostaden, förlorar inte värdet av denna. Skulle du överta er bostad ska värdet av den avräknas på värdet av din andel i bodelningen. Skulle din andel vara mindre än värdet av bostaden som du ska överta ska du betala mellanskillnaden. Är värdet av det som övertas ringa så kan du som övertagare undkomma en sådan avräkning och på den grunden behålla den utan att ingå ett skuldförhållande till din före detta sambo.Ett rättsfall värt att nämna är RH 2002:12 där båda makarna hade samma förutsättningar att överta fastigheten och skaffa ett nytt boende. Deras behov till fastigheten sågs som likvärdiga. Tilläggas bör att makarna vid tiden för avgörandet hade två gemensamma barn som hade hunnit bli myndiga. Det tredje barnet bodde växelvis hos föräldrarna som hade gemensam vårdnad till barnet. I det fallet kunde barnets boende inte vara en avgörande faktor i bedömningen om vem som ägde bäst rätt till fastigheten.Vem har bättre rätt till er gemensamma villa?Av informationen som du lämnar framgår det att villan är er gemensamma, vilket gör att jag förmodar att den införskaffats för gemensam användning. Villan är därför att bedöma som samboegendom som ska fördelas om någon av er begär en bodelning. Om du ska få överta er gemensamma villa ska det göras en behovs- och skälighetsbedömning.Det är vid en samlad bedömning svårt för mig att kunna svara på vem av er som äger bäst rätt till att överta villan. Det ska däremot vid en sådan bedömning tas hänsyn till eventuella barn i samboförhållandet. Du nämner att du och din sambo har ett gemensamt barn och att du har ett särkullbarn sedan tidigare. Mot bakgrund av detta, samt att ditt särkullbarn på heltid bor med dig, så borde det kunna väga tungt i en skälighets- och behovsprövning. Beroende på vart ert gemensamma barn huvudsakligen kommer bo så kan den omständigheten också komma att spela in i bedömningen. Kommer ert gemensamma barn huvudsakligen bo med dig borde det också kunna väga tungt och tyda på att du har bättre rätt till villan.Som jag nämner ovan så kan omständigheter som era åldrar, eventuellt handikapp, övrig hälsa, arbetsplats och era respektive möjligheter att hitta boende på annat håll vägas in. Detta är omständigheter som jag dessvärre inte känner till för ditt fall vilket gör att jag heller inte kan göra en mer omfattande bedömning.Tips och råd kring hur du kan gå tillvägaDet som först bör uppmärksammas är att en bägaran om bodelning ska göras senast ett år efter det att ert samboförhållande upphörde (8 § stycke 2 SamboL). Din begäran kan göras både skriftligt och muntligt men ur bevishänseende rekommenderar jag att du gör det skriftligt. Den sambon som påstår att denne har framställt en begäran om bodelning har som regel nämligen bevisbördan för detta. Ett tips på hur du kan gå tillväga för att skriftligen begära bodelning gentemot din före detta sambo är att skicka begäran per rekommenderat brev eller framställa begäran i vittnes närvaro.Av omständigheterna verkar det inte som att du och din före detta sambo kommer kunna lösa bodelningen på egen hand. Jag skulle därför råda dig att hos tingsrätten ansöka om en bodelningsförättare. Det tingsrätten gör är att utse en bodelningsförättare som hjälper er att genomföra bodelningen mellan er. Ni får då hjälp med att bland annat komma överens om vem av er som ska överta er gemensamma villa. En sådan ansökan ska göras hos tingsrätten där du eller din sambo var folkbokförd den 2 november föregående år (2019).Det bodelningsförättaren i första hand gör är att försöka få fram en frivillig överenskommelse mellan er. Om ni inte kan komma överens gör bodelningsförättaren en tvångsdelning av er samboegendom. Du kan läsa mer på Sveriges domstolars hemsida genom att trycka här.SammanfattningsvisDet är vid en samlad bedömning svårt för mig att kunna avgöra vem av er som har bättre rätt till er gemensamma villa. Av omständigheterna du däremot nämner skulle du troligtvis kunna ha bättre rätt till den mot bakgrund av att du har ett särkullbarn som på heltid bor hos dig. För att du ska kunna få hjälp med ditt ärende råder jag dig i första hand att begära en bodelning om du inte redan har gjort detta. Därefter skulle jag tipsa dig om att hos tingsrätten ansöka om att få hjälp av en bodelningsförättare. Detta för att bodelningen ska kunna göras så smidigt som möjligt och att ni förhoppningsvis slipper fler meningsskiljaktigheter på den vägen.Jag hoppas du fick svar på din fråga och får passa på att önska dig lycka till!Trevlig sommar!Med vänlig hälsning,

