Arvskifte efter omgifte

2012-05-11 i Efterarv
FRÅGA |Far blev änkling 1953 och hade då ett barn. Vet inget om hur arvet efter mor då reglerades. Han gifte om sig och fick två barn. Han blev änkling igen 2005. I bouppteckningen efter mor 2 nämndes inget om mor 1. Nu när far är död finns inget testamente och inget är enskild egendom. Hur ska arvsdelningen mellan syskonen ske?
Malin Axelsson |Hej och tack för din fråga! Jag kan inte ge dig ett exakt svar på din fråga utifrån de omständigheter du nämner, men jag ska i det följande redogöra för grunddragen för fördelningen av arvet efter din far. Då en person som är gift avlider skall dels en bodelning och dels ett arvskifte genomföras. Om det inte förekommer någon enskild egendom inom äktenskapet och inte heller något testamente resulterar detta i att hälften av parets gemensamma förmögenhetsmassa kommer att tilldelas den efterlevande maken genom bodelning och hälften kommer att tillfalla densamme genom arv från den avlidne maken. Arvet ärvs med förtur framför den avlidne makens legala arvingar, exempelvis (parets gemensamma) barn. Se 1 kap 5 § Äktenskapsbalken (ÄktB) om när äktenskap upphör, 9 kap ÄktB om bodelning samt 3 kap 1 § 1 st. 1 meningen Ärvdabalken (ÄB) om makes rätt till arv. Detta innebär att den andel som den efterlevande maken ärver med förtur skall vid den efterlevande makens bortgång gå till den först avlidna makens arvingar i form av efterarv efter den först avlidne. Se 3 kap 2 § ÄB. I den mån den efterlevande maken gifter om sig skall den andel av dennes totala egendom som är föremål för efterarv inte tas med vid en senare bodelning – vare sig bodelningen förrättas med anledning av skiljsmässa eller den nye makens bortgång. Se 3 kap 6 § 2 st. ÄB. Väl att märka är att man vid arvsrätt alltid talar om andelar av en persons förmögenhet till skillnad från absoluta belopp. Din far har således ärvt egendom från båda sina hustrur med förtur framför dig respektive dina två syskon. Enkelt uttryckt skall således vid er fars bortgång (1) "barn 1" få ut det som utgör efterarv efter sin mor; (2) "barn 2" och "barn 3" dela lika på det som utgör efterarv efter sin mor och (3) ni alla tre dela lika på den egendomsmassa som utgör arv direkt från er far. För att kunna beräkna hur mycket (rent nominellt) du och dina syskon ska ärva när er far nu har gått bort måste ni ta avstamp i den bodelning som ägde rum (eller skulle ha ägt rum, varvid ni istället får göra en efterkonstruktion) mellan er far och ”mor 2” med anledning av ”mor 2:s” bortgång. Detta kan åskådliggöras genom följande exempel: Antag att vid ”mor 2:s” bortgång er far hade 120 och ”mor 2” 60 i total egendom. Hälften av er fars egendom skall då hållas utanför bodelningen, dvs 60. Resterande 60 från din far adderas till de 60 från ”mor 2”. Det samlade beloppet – parets gemensamma giftorättsgods på 120 skall därefter delas på två, vilket resulterar i 60. Detta skulle leda till att din far efter denna bodelning och ett senare arvskifte skulle komma att ha totalt 180, där 60/180 (=1/3) utgjorde arv efter din mor, 60/180 (=1/3) utgjorde arv efter mor 2 och 60/180 (=1/3) utgjorde hans ”egen” egendom. Detta gör att vid er fars bortgång: "barn 1" skulle få 1/3 av faderns samlade egendom som efterarv efter sin mor, "barn 2" och "barn 3" skulle få dela lika på 1/3 som efterarv efter sin mor och ni alla tre skulle få dela lika på 1/3 av er fars samlade egendom. OBS! Beräkningen får helt olika resultat beroende på hur stor egendom som din far respektive ”mor 2” hade vid den senares bortgång. Talen i exemplet tjänar bara som exempel för att kunna åskådliggöra beräkningen. De verkliga proportionerna i ert fall kan således bli helt annorlunda. OBS! Detta utgör som sagt endast huvuddragen i lagstiftningen, det finns således även andra regler men som bara aktualiseras i vissa specifika fall. Det kan därtill vara svårt att rent praktiskt beräkna de olika andelarna om det inte har upprättats någon ordentlig förteckning över de inblandade personernas respektive egendom, särskilt vid ”mor 2:s” bortgång. Om ni inte får rätsida på det hela råder jag er att anlita juridisk expertis. Lagtext återfinns på: https://lagen.nu/1958:637 (Ärvdabalk) https://lagen.nu/1987:230 (Äktenskapsbalk) Vänliga hälsningar

