Rätt till efterarv vid testamente till förmån för efterlevande make

2011-11-16 i Efterarv
FRÅGA |Min mor är sedan 20 år omgift. De har inga gemensamma barn men min mors make har tre barn från tidigare äktenskap och jag har en bror så vi är således fem särkullebarn. De börjar nu bli ganska skröpliga och jag undrar hur deras kvarlåtenskap kommer fördelas? Tillgångarna består av aktier, fonder och kontanter som i huvudsak står i min mors makes namn. De har skrivit testamente där "den överlevande skall ha fri förfoganderätt av all den avlidnes kvarlåtenskap med undantag för bröstarvinges laglott". Spelar det roll vem av dem som avlider först?
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Det testamente som har upprättats mellan din mor och hennes man innebär att den som överlever den andra kommer att ärva hälften av den andras kvarlåtenskap. Detta eftersom kvarlåtenskapen som ska ärvas av den efterlevande maken i detta fall omfattar allt förutom laglotten,vilken i sin tur omfattar hälften av arvslotten, vilket framgår av 7 kap. 1 § ärvdabalken. Kvarlåtenskapen omfattas av den avlidne makens andel i bodelningen samt eventuell enskild egendom med avdrag för de skulder, om några, som den döde hade. Det framgår inte av din fråga om din mor har någon enskild egendom eller om de tillgångar som står i hennes mans namn utgör giftorättsgods eller mannens enskilda egendom. Att den efterlevande maken ärver hälften av den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt innebär att bröstarvingar till den först avlidne maken kommer att ha en rätt till efterarv när den efterlevande maken sedermera avlider. Detta är vad som enligt lag gäller när makar har gemensamma barn, se 3 kap. 1-2 §§ ÄB. Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt genom livrättshandlingar får förfoga över den från den först avlidne maken ärvda egendomen, dock kan den efterlevande maken aldrig genom testamente förfoga över den s.k. kvotdel som tillkommer den först avlidne makens arvingar genom efterarv. Den kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap som ska tillfalla den först avlidnes arvingar bestäms genom att dividera summan av vad den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken med dennes totala förmögenhet efter bodelning och arvskifte. Om vi antar att alla tillgångar som finns i äktenskapet mellan din mor och hennes man utgör giftorättsgods och att ingen enskild egendom förekommer kommer kvarlåtenskapen mellan makarna att fördelas som följer. Om er mor skulle avlida första kommer hennes kvarlåtenskap att omfatta hälften av det totala värdet av aktiernas, fondernas samt kontanternas totala värde. Detta eftersom makarnas nettogiftorättsgods ska delas lika mellan dem enligt huvudregeln i 11 kap. 3 § äktenskapsbalken (ÄktB). Du och din bror kommer att ärva 1/4 vardera av er mors kvarlåtenskap, totalt 1/2. Resterande hälft kommer er mors man att ärva med fri förfoganderätt, vilket då innebär att ni har en rätt till efterarv motsvarande 1/3 av kvarlåtenskapen som finns vid er mors mans bortgång. Till följd av den fria förfoganderätten kan efterarvets storlek vara både mindre och större än vad det hade varit om ni hade ärvt all er mors tillgångar direkt vid hennes frånfälle. Det finns en mängd olika utfall beroende på hur egendomsförhållandena mellan din mor och hennes man ser ut, t.ex. vilken egendom som omfattas av giftorätten, vilken egendom som utgör vardera makes enskilda egendom samt hur skulderna ter sig. Detta framgår inte av din fråga. Jag hoppas att du fick det svar du sökte. Annars är du välkommen med ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,

Efterarv

2011-11-08 i Efterarv
FRÅGA |Hej !Min syster avled 2007, hon efterlämnade sin make som avled i år ,inga barn. Jag blir då efterarvinge till min syster,men vem betecknas då som arvlåtare ? min syster eller maken som avled senare ?
Kerstin Eifrém |Hej och tack för din fråga! Reglerna om efterarv finns i ärvdabalkens 3 kap (se https://lagen.nu/1958:637). I 3 kap. 2 § stadgas att du, som syskon till den först avlidne maken, har rätt till efterarv efter denne. Det är således sin syster du ärver, inte den maken som avled sist. Hoppas mitt svar har hjälpt dig! Med vänliga hälsningar

