Jämkning av testamente för att utfå laglott kräver ingen klandertalan

2010-12-30 i Laglott
FRÅGA |Vid arv efter vår mor fanns testamente där mor och far ärver allt efter varandra med full äganderätt. Räcker det att vi i bodelningen efter mors död antecknat att vi vill ha jämkning av testamente eller måste vi klandra testamentet vid tingsrätt,för att få ut vår laglott efter vår fars död. Tacksam för svar
Anna Eriksson |Hej, För att bröstarvinge ska utfå sin laglott räcker det att begära en jämkning av testamentet, det krävs med andra ord ingen klandertalan enligt 14 kapitlet ärvdabalken. Jämkning sker genom att arvingen inom sex månader från att han erhöll testamentet påkallar en jämkning av testamentet genom att informera testamentstagaren om sitt jämkningsanspråk eller genom att väcka talan med testamentstagaren om jämkning av testamente, se 7 kapitlet 3 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Som bröstarvinge blir har man dock inte rätt att kräva ut sin laglott när testamentet är till förmån för den efterlevande maken. Det faller tillbaka på reglerna i 3 kapitlet ärvdabalken där det framgår att en bröstarvinge inte utfår sitt arv förrän båda makarna avlidit. Men det krävs alltså ingen klandertalan av testamentet utan det räcker med att påtala att man som arvinge vill jämka testamentet. Med vänliga hälsningar

Om laglott

2010-10-20 i Laglott
FRÅGA |Min far har skrivit ett testamente där hans sambo ska få sitta i orubbat bo. Måste jag vänta till hon avlider innan jag får ut min laglott?
Angelica Hage |Bröstarvingar (den avlidnes barn) har alltid rätt att få sin laglott, dvs. hälften av den arvslott de skulle fått om det inte hade funnits ett testamente. Har en förälder testamenterat bort sina tillgångar till någon annan än sina barn, kan barnen begära jämkning av testamentet för att skydda sin laglott, enligt Ärvdabalken 7 kap. 3 § (https://lagen.nu/1958:637). Då din fars sambo inte är din mor så gäller för dig som särkullbarn att du har rätt att få din laglott genast (gemensamma barn har rätt till efterarv). Både särkullbarn och gemensamma barn kan begära jämkning av testamentet för att skydda sin laglott. Laglottsjämkningen ska enligt Ärvdabalken 7 kap. 3 § och 14 kap. 5 § (https://lagen.nu/1958:637) begäras inom sex månader efter det att barnet har fått delgivet testamentet. Med vänliga hälsningar

Förstärkt laglottsskydd vid gåva

2010-09-21 i Laglott
FRÅGA |hej min far var omgift när han dog. År 1983 finns ett köpeavtal där hans fru köpt halva huset. År 2007 skriver han ett gåvobrev och ger henne den andra hälften av huset. Hon står nu då som ensam ägare av huset. Är inte detta kränkning av min laglott?
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Det som främst aktualiseras i detta fall är Ärvdabalkens (ÄB) regler om laglott, se ÄB 7 kap https://lagen.nu/1958:637#K7. Enligt 7 kap 1§ utgörs laglotten av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge. Resterande del av kvarlåtenskapen kan arvlåtaren fritt förfoga över genom testamente. Laglotten utgörs alltså av hälften av den avlidnas kvarlåtenskap och ska fördelas mellan bröstarvingarna. Även om det finns ett testamente, går barnets rätt att utfå sin laglott före detta. I ärvdabalken (ÄB) finns ett förstärkt skydd för bröstarvinges laglott, se https://lagen.nu/1958:637#K7. 7 kap 4 § ÄB stadgar att om den avlidne under sin livstid skänkt bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, kan bröstarvinge enligt 7 kap 3 § påkalla jämkning. Vid nedsättning av gåvan ska denna återgivas eller och om detta ej kan ske, ersättning utges för dess värde. Vill bröstarvinge göra denna rätt gällande mot gåvotagaren, ska han väcka talan inom ett år från bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Försittes denna tid, är rätt till talan förlorad. Vid bedömningen av om gåvan är att likställa med testamente tar man hänsyn till omständigheterna i det konkreta fallet. En omständighet som talar för att så är fallet är att gåvan givits på arvlåtarens dödsbädd eller att denne trots gåvan, behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen, d.v.s. att din far i detta fall fortsatt att bo kvar på fastigheten. Om bestämmelsen i ÄB 7:4 är tillämplig skall vid laglottens beräkning värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen, varefter laglotten beräknas på vanligt sätt. Det krävs inte att arvlåtaren avsett att genom gåvan kränka laglotten för att lagrummet ska kunna tillämpas. Om din laglott kränkts p.g.a. gåvan beror även på hur din fars egendomsförhållanden såg ut i övrigt. Om gåvans värde understiger hälften av din fars totala kvarlåtenskap, kan du som bröstarvinge fortfarande få ut din laglott. Ofta torde dock en fastighet vara den egendom som är mest värdefull för en privatperson. Vid kränkning av bröstarvinges rätt till laglott finns då möjligheten att försöka återvinna gåvan med hjälp av det förstärkta laglottsskyddet. Hoppas svaret varit till hjälp, Med vänlig hälsning