Särkullbarns arvsrätt i förhållande till makar

2012-05-04 i Efterarv
FRÅGA |Jag ska gifta mig med en man som har ett hus. Vi har båda barn. Jag vill att hans barn ska ärva huset. Räcker det om vi skriver äktenskapsförord och att våra nuvarande tillgångar står som enskild egendom. Måste vi skriva testamente också och hur blir det med barnens laglott då?
Patrik Emblad |Hej! Vid en makens frånfälle ska det alltid först göras en bodelning (Äktenskapsbalken [ÄktB] 9kap 1§ och 1kap 5§), vilket innebär att hälften av det som utgjorde makarnas giftorättsgods tillfaller den andra maken i s.k. "giftorätt" (ÄktB 11kap 3§ och 10kap 1§). Den andra hälften bildar tillsammans med den avlidne makens enskilda egendom dennes kvarlåtenskap, d.v.s. vad som ska ärvas. Har makarna endast gemensamma barn ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen med försteg framför barnen. I annat fall inträder barnen till endast den avlidne som arvingar omedelbart (Ärvdabalken [ÄB] 2kap 1§ och 3kap 1§), vilket innebär att om huset görs till enskild egendom i ett äktenskapsförord (ÄktB 7kap 2§) så ärver din makes barn detta i direkt samband med frånfället eftersom det då varken ingår i bodelningen (ÄktB 10kap 1§) eller tillfaller dig genom arv (ÄB 2kap 1§ och 3kap 1§). För det fall att du istället vill bo kvar huset vid denna tidpunkt är det desto mer tillrådligt att ni först gör huset till enskild egendom och därefter upprättar ett testamente i vilket hans barn uttrycker att de avstår från att ta ut sitt arv till förmån för efterlevande make. Barnen kommer då att ha en efterarvsrätt efter sin far, vilket innebär att de vid ditt senare frånfälle kommer att tillgodoräknas motsvarande arvsandel (ÄB 3kap 2§ och 3kap 9§). http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870230.htm http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19580637.htm Vänligen

Efterarv

2012-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Min man och jag har två barn var, inget gemensamt. Han var änkling när vi träffades och hans barn hade avstått från sitt arv när deras mamma dog. Vilken arvsrätt har våra barn? Vi har skrivit ett inbördes testamente, men hans barns morsarv måste väl betalas ut om det händer honom något? Hur stor andel av vår gemensamma egendom är deras morsarv? 25% eller 33%
|Hej! Om din man skulle avlida ska först arvet efter hans barns mor fördelas, 3:2 ÄB. Om hon & din man inte hade någon enskild egendom när hon avled så utgör hälften av din mans egendom kvarlåtenskap efter henne och ska utdelas till hans två barn, 2:1 ÄB. Om det funnits enskild egendom kan kvotdelen dock se annorlunda ut då den baseras på hur förmögenhetsfördelningen efter en bodelning vid barnens mors dödsfall såg/skulle sett ut. När arvet efter barnens mor fördelats återstår din mans kvarlåtenskap. Den kommer att utdelas i enlighet med testamentet. Det går tyvärr inte att fastställa någon procentsats av er totala egendom som utgör kvarlåtenskap från barnens mor då fördelningen av hennes arv sker innan en bodelning mellan er ska ske, 3:6 ÄB. ÄB (förkortning för Ärvdabalken) hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 Hoppas svaret har gjort dig klokare! Vänliga hälsningar,