Bodelning vid makes död samt syskons efterarvsrätt

2011-11-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej! 3 bröder äger 1/3 av en jord och skogsfastighet var. Ena brodern går bort (har inga barn) och hans hustru är den som ärver? 1/3 av fastigheten. Vet inte om det var skrivet som enskild egendom eller ej. Hustrun har endast en syster kvar i livet. Vad händer när hustrun går bort. Går 1/3 av fastigheten tillbaka till mannens syskon.? Ska tilläggas att de tre bröderna även har två systrar.
Jimmy Mikaelsson |Hej, De lagar som styr fördelningen av den avlidne broderns egendom är Äktenskapsbalkens (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230 ) bodelningsregler samt reglerna i Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637 ). Då reglerna främst ger svar på hur ideella andelar av förmögenhetsmassor ska fördelas, är det utifrån din fråga, utan närmre information, omöjligt att svara på hur specifik egendom kommer att fördelas och vad som kommer att hända med den avlidne broderns andel i fastigheten. Vill de efterlevande bröderna vara säkra på att behålla fastigheten inom familjen, råder jag dem att i första hand försöka säkerställa detta genom avtal med hustrun. Vill de göra detta, kan det vara en god idé att rådfråga en jurist som utifrån deras situation kan ge dem råd om hur de bör gå tillväga. För att inte lämna dig tomhänt ska jag dock försöka förklara lite kort hur egendomen efter den avlidne brodern kommer att fördelas och vad som händer vid hustruns död. Innan arvskifte kan genomföras ska en bodelning mellan den avlidne brodern (B) och hustrun (H) förättas. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, se 10 kap. 1 § ÄktB. Den egendom som inte utgör någon makes enskilda egendom, utgör giftorättsgods, se 7 kap. 1 § ÄktB. Vad som utgör enskild egendom framgår närmre av 7 kap. 2 § Äktb (egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som genom villkor i testamente ska utgöra makens enskilda etc.). Den egendomen som är B:s enskilda kommer att ingå i kvarlåtenskapen efter honom och den egendomen som är H:s enskilda äger hon med full äganderätt. Giftorättsgodset kommer att fördelas genom bodelning H har dock som efterlevande make rätt att, enligt ÄktB 12:2, bestämma att bodelning inte ska äga rum. Sker inte bodelning kommer det vardera maken äger att vara dennes enskilda egendom. Detta innebär att allt det B äger kommer ingå i dennes kvarlåtenskap och allt det H äger, kommer H att äga med full äganderätt. Vidare har H som efterlevande make, enligt samma lagrum, rätt att undanta egendom från bodelning. Om H t ex då undantar giftorättsgods som hon äger till ett värde av 200 000 kr, kommer hon att äga den egendomen med full äganderätt och samtidigt kommer giftorättsgods som B äger till ett värde av 200 000 kr att undantas från bodelningen och ingå i kvarlåtenskapen efter B. Sker en bodelning, kommer från det sammanlagda värdet av respektive makes giftorättsgods, att avräknas vardera makes skulder. Skulder som är hänförliga till en makes enskilda egendom ska dock i första hand täckas från dennes enskilda egendom, se 11 kap. 2 § ÄktB. Sedan B och H:s skulder har avräknats från deras giftorättsgods, läggs de resterande värdena samman och delas lika mellan makarna, se 11 kap. 3 § ÄktB. B:s del kommer att ingå i kvarlåtenskapen efter honom. H:s del kommer hon att äga med full äganderätt. Det som kommer att ingå i kvarlåtenskapen efter B är alltså dennes enskilda egendom samt dennes andel av bodelningen. _Exempel: Vid B:s död äger han enskild egendom om 1 miljon kr (andelen i fastigheten). Han äger vidare giftorättsgods om 1 miljon kr. Hans enskilda egendom är belånad med 500 000 kr (lån för köp av hans andel i fastigheten) och hans giftorättsgods är belånat med 500 000 kr (lån för köp av gemensam bostad med H)._ _Vid bodelningen undantas hans enskilda egendom från bodelningen. Skulderna som är hänförliga till den enskilda egendomen täcks från hans enskilda egendom. B har då enskild egendom om 1 miljon – 500 000 = 500 000 kr. Hans enskilda egendom kommer ingå i kvarlåtenskapen efter honom._ _I bodelningen ingår hans giftorättsgods. Från hans giftorättsgods ska hans skulder som är hänförliga till giftorättsgodset avräknas. I bodelningen kommer från B då att ingå tillgångar om 1 miljon – 500 000 = 500 000 kr._ _H äger vid tiden för B:s död enskild egendom om 1,5 miljoner kr. Hon äger vidare giftorättsgods om 1 miljon kr. Hennes