Arv som varit enskild egendom har använts till renovering av ett gemensamt hus

2020-07-12 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag ligger i skilsmässa och därefter väntande bodelning. När min pappa gick bort för några år sen fick jag ut ett arv (pengar)som det i testamentet stod skulle vara enskild egendom. Jag och min maka äger ett hus,50% var. Under åren har allt mitt arv gått till att betala för det gemensamma boendet, takbyte, renovering och allmänt underhåll. Detta då man ju trodde att äktenskapet skulle vara ända till döden. Vi har alltid annars delat alla kostnader och betalat räkningar från bägges konto.Hur gör man i bodelningen, hur skall dessa pengar räknas in eller räknas bort. Råder stor förvirring. Mvh
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som är tillämplig är äktenskapsbalken (ÄktB), jag kommer att utgå från denna när jag besvarar din fråga. Giftorättsgodset ingår i bodelningenSom du redan verkar förstå så är det bara giftorättsgodset som kommer ingå i bodelningen. Vad som är giftorättsgods framgår av 7 kap. 1 § ÄktB och är all egendom som inte är enskild egendom. Vad som är enskild egendom framgår i sin tur av 7 kap. 2 §. Ditt arv har investerats i ert gemensamma husSom du beskriver det så har du investerat ditt arv, som är enskild egendom (7 kap. 2 § punkt 4 ÄktB), i ert gemensamma hus. I 7 kap. 2 § punkt 6 regleras vad som gäller när någonting annat (substitut) träder in i stället för den enskilda egendomen, i ditt fall takbyte och renovering av huset. Utgångspunkten är att det som träder in i stället också blir enskild egendom. Detta bör följaktligen innebära att den del av värdeökningen som motsvarar den del av arvet som lagts på renoveringen ska utgöra enskild egendom vid bodelningen. Viktigt är dock att man kan särskilja substitutet från de övriga tillgångarna, vilket kan bli svårt i ditt fall. Om det inte har varit väldigt, väldigt tydligt vilka pengar som har använts till vilka åtgärder på huset - så att det är uppenbart och lätt att separera arvet från det som ska utgör giftorättsgods, så kan det bli svårt för dig att hävda att en del av husets värde utgör din enskilda egendom. SammanfattningSammanfattningsvis bedömer jag att det kommer bli svårt för dig att hävda att ert gemensamma hus, som klassas som giftorättsgods, delvis ska vara din enskilda egendom p.g.a. renoveringarna som betalats med pengarna från ditt arv. Det allra bästa hade varit om detta på förhand hade reglerats i ett äktenskapsförord. Om du behöver mer juridisk hjälp så rekommenderar jag dig att boka en tid med någon av våra erfarna jurister!Vänliga hälsningar,

Polisens befogenhet vid husrannsakan, hur den ska utföras samt vad som får tas i beslag

2020-07-12 i Förundersökning
FRÅGA |Får husrannsakan göras av polis utan fullmakt, samt gå in igenom olåst ytterdörr. Och där beslag ta Pengar Ca 50.000 kr. Där han kan bevisa att han fått pengarna från Pensionsmyndigheten, efter att ha fått vänta på sitt bostads tillägg. Kvitton finns som bevisar att det kommer från en statlig myndighet, och inte från någon brottslighet.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka befogenheter polisen har för att göra husrannsakan, hur den får utföras samt vad de får ta i beslag. Jag tolkar även din fråga som att husrannsakan här gäller i en bostad, hos en privatperson. Jag kommer bryta ned din fråga i två delar, och sedan sammanfatta mitt svar genom att ge dig råd om vad du kan göra.Vad krävs för att polis ska få göra husrannsakan?Din fråga gäller husrannsakan efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar av polisen. Det får polisen göra om det finns anledning för de att anta att ett brott har begåtts, om brottet har fängelse i straffskalan. Då får husrannsakan ske i hus eller liknande, för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar för att utreda omständigheterna kring brottet (28 kap. 1§ första stycket rättegångsbalken). Beslutet om husrannsakan får endast ske om skälen för att göra husrannsakan väger tyngre än intrånget som husrannsakan innebär för den som är misstänkt (28 kap. 3a§ RB). Denna övervägning sker i varje enskilt fall utifrån de omständigheter som är relevanta i det fallet. De som kan fatta beslut om husrannsakan är undersökningsledaren, åklagaren eller tingsrätten (28 kap. 4§ första stycket RB). Det finns inget krav på fullmakt för att få utföra en husrannsakan, eftersom denna behörighet följer direkt av lagen. Vad gäller din fråga om ytterdörren, får polisen inte lov att skapa olägenhet eller annan skada, om det inte är ytterst nödvändigt (28 kap. 6§ första stycket RB). Jag tolkar denna bestämmelse som, att om ytterdörren är olåst och enkelt går att öppna, borde polisen inte få bruka våld för att ta sig igenom den. Polisen får dock bruka våld för att öppna ett rum, om det krävs (28 kap. 6§ andra stycket RB).Vad får polisen ta i beslag?Polisen får beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen (27 kap. 1§ första stycket rättegångsbalken). Även beslut om beslag fattas av undersökningsledaren eller åklagaren. Det finns bestämmelser om när något inte får tas i beslag, men det gäller främst skriftliga handlingar och under vissa väldigt specifika omständigheter, bland annat om tystnadsplikt gäller (27 kap. 2§ första stycket RB). Så polisen får alltså beslagta pengarna om det skäligen kan antas ha betydelse för utredningen.Vad du kan göra om du emotsätter dig beslagetOm du sätter dig emot beslaget av pengarna, kan du begära att rätten prövar beslaget, om beslaget har utförts utan att rätten begärt det (27 kap. 6§ första stycket RB). Då måste rätten så snart som möjligt, helst inom fyra dagar, hålla en förhandling om detta. Då har du möjlighet att ge in kvitton och liknande handlingar som du vill ska ligga till grund för rättens beslut. Sammanfattningsvis betyder detta att polisen får lov att utföra en husrannsakan på beslut av utredningsledaren eller åklagaren, utan fullmakt, för att beslagta föremål, så som pengar, som de anser är av relevans för att utreda ett brott som har fängelse i straffskalan. Du kan kontakta polisen och även skicka in kopia på kvitton och liknande, och även begära en förhandling hos tingsrätten. Tyvärr kan jag inte ge mer vägledning i denna fråga eller säga om deras beslut kommer ändras, då jag inte vet vilken misstanke det gäller eller vilka grunder som beslutet fattats på.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Är make skyldig att utge ersättning för nyttjande av samägd lägenhet?