Avliden hustrus halvsyskons rätt till efterarv

2012-02-16 i Efterarv
FRÅGA |Hej Har en fråga som gäller eventuellt efterarv. Har en farbror - änkeman sedan 13 år - som upprättat testamente. Han har inga egna barn, vilket inte heller hans avlidna hustru har. Han kommer ifrån en syskonskara på 5 och han har efter makans bortgång upprättat testamente som säger följande: han testamenterar sina tillgångar till sina syskon/syskonbarn på följande sätt: bror 1 som är i livet (1/4), barnen till bror 2 som inte är i livet (1/4), barnen till syster 1 som inte är i livet (1/4), barnen till syster 2 som inte är i livet (1/4). Min fråga är nu: ärver hans avlidna hustrus eventuella halvsyskon min farbror vid hans bortgång (hon har inga helsyskon och det är inte känt om hon har halvsyskon). Om inte eventuella halvsyskon till henne finns i livet, ärver då eventuella syskonbarn? Till saken hör att min farbrors avlidna makas far tidigt(för cirka 70 år sedan) lämnade familjen och flyttade utomlands och det är därför inte känt om det finns halvsyskon där, kontakten bröts i samband med flytten. Den avlidna makans föräldrar lever inte. Det är inte känt huruvida fadern har har syskon eller syskonbarn. Modern har det inte. Spelar det någon roll om den avlidna makans eventuella släktingar enligt ovan finns omnämnda som arvtagare eller ej i testamentet? Med vänlig hälsning Karolina
Fanny Olsson |Hej! Tack för din fråga. Som jag förstår det ärvde din farbror sin hustru i enlighet med den legala ordningen i ärvdabalken, dvs. inget testamente fanns dem emellan. Din farbror ärvde då sin hustru med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken. Detta innebär att din farbrors hustrus arvingar har rätt till hälften av den egendom som finns kvar efter din farbror enligt 3 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken. Som jag förstår det är din farbrors hustrus föräldrar döda och hennes mor hade inga andra barn än henne. De enda arvingar som är aktuella är därför ev. halvsyskon på hennes fars sida och deras ev. barn. Finns några sådana halvsyskon eller halvsyskonbarn ska de enligt 3 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken ärva hälften av den egendom som finns kvar efter din farbror (hustruns halva). Detta kan inte din farbror påverka genom testamente enligt 3 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken. Finns inga halvsyskon eller halvsyskonbarn på hustruns sida stannar dock din farbrors hustrus arvingars efterarvsrätt där och arvingarna efter din farbror kommer då ärva all egendom efter honom i enlighet med det av honom upprättade testamentet. För att undvika att hustruns halvsyskon och deras barn skulle ärva hade din farbrors hustru när hon levde behövt upprätta ett testamente där det angetts att din farbror vid hennes död skulle ärva henne med full äganderätt. Hennes arvingar hade då saknat rätt till efterarv och din farbrors arvingar hade trots ev. halvsyskon ärvt allt. Vänliga hälsningar,

Efterarv efter farbrors fru

2012-05-07 i Efterarv
FRÅGA |Har en fråga om arvsfördelning. Min mor har fått meddelande om att hon har arvsrätt efter sin farbrors fru som nu gått bort. I samma dokument listas ytterligare 2 personer som är barn till farbrorns bröder(samtliga bröder bortgångna) samt en bror till den nu bortgångna frun. Min undran hur det fördelas? Farbrodern gick bort för ett par år sedan och då gick arvet efter honom till den nu avlidna frun. Tack på förhand // X
Fanny Olsson |Hej! Tack för din fråga! Om det inte funnits testamenten och dylikt inblandat som sätter den legala arvsordningen ur spel så torde det vara så att vad din mor samt hennes två bröder nu har rätt till är efterarv efter den tidigare bortgångna farbrodern. När din mammas farbror gick bort ärvde nämligen hans hustru honom med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 och 2 §§ ärvdabalken. Detta innebär att när hon i sin tur avlider så har din farbrors arvingar kvar sin rätt till farbroderns arv. Om vi säger att 50 % av din mammas farbroders frus totala egendom efter arvskiftet efter din mammas farbror var det hon ärvt efter din farbror (vilket är vanligt om man är gifta och inte har äktenskapsförord då allt i detta fall ska delas lika vid bodelningen i anledning av den ene makens död) så ska 50 % av den egendom hon hade vid sin död gå till hennes avlidna makes arvingar, dvs. till din mamma samt hennes två kusiner. Resterande 50 % ska gå till hennes arvingar, dvs, brodern. Hälften av arvet efter din mammas farbrors fru kommer alltså mest troligt gå till hennes broder medan den andra halvan kommer delas mellan din mammas farbrors arvingar, dvs. din mamma samt de två barnen till farbroderns andra bröder/bror. Hur exakt det kommer bli i ditt fall är svårt att säga då jag inte har familjebilden helt klar, men jag gör ett exempel: Vi tänker oss att din mammas farbror A hade två bröder som hette C och D. De är båda två döda. C har två barn medan D har ett barn. Arvet efter A:s hustru uppgår till 400 000 kr varav 200 000 kr då är det efterarv som ska fördelas mellan C och D, eller rättare sagt deras barn. C:s del av arvet, dvs. 1/2 av 200 000 kr = 100 000 kr ska delas lika mellan hans barn. D:s barn kommer alltså ärva 50 000 kr vardera. D:s del av arvet, också 100 000 kr, kommer gå till dennes barn. Denne ärver då 100 000 kr. Hoppas detta reder upp förhållandena något! Vänliga hälsningar,