giftorättsgods är belånat med 500 000 kr (lån för köp av gemensam bostad med B)._ _Från bodelningen undantas H:s enskilda egendom, 1,5 miljoner kr, vilket hon äger med full äganderätt._ _I bodelningen ingår hennes giftorättsgods. Från hennes giftorättsgods ska hennes skulder som är hänförliga till giftorättsgodset avräknas. I bodelningen kommer från H då att ingå tillgångar om 1 miljon – 500 000 = 500 000 kr._ _I bodelningen ingår då totalt tillgångar om 1 miljoner kr, vilket delas lika mellan B och H._ _I kvarlåtenskapen efter B kommer då ingå hans enskilda egendom om 500 000 kr samt hans andel av bodelningen om 500 000 kr. Totalt ingår då 1 miljon i kvarlåtenskapen efter B. _ _H äger med full äganderätt hennes enskilda egendom om 1,5 miljoner kr samt hennes andel av bodelningen om 500 000 kr. Totalt äger hon tillgångar om 2 miljoner kr med full äganderätt._ Giftorätten har företräde framför B:s rätt att testamentera egendom, men B har haft rätt att genom testamente förordna över det som ingår i hans kvarlåtenskap. Har inget testamente upprättats tillfaller kvarlåtenskapen H med fri förfoganderätt, se 3 kap 1 § ÄB. H kommer efter detta alltså att med full äganderätt äga dennes enskilda egendom samt dennes andel av bodelningen. H kommer vidare att äga kvarlåtenskapen efter B med fri förfoganderätt. Detta innebär att en viss andel av H:s samlade förmögenhet kommer hon att äga med full äganderätt och den andra andelen kommer hon att ha fri förfoganderätt över. B:s syskon kommer att ha efterarvsrätt efter B, se 3 kap. 2 § ÄB. Detta innebär att vid H:s död har B:s syskon rätt att få lika stor andel av H:s samlade förmögenhet, som den andel som tillföll henne med fri förfoganderätt utgjorde av hennes samlade förmögenhet vid tiden för arvsskiftet efter B. _Exempel: H ägde efter arvsskiftet efter B, 2 miljoner med full äganderätt och 1 miljon med fri förfoganderätt. 1/3 av hennes förmögenhet ägde hon alltså med fri förfoganderätt. B dör många år senare och har då en samlad förmögenhet om 6 miljoner. En tredjedel av hennes samlade förmögenhet utgör den andel hon har ägt med fri förfoganderätt. B:s efterarvingar (B:s syskon) har rätt till 6/3 = 2 miljoner i efterarv efter B, vid H:s död._ _Låt säga att vid H:s död är de två efterlevande bröderna fortfarande vid liv. En av systrarna har dött men har två barn, den andre systern är fortfarande vid liv. De två bröderna, samt systern har då rätt till 500 000 kr vardera i efterarv. Den döda systerns två barn har rätt till 250 000 kr vardera i efterarv._ _Den del av H:s förmögenhet ( 4 miljoner) som hon ägde med full äganderätt, kommer ingå i H:s kvarlåtenskap och fördelas till hennes arvingar._ Att H ärver kvarlåtenskapen efter B med fri förfoganderätt innebär enbart en inskränkning i hennes rätt att genom testamente förordna över den kvotdel av hennes förmögenhetsmassa som vid hennes död, ska tillfalla B:s efterarvingar. D.v.s. i exemplet ovan hade hon inte genom testamente kunnat förordna över mer än 2/3 av sin förmögenhetsmassa, eftersom 1/3 av hennes förmögenhetsmassa vid hennes död ska tillfalla B:s efterarvingar. De konsekvenser detta får för vad som händer med den avlidne broderns andel i fastigheten, är att även om den utgjorde broderns enskilda egendom finns inga garantier för att den kommer att tillfalla broderns syskon i efterarv. Hustrun förfogar efter broderns död fritt över kvarlåtenskapen efter honom och kan om hon så önskar, sälja eller t om skänka bort andelen. Vidare kan hon, även om andelen i fastigheten utgjorde B:s enskilda egendom, genom testamente förordna över andelen, så länge som hennes förmögenhetsmassa vid hennes död, ändå är tillräckligt stor för att B:s efterarvingar ska kunna få ut den kvotdel av hennes förmögenhetsmassa som de har rätt till i efterarv efter B, se NJA 1995 s 303 (https://lagen.nu/dom/nja/1995s303 ). På grund av hur bodelningsreglerna och arvsreglerna är konstruerade, är det alltså tyvärr omöjligt att svara på vad som händer med broderns andel i fastigheten. Jag hoppas dock att du genom mitt svar fått hjälp med ditt problem. Även om jag har försökt sammanfatta hur de relevanta reglerna, som påverkar svaret på din fråga fungerar, är det viktigt att nämna att jag har utelämnat vissa undantagsregler etc. som kan påverka fördelningen av egendomen efter den avlidne brodern. Är det något som fortfarande känns oklart är du välkommen att skriva in och fråga igen. Med vänliga hälsningar