2020-07-12 i Bodelning
FRÅGA |Min man och jag har ansökt och fått beviljad skilsmässa, Han förhalar nu bodelningen. Han bor kvar i vårt gemensamma hus medan jag flyttade till en dyr hyreslägenhet. Vi äger halva huset var och lånen står på oss båda. Han lyckades avtala bort amorteringen (utan min vetskap och underskrift) och betalar bara räntorna, ca 2000 kr per månad.Har jag rätt att få nyttjanderättsersättning för tiden från skilsmässan gick igenom tills vi får huset sålt?
Betül Duran |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är problemet?Frågan är om make är skyldig att utge ersättning för nyttjande av egendom som ägs tillsammans av makarna från den kritiska punkten (det vill säga datumet då ni ansökte för äktenskapsskillnad) tills bodelning förrättas. Varken i äldre eller nuvarande lagstiftning har en bestämmelse som svarar på den frågan och eftersom rättsläget var oklart, har frågan behandlats av domstolar i praxis.Kan man begära ersättning från sin make för nyttjandet av bostadsrätt om det är domstolen som förordnade kvarsittning? Högsta domstolen angett i ett rättsfall att en sambo som efter separationen bott kvar i samägd bostadsrätt är skyldig att betala ersättning till den andra parten för nyttjandet (NJA 2006 s206). I detta fall var det domstolen som beslutade att en av parterna ska bo kvar tills bodelning förrättas. Bodelning dröjde ungefär fyra år vilket ansågs ovanlig lång tid som berättigade den flyttande parten till ersättning för nyttjandet av bostaden. Det vill säga att i det fallet flyttade parten var tvungen att flytta på grund av domstolsbeslut. I rättsfallet anges också att principen att betala ersättning för nyttjande av samägd egendom, gäller för makar och sambor. Kan man begära ersättning för nyttjande av samägd bostadsrättslägenhet trots att den flyttande parten självmant flyttat ut?I ett rättsfall från hovrätten har den fråga tagits upp. Rättsfallet handlade om en sambo som självmant flyttat ut från samägd bostad efter separationen och inte betalat bostadsrättens kostnader efter den tidpunkten tills den såldes (RH 2015:52). Sambon som bott kvar i lägenheten begärde ersättning för hälften av bostadsrättens kostnader och den flyttande sambo bestred hans yrkande och som skäl anförde att den sambo som bott kvar ensam var skyldig att betala ersättning för nyttjandet av bostadsrätten. Det vill säga att hon begärde att hennes skuld för hälften av bostadsrättskostnader ska kvittas mot den fordran som hon fick mot den sambo som bott kvar för nyttjandet av bostaden. Den flyttande sambon ansetts betalningsskyldig trots att den andra sambon ensam bott kvar i lägenheten och den flyttande sambons begäran om ersättning för nyttjandet av bostaden ogillades i rätten. Domstolen fäste vikt vid om den ena parten tvingat eller bett om den andra parten att flytta. Om den part som utan vållande bor kvar i bostaden, när den andra flyttar ut, ska inte stå för kostnader ensam.Vad innebär detta för dig?Av det ovan anförda konstateras att om din make fick bo kvar på grund av ett domstolsbeslut, måste det ha gått ovanlig lång tid för att du ska ha rätt till ersättning för nyttjande av lägenheten. Men om du själv valt att flytta ut utan något tvång av din make, kan du inte begära ersättning utan du kan till och med bli ersättningsskyldig för bostadsrätts kostnader som din make fick stå för tills ni får husen sålt.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Är en kopia av ett testamente giltigt?