Lottläggning vid efterarv

2012-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Mina föräldrar har äktenskapsförord där mammas fastighet är enskild egendom. Om hon dör före min pappa så har han väl full förfoganderätt över hela arvet? Mamma har inga särkullbarn. Om min pappa dör efter mamma, vem ärver då fastigheten som varit mammas enskilda egendom? Pappa har två särkullbarn sedan tidigare. Bör han ge mig fastigheten som gåva alt. avstå denna del av arvet, vid bodelningen efter mamma för att den skall stanna inom min och min mammas släktsida?
|Hej! Om din mamma går bort först kommer din pappa att ärva henne, 3:1 ÄB. Om din pappa sedan går bort ska arvet efter din mamma först fördelas, 3:2 ÄB. Vid lottläggningen har du rätt att i första hand få del av egendom som tillhört din mamma, 3:5 ÄB. Om fastigheten finns kvar då din far avlider kommer den således tillfalla dig (och eventuella andra arvingar till din mamma). Din pappa ärver dock din mamma med fri förfoganderätt. Det innebär att han under sin livstid kan förfoga över fastigheten, t.ex. genom att sälja den. Om din pappa inte längre äger fastigheten då han avlider har du inte rätt till den, utan har endast en ideell andel. ÄB (förkortning för Ärvdabalken) hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänliga hälsningar,

Fördelningen av kvarlåtenskap och efterarv

2012-02-19 i Efterarv
FRÅGA |Fråga23-01-2012 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT: Arvsskifte Hej, har ett par frågor ang fördelninga av arv. Min far avled i höstas, han hade då suttit i orubbat bo efter sin fru. Han har tre barn, två med sin avlidna fru, samt jag från ett tidigare äktenskap. När vi gjorde bouppteckningen fick vi info om att allt efter makarna läggs tillsammans och att det delas 50/50, där första delen delas av mina halvsyskon, den andra delen delas på oss 3. Vilket om jag förstår det hela rätt ska ge mig 1/6 av totala tillgångarna. Det finns likvida medel/fond/försäkringar. Ska inte boet i så fall delas så att jag får 1/6 av fondandelar, 1/6 av likvida medel, 1/6 av utfallet från försäkringar? Och; ska verkligen båda makarnas tillgångar slås tillsammans? I vårt fall hade vår far en större andel totalt sett än sin hustru, om det slås ihop så blir ju min sjättedel lägre än vad jag skulle fått från min far. Mitt största frågetecken är om jag ska ha del av alla olika typer av tillgångar, boutredningsfirman säger att jag inte får det.. Hoppas ni förstår min fråga Svar Hej, Vad gäller din första fråga så stämmer det att du har rätt till 1/3 av din fars kvarlåtenskap vilket följer av 1 § 2 kap och 1 § 1 kap. Ärvdabalken. Om all din fars och hans frus egendom var giftorättsgods ska all egendom delas lika (se 3 § 11 kap Äktenskapsbalken). Man utgår dock från egendomsförhållandena vid den första makens död, således vid din fars frus död. Denna dag kallas den kritiska tidpunkten. All egendom som fanns då ska vid bodelningen, som vad jag förstått på din fråga skett först nu, ska värderas vid bodelningen i regel till sitt försäljningsvärde och det är den som ska delas lika, under förutsättningen att all egendom är gifträttsgods. Om din far förvärvat egendom efter sin frus död som inte finansierats ur egendom som var deras giftorättsgods så har din fars andel kvarlåtenskap ökat i förhållande till sin döda frus kvarlåtenskap så ökar din andel i den totala kvarlåtenskapen, alltså är den då större än 1/6. Hur ni sedan fördelar egendom mellan er kan ni komma överens som ni vill, med undantag för fast egendom då det finns vissa begränsningar. Om ni inte kan komma överens har ni mycket riktigt i princip rätt att få del i varje egendomsslag (se 3 § 23 kap. Ärvdabalken). Kommer ni inte överens kan du ansöka om skiftesman hos Tingsrätten (se 5 § 23 kap. Ärvdabalken). Vänligen, Sara Selheden Hej, jag fick svar på ovan fråga men har en liten följdfråga: Är det giftorättsgodsets värde vid bouppteckningen från frun som nu delas av mina halvsyskon? Låt säga hon hade 100.000:- vid dödsdagen som sen min far ärvde. Ska då 100.000:- räknas bort från totala arvet idag och resterande delar vi på? Tack på förhand!
|Hej Ingela! Eftersom din far ärvde de 100 000kr med fri förfoganderätt efter sin frus bortgång innebär detta att han i princip har rätt att göra precis vad han vill med pengarna förutom att testamentera bort dem. De 100 000kr tillhör alltså den efterlevande makens förmögenhetsmassa. Det kallas efterarv när de gemensamma barnen får ut sitt arv efter den först avlidna föräldern först efter den sist avlidna förälderns död. Efterarvingarnas rätt består av en kvotdel av egendomen som den kvarlevande föräldern äger vid sin död. En ökning eller minskning av förmögenhetsmassan kommer därför att påverka både dig och dina halvsyskon i lika mån. Om vi tangerar att det gemensamma boet var värt 200 000 kr och att all egendom var giftorättsgods och att inga skulder fanns, skulle vid ena makens död den efterlevande maken erhålla 100 000kr från bodelningen, och resterande 100 000 kr med fri förfoganderätt. Eftersom den efterlevande maken erhållit halva sin förmögenhetsmassa från den först avlidna makens kvarlåtenskap, kommer efterarvingarnas arvskvot att bli 1/2. Om vi nu säger att din far, den efterlevande maken, avlider och lämnar efter sig 600 000 kr i kvarlåtenskap, ska efterarvingarna (dina halvsyskon) dela på 1/2 av detta, dvs. att de får 150 000kr var. Resterande 300 000kr kommer att delas på din fars arvingar, dvs. på er alla tre. Resultatet i mitt exempel kommer således vara att du får 100 000kr av din fars kvarlåtenskap. Med vänliga hälsningar,