Fördelning av efterarv

2011-09-30 i Efterarv
FRÅGA |När min och min helbrors far avled 1981 fick vi inget arv då vår mor (gift med far)fick allt pga regel om 4 basbelopp. Nu har mor avlidit och hon har två barn i tidigare äktenskap. Hur fördelas hennes kvarlåtenskap mellan oss 4 barn. Behållningen i boet är ca 180.000 kr, inga testamenten.
Pernilla Skoglösa |Hej, Tack för din fråga! Om det vid den efterlevande makens död finns någon bröstarvinge till den först avlidna maken, så ska som huvudregel hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Detta enligt 3:2§ Ärvdabalk, som du finner här: https://lagen.nu/1958:637#K3. Det finns ett antal undantag från huvudregeln som ovan nämnda paragraf hänvisar till, såsom följande: om det som den efterlevande erhöll i arv efter den först avlidne utgjorde annan andel än häften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne. Det kan tex påverkas av om er far hade någon egendom som inte var giftorättsgods och som arvingarna på er mors sida inte ska ta del av. Men om inga undantag är tillämpliga och en fördelning ska ske enligt huvudregeln, så får du och din bror dela på andelen efter er far (90 000/2=45 000 kr var) samt varsin fjärdedel av arvet efter er mor (90 000/4=22 500 kr var). Sammanlagt får du och din helbror alltså 67 500 kr vardera medan barnen på er mors sida får 22 500 kr vardera. Mvh

Efterarvets fördelning då efterlevande make gått i nytt gifte

2011-11-12 i Efterarv
FRÅGA |A och B är gifta och har 3 gemensamma barn, A dör och B får därmed barnens arvsdel. Sen gifter B om sig med C. När B senare dör, skall efterarvet från A delas ut till barnen innan ny bodelning sker eller efter?
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Det är riktigt som du säger, att makar ärver framför gemensamma barn och att barnen därmed har rätt till s.k. efterarv vid den efterlevande makens frånfälle. Om det finns efterarvsberättigade arvingar och om den efterlevande maken var gift med någon annan vid sin död stadgas i 3 kap. 6 § ärvdabalken (ÄB) att efterarvet ska utgå innan bodelning mellan (de nya) makarna får äga rum. Med vänlig hälsning,