Testamente och laglott

2010-07-22 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min hustrus mamma har just gått bort. Mamman var inte gift med hennes pappa utan sambo sedan 45 år med min hustrus styvfar. Hon är det enda barnet och följaktligen enda bröstarvingen. Frågan är nu: Har hon rätt att begära ut sin arvslott efter sin mamma, trots att ett testamente finns som säger att efterlevande sambo skall sitta i orubbat bo? Tilläggas kan att min hustru och våra barn är enda arvtagare i testamentet när min svärfar sedan dör.
Jens Lidén |Hej! Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). I mitt svar utgår jag från att du med orubbat bo menar att efterlevande sambo ska få behålla kvarlåtenskapen efter din hustrus mor. Att din hustru och era barn enligt testamentet är arvtagare efter sambon tolkar jag som att det finns en föreskrift i testamentet om sekundosuccession, dvs. en föreskrift om att din hustru och era barn ska få egendomen då den efterlevande sambon går bort. Genom ett testamente kan den som upprättar testamentet (testatorn) ensidigt sätta den legala arvsordningen åt sidan. Kvarlåtenskapen kommer då att fördelas i enlighet med testatorns vilja. Det finns dock vissa begränsningar av testators rätt att genom testamente förordna över kvarlåtenskapen. Som du nämner är din hustru bröstarvinge till testatorn, se 2 kap. 1 § 1 st. ÄB. Bröstarvingar till testator är alltid berättigade till laglott. Märk väl att laglotten utgör hälften av den arvslott som skulle ha tillfallit bröstarvingen om testamente inte hade upprättats, 7 kap. 1 § ÄB. Ett viktigt påpekande i sammanhanget är att laglotten inte utfaller automatiskt. Den bröstarvinge som vill ha sin laglott måste begära jämkning av testamentet. Regler om jämkning av testamente finns i 7 kap. 3 § ÄB. Av 7 kap. 3 § 3 st. ÄB framgår att en bröstarvinge som vill ha sin laglott måste begära jämkning av testamentet inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet. Utebliven jämkning inom denna sexmånadersfrist medför att bröstarvingen förlorar sin rätt till laglott. Jämkning kan ske antingen direkt till testamentstagaren eller genom att talan väcks mot denna. En föreskrift om sekundosuccession i ett testamente medför att testamentstagaren erhåller egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att testamentstagaren blir ägare till egendomen men saknar rätt att genom förordnande i testamente sätta sekundosuccessionen ur spel. Testamentstagaren kan dock förfoga över egendomen genom rättshandlingar i levande livet. Sammanfattningsvis kan sägas att testamentet innebär att din hustru inte kan begära ut sin arvslott efter sin mor. Din hustru är dock berättigad till laglott, som utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom din hustru är den enda bröstarvingen kommer laglotten i detta fall uppgå till hälften av kvarlåtenskapen (arvslotten hade uppgått till hela kvarlåtenskapen om ett testamente inte hade upprättats). För att erhålla sin laglott fordras dock att din hustru jämkar testamentet inom sex månader från det att hon blev delgiven testamentet (7 kap. 3 § 3 st. ÄB). Sker jämkning inom tidsfristen erhåller din hustru sin laglott (hälften av kvarlåtenskapen). Din hustrus styvfar erhåller det som återstår av kvarlåtenskapen (den andra hälften av kvarlåtenskapen). På grund av föreskriften i testamentet om sekundosuccession erhåller din hustrus styvfar denna egendom med fri förfoganderätt. Det innebär att han inte kan testamentera bort egendomen. Han kan däremot företa rättshandlingar avseende egendomen då han fortfarande är i livet. ÄB hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänligen,