2020-07-12 i Testamente
FRÅGA |Efter en mans bortgång har man hittar kopia av ett testamente, där det står att all hans tillhörigheter ska gå till den damen han haft en lång relation med. De levde som sambo/särbo. Kopian av testamentet är underskriven och stämplad, att det ser ut exakt som originalet. Testamentet skrevs 2005-12 och han gick bort i maj i år. Mannen har inga barn, men en bror och syskon barn. Vad är chansen för kvinnan att få ta del av arvet?
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör validiteten av ett testamente. Den lag som reglerar detta är ärvdabalken (ÄB) och det är den lag jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga.Om upprättande av testamente, 10 kap. ÄBDet finns ett par formkrav som ska vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt. Enligt 10 kap. 1 § ÄB ska ett testamente 1. upprättas skriftligen och 2. bevittnas av två stycken personer som ska ha undertecknat handlingen.Förutsatt att mannens testamente uppfyller dessa krav så kommer kvinnan i fråga att ärva mannen i enlighet med hans vilja. Är en kopia av ett testamente giltigt?I ditt fall är det nyfunna testamentet en kopia av ett testamente, det mår därför utredas under vilka förutsättningar detta är giltigt. Kopian kan vara giltig om originalhandlingen har uppfyllt formkraven och om det inte finns några skäl att anta att kopians innehåll inte överensstämmer med originalet. I de fall originalhandlingen inte kan hittas och det enda man har att utgå från är en kopia så kan det bli problematiskt att avgöra. Enligt 10 kap. 5 § ÄB kan ett testamente nämligen återkallas av testatorn, det måste därför kunna konstateras att detta inte har skett och att det fortfarande finns ett giltigt testamente som ger uttryck för testatorns yttersta vilja. Det åligger testamentstagaren att bevisa att testamentet inte har återkallats. SammanfattningKvinnan (testamentstagaren) i fråga har att bevisa att detta testamente utgör mannens yttersta vilja och att originalhandlingen inte har återkallats av testatorn på något sätt. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga!Vänliga hälsningar,

Hur räknas uppsägningstiden för en hyresrätt?

2020-07-12 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej,Jag har hyrt ut min bostadsrätt i andra hand och har en situation med min hyresgäst om uppsägningstiden. I avtalet skrev vi in under särskilda bestämmelser att "Avtalet kan sägas up av bägge parter när som helst under uthyrningstiden. Då gäller en månadsuppsägningstid". Hyresgästen sa upp bostaden skriftligt den 5:e juli.Jag menar att hyreslagen säger att uppsägningstid alltid räknas i hela månader och att det således är 31:a augusti som gäller som utflyttningsdag, medan hyresgästen menar att den var uppsagd till den 5:e augusti enligt klausulen. Vad gäller?
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag använda mig av jordabalken (förkortas JB).Precis som du säger räknas uppsägningstiden i hela månader, det står dels i den s.k. hyreslagen (12 kap. 4 § JB). Hyreslagen föreskriver som utgångspunkt en uppsägningstid på tre månader, men det är fullt tillåtet att avtala om en kortare uppsägningstid vilket du och din hyresgäst gjort. Alldeles oavsett om man har avtalat om en kortare uppsägningstid eller inte så räknas uppsägningstiden i hela månader, som du säger själv. I ditt fall innebär det alltså att uppsägningstiden är slut den 31 augusti och inte den 5 augusti. Klausulen säger inget annat utan min tolkning är att den snarare bekräftar att ni avtalat om en månads uppsägningstid medan beräkningen följer det som föreskrivs i lag och sedvänja. Jag vill dock bara anmärka på att du i din fråga beskriver att du i andrahand hyr ut din bostadsrätt och om du inte gör detta som i en näringsverksamhet så gäller en särskild lag före den s.k. hyreslagen. Den lagen heter lag om uthyrning av egen bostad och innehåller vissa specialbestämmelser för just situationen att man hyr ut sin egen bostad. Enligt lagen har hyresgästen en månads uppsägningstid istället för tre månader (vilket ni själva avtalat om redan) men oavsett så räknas uppsägningstiden i hela månader (3 § andra stycket lag om uthyrning av egen bostad).Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,