Kränkning av efterarvinges arvsrätt genom gåva

2011-11-06 i Efterarv
FRÅGA |Tack för Rickards utförliga svar på min fråga angående efterarv! Jag saknar dock en förtydligande detalj. Du skriver i svaret "Din farbrors f.d. fru har därmed en legal rätt att under sin livstid använda de tillgångar hon ärvt från sin f.d. man till i princip vad hon vill, men kan aldrig genom testamente kränka efterarvingars rätt till efterarv." Innebär det att hon i praktiken har full rätt att skänka bort alla tillgångarna - men inte testamentera dem och var ligger isåfall skillnaden? Resultatet blir ändå detsamma, att efterarvingarnas rätt till efterarv kränks, enligt min tolkning?
Rikard Wahlström |Hej, Här kommer ett förtydligande på den punkten. I 3 kap. 3 § ÄB finns en regel som är till för att motverka ett kringgående av efterarvingars rätt till efterarv. Regeln finns att läsa här: https://lagen.nu/1958:637#K3P3S1. Regeln innebär att om den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling utan "tillbörlig hänsyn" till efterarvingars rätt till efterarv orsakar en väsentlig minskning av sin egendom, vederlag ska utgå till efterarvingarna. Har den efterlevande maken t.ex. skänkt bort det mesta av sin förmögenhet till annan gör detta regeln tillämplig. Regeln blir inte endast tillämplig vid gåva utan även vid andra med gåva jämförliga handlingar. Härmed avses bl.a. försäljning av egendom till underpris, om det benefika inslaget är dominerande. En förutsättning för regelns tillämplighet och för att vederlag ska kunna utgå är att gåvan, eller den därmed jämförliga handlingen, orsakat en väsentlig minskning av den efterlevande makens egendom. Här avses inte en minskning i absoluta tal utan det ska vara fråga om en väsentligt minskning jämfört med vad boet skulle ha varit värt om gåvan inte fullbordats. Om vederlag inte kan utgå p.g.a. avsaknad av medel i dödsboet ska gåvan, eller pengar motsvarande gåvans värde, återbäras under förutsättning att den som tog emot gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan var till nackdel för efterarvingar. Dock får det inte ha gått mer än fem år mellan det att gåvan fullbordades till dess att talan om återgång väcks. Skulle din farbrors f.d. fru försöka kringgå reglerna på denna punkt genom att ge bort en väsentlig del av sin egendom kan alltså regeln i 3 kap. 3 § ÄB tillämpas. Regeln kan dock, som framgår av det förra svaret, inte tillämpas då en efterlevande make till följd av den fria förfoganderätten ökat sin levnadsstandard och genom konsumtion "bränt" pengarna. Jag hoppas att detta förtydligande gav dig ett fullständigt svar på din ursprungliga fråga. Med vänlig hälsning,