Rätt till laglott vid förälders död

2010-11-10 i Laglott
FRÅGA |Vi är fyra särkullbarn. När vår mor avled 2002, erhölla mina tre syskon ca 20 000 kr vardera. Maken sitter i orubbat bo. Bouppteckning, testamente, äktenskapsförord samt ett antal försäkringar finns upprättade. Vart vänder jag mig för att få ut min del i arvet efter min mor. Med vänliga hälsningar
Mathias Gunnervald |Hej, För frågor gällande arv och testamente är ärvdabalken, ÄB tillämplig. (https://lagen.nu/1958:637) Vid en makes död är huvudregeln att den efterlevande maken ärver den avlidne med fri förfoganderätt. Bröstarvingar får då del av sitt arv efter föräldern genom efterarv vid den efterlevande makens död. Om det, som i de här fallet, finns särkullbarn har dessa rätt att få ut sin del redan vid sin förälders död enligt 3 kap 1 § ÄB. Detta förutsatt att särkullbarnet inte avsått sin rätt till arv enligt 3 kap 9 § ÄB. Om så gjorts har även särkullbarnet rätt till efterarv då den efterlevande maken avlider. Har arvlåtaren inskränkt bröstarvingars arvsrätt genom testamente har dessa alltid rätt till sin laglott, enligt 7 kap 1 § ÄB. Laglotten består av halva arvslotten. Är ni fyra syskon har ni med andra ord rätt till en åttondel var av den avlidnes kvarlåtenskap. För att få ut sin laglott måste man dock begära jämkning av testamente enligt 7 kap 3 § ÄB. Detta måste ske inom sex månader efter det att bröstarvingarna delgivits testamentet. Det är då tillräckligt att arvingen inom föreskriven tid ger testamentstagaren sitt anspråk till känna. Då jag inte har någon preciserad information om situationen kan jag inte ge en närmare bedömning än att du troligtvis inte har någon möjlighet att få rätt till arv på grund av den preskriptionstid på sex månader. Vänligen,

Utfående av laglott

2010-10-13 i Laglott
FRÅGA |Hej. Min far har avlidit, jag är särkullbarn. Testamente finns. Min fars önskemål är att jag inte gör mitt arv gällande, och om jag ändå gör det gällande ska jag erhålla endast min laglott som min fars maka ska bestämma. Är det korrekt att man får skriva så? Hur ska jag göra? Jag vill ha mitt arv eller min laglott enligt lagen!
Samuel Lundberg |Hej, Det finns i svensk rätt en testationsfrihet som ger testatorn rätt att efter eget tycke fördela sina kvarlåtenskaper. Testationsfriheten är dock inte oinskränkt. En bröstarvinge, d.v.s. avkomnling till den avlidne, har enligt huvudregeln rätt att få ut sin laglott vid arvsfördelningen av kvarlåtenskapen trots att testatorn uttryckt en annan önskan. Laglotten utgör hälften av det arv som bröstarvingen har rätt till enligt lag, se ÄB 7 kap 1§, https://lagen.nu/1958:637#K11. Vad denna rätt utgör i detta enskilda fall beror på hur många andra bröstarvingar det finns efter din far. Barnen till den avlidne tilldelas lika mycket var av kvarlåtenskapen, se ÄB 2 kap 1§ 2 st. Hälften av denna egendom utgör laglotten och kan ej testamenteras bort. Det är således ej din fars maka som avgör hur mkt din laglott uppgår till. Att du är särkullebarn innebär att du genast har rätt att utfå din laglott, utan att invänta den efterlande makans bortgång, se ÄB 3 kap 1§ 1 st. Detta förutsatt att den efterlavande makans egendom efter bodelningen ej understiger 4 prisbasbelopp, se ÄB 3 kap 1§ 2 st. Sist men inte minst ska nämnas att du måste påkalla jämkning av testamentet för att utfå din laglott. Detta måste göras inom 6 månader från det att du delgavs testemantet, 7 kap 3§. Med Vänlig Hälsning