Beräkning av efterarv

2011-11-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Häromdagen gick jag igenom min avlidne fars dokument och hittade en bouppteckning efter hans bror som avled några år tidigare och som saknade egna barn. Bouppteckningen (upprättad av en bankjurist) anger den efterlevande makan som dödsbodelägare. Min far och en syster till de båda bröderna, anges som legala efterarvingar. Den avlidnes nettotillgångar, giftorättsgods, uppgår till X kr. Den efterlevande makans nettotillgångar, giftorättsgods, uppgår till Y kr. Summa giftorättsgods är alltså X+Y kr. I ett följebrev skriver bankjuristen som upprättade bouppteckningen, till min far. "Upplysningsvis kan nämnas att efterlevande maka har tagit hela kvarlåtenskapen och att hälften av denna anses utgöra arv efter hennes make, innebärande att den delen ska tillfalla hans lagliga arvingar när efterlevande maka avlider". Nu till mina frågor: 1. Är det rätt uppfattat att min far och hans syster, ärver X kr efter deras bror, när dennes maka en gång avlider? 2. Innebär det att jag i min tur ärver min avlidne fars 50% av X kr vid detta tillfälle? 3. Kan den efterlevande makan, via testamente, gåva eller på annat sätt, styra över dessa X kr till annan mottagare, i kraft av sin nyttjanderätt/förfoganderätt under sin levnad?
Rikard Wahlström |Hej, Tack för dina frågor. En efterlevande make ärver enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) hela den avlidnas kvarlåtenskap om den avlidna inte har några särkullbarn, dvs. barn som inte är gemensamma mellan makarna. Kvarlåtenskapen efter den avlidna utgörs av det sammanlagda värdet av den avlidna makens andel i bodelningen plus eventuell enskild egendom. Eftersom din farbror vid sin död inte hade någon enskild egendom kommer dennes kvarlåtenskap att motsvara hälften av det sammanlagda värdet av makarnas giftorättsgods, dvs. (X+Y)/2 kr. Detta eftersom makarnas gemensamma nettogiftorättsgods enligt huvudregeln i 11 kap. 3 § äktenskapsbalken (ÄktB) ska delas lika mellan dem. Den efterlevande maken kommer att ärva denna s.k. kvotdel, dvs. (X+Y)/2, och inneha denna med fri förfoganderätt. Kort innebär den fria förfoganderätten att den efterlevande maken under sin livstid fritt kan förfoga över den från maken ärvda egendomen, t.ex. genom att ge bort den eller genom att använda pengarna för konsumtion. Skillnaden mellan full äganderätt och fri förfoganderätt är ligger i att den efterlevande maken inte genom testamente får förfoga över den kvotdel som ska tillfalla efterarvingarna, vilket framgår av 3 kap. 2 § 1 st. andra meningen ÄB. Din farbrors f.d. fru har därmed en legal rätt att under sin livstid använda de tillgångar hon ärvt från sin f.d. man till i princip vad hon vill, men kan aldrig genom testamente kränka efterarvingars rätt till efterarv. Rätten till efterarv tillkommer enligt 3 kap. 2 § 1 st. första meningen ÄB de arvingar i första och andra arvsklassen till den först avlidna maken som lever vid den efterlevande makens död. Eftersom din farbror inte hade några barn, och därmed inga bröstarvingar, kommer närmast efterarvsberättigade att vara personer i den andra arvsklassen, dvs. föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar. Jag utgår från att dina farföräldrar är döda, vilket gör att din farbrors syskon träder i föräldrarnas ställe. I ett avlidet syskons ställe träder syskonets avkomlingar, dvs. i detta fall träder du och dina eventuella syskon i din/er fars ställe såsom berättigade till efterarv. Efterarvet utgör som sagt en kvotdel av den förmögenhet den efterlevande maken äger vid sin död. Eftersom full giftorättsgemenskap rådde – och ingen enskild egendom fanns – mellan din farbror och hans fru kommer denna kvotdel att utgöra hälften av din farbrors f.d. frus förmögenhet. Om vi betecknar din farbrors f.d. frus förmögenhet vid hennes bortgång som Y kr kommer efterarvet att utgöra Y/2 kr. Efterarvsberättigade är, i dagsläget, din faster och du. Ni kommer alltså att dela på efterarvet, och därmed få hälften av efterarvet var, dvs. Y/4 kr. Har du syskon kommer ni att dela den del av efterarvet som du ärver lika mellan er. Efterarvet är inte bestämt till ett absolut tal utan utgör som sagt en kvotdel av den efterlevande makens förmögenhet och storleken på detta är beroende av hur den efterlevande maken hanterat sin förmögenhet. Arvet kan ha minskat eller ökat på grund av den fria förfoganderätten. Om den efterlevande maken uppenbart missbrukat den fria förfoganderätten och orsakat en väsentlig minskning av sin egendom kan efterarvingars andel i boet ökas genom en rätt till vederlag, se 3 kap. 3 § ÄB. En förmögenhetsminskning till följd av ett överdådigt leverne eller dålig förmögenhetsförvaltning är dock i regel inte vederlagsgrundande. Hur situationen ser ut i detta fall har jag ingen information om och tänker därför inte utveckla den frågeställningen vidare här. Hoppas detta gav dig de svar du sökte. I annat fall är du välkommen med ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,

Makas respektive bröstarvingars arvsrätt

2011-09-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett större kapital av min far som är enskild egendom. Om jag dör, vem ärver detta kapital då, min fru eller mina fyra barn(3 gemensamma och 1 särkull)?
Alexander Wagner |Hej! Tack för din fråga. Av 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) framgår att dina barn har rätt att ärva dig. Men enligt 3 kap. 1 § ÄB så ska dock kvarlåtenskapen tillfalla din maka och era gemensamma barn får en så kallad efterarvsrätt, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Efterarvsrätten innebär att era gemensamma barn får ut sitt arv efter dig först efter din makas bortgång (3 kap. 2 § ÄB), se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Särkullbarnet kan dock få ut sitt arv direkt efter din bortgång om denne inte väljer att avstå sin arvslott (3 kap. 1 § 2 men ÄB), se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Om särkullbarnet väljer att avstå sin arvslott så får denne (precis som era gemensamma barn) ärva först efter din makas bortgång (3 kap. 9 § ÄB), se https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1. Mvh.