Kan man göra sina barn arvlösa?

2010-07-26 i Laglott
FRÅGA |Hur gör man sina barn arvlösa? Har 2 barn från ett tidigar äktenskap vilket tog slut i mitten av 90 talet. Barnen är vuxna och myndiga nu. Jag är på väg in i ett nytt äktenskap. Barnens mamma har aldrig velat att jag ska ha kontakt med barnen och dom har aldrig tagit kontakt med mig, förrutom när dom vill ha pengar. Dom har aldrig ringt/skrivit/hälsat på vid födelsedager, fars dag, julafton osv. Jag vill vara anonym.
Georg Dellborg |Hej. Det går inte längre att göra sina barn helt arvlösa i Sverige. Arvsordningen fungerar så att som utgångspunkt ärver arvlåtarens bröstarvingar (barn) allting och delar detta lika mellan sig (2:1 Ärvdabalken). Detta går att förändra, t.ex. genom att arvlåtaren skriver ett testamente. Bröstarvingarna har dock alltid rätt till s.k. laglott. Laglotten är hälften av vad bröstarvingarna skulle ha fått enligt den legala arvsordningen (7:1 Ärvdabalken). Dina barn har alltså rätt till minst 50% av arvet efter dig. Resterande egendom kan du om du vill testamentera till någon annan. Ärvdabalken finner du i länken nedan: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19580637.htm Vänligen,

Rätt till laglott trots avstående av arv

2010-06-15 i Laglott
FRÅGA |X och Y är sambo. De har ett gemensamt barn och inga andra barn. X och Y har skrivit inbördes testamente där de ärver varandra och ingen laglott utgår till barnet. Barnet har skrivit på testamentet att det accepterar att avstå från laglotten. Barnet var myndigt när detta signades. Kan barnet i efterhand ångra sig och kräva sin laglott?
Emelie Gärde |Hej! En bröstarvinge kan med bindande verkan skriftligen avsäga sin rätt till framtida arv i enlighet med 17:2 Ärvdabalken. En bröstarvinge har dock ändå rätt att utfå sin laglott om han inte har fått skäligt vederlag eller egendom som motsvarar laglotten, till exempel genom att han/hon har fått förskott på arv eller får en gåva vid avsägelsen. Om arvingen avsagt sig arvet utan att ha fått skälig kompensation för laglotten, är avsägelsen inte bindande, vilket innebär att han/hon skall få sin laglott vid arvlåtarens död. Ett testamente kan inte ge den efterlevande sambon en lika god ställning som en efterlevande make har. Testamente kan inte ge den efterlevande sambon något skydd mot rätten till laglott för den avlidnes bröstarvingar, inte ens om bröstarvingen är sambornas gemensamma barn. En efterlevande makes arvsrätt har däremot försteg framför arvsrätten (och rätten till laglott) för makarnas gemensamma bröstarvingar. Om du testamenterar bort all egendom måste ditt barn kräva att få sin laglott genom att begära jämkning av testamentet inom sex månader se 7:3 Ärvdabalken. Gör han/hon inte det fördelas kvarlåtenskapen i enlighet med testementet. Se https://lagen.nu/1958:637 Med vänliga hälsningar