Innebörden av att inneha egendom med fri förfoganderätt och sekundosuccessorers rätt

2012-02-05 i Efterarv
FRÅGA |hej, i testamente efter min far anges "Den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt ärva den först avlidnes giftorättsgods"-. I detta fall är det en fastighet som står för merparten av värdet. Har fars änka (som inte är min bilogiska mor)rätt att sälja fastigheten och spendera pengarna alt. köpa en ny fastighet? Hur kan vi säkra upp motsvarande värde om hon nu väljer att sälja fastigheten?
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Att inneha egendom med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken har rätt att genom livrättshandlingar fritt förfoga över den andel som innehas med just fri förfoganderätt. Begränsningen ligger i att den efterelevande maken inte genom testamente kan förfoga över denna andel. I rättsfallet NJA 1995 s. 303 konstaterade Högsta domstolen att när efterlevande make har erhållit egendom med fri förfoganderätt gäller begränsning av makens testationsrätt endast med avseende på en ideell andel av behållningen och inte i fråga om bestämd egendom. Detta innebär att din fars änka har rätt att sälja fastigheten och, i princip, spendera pengarna på det sätt hon önskar. Den rätt till sekundosuccession ni har består av en andel av din fars änkas kvarlåtenskap vid hennes bortgång, som således både kan ha minskat eller ökat i värde i relation till vad ni skulle ha erhållit om ni fått ut arvet omedelbart efter faderns död. Lagstiftaren har dock förutsett att denna ordning kan ge upphov till vissa problem. I 3 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken (ÄB) finns därför en regel som anger att om den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat en väsentlig minskning av sin egendom, ska vederlag utgå till den först avlidnes arvingar. Regeln är endast tillämplig på gåvor eller ”andra därmed jämförliga handlingar”. Det handlar alltså om sådana dispositioner som till stor del är av benefik karaktär. Handlar det om en försäljning till ett marknadsmässigt pris går inte regeln att tillämpa. Vidare krävs att det genom gåvan eller den därmed jämförliga handlingen sker en ”väsentlig minskning” av den efterlevande makens egendom. Detta har ansetts innebära att egendomens nettovärde minskar med tio procent eller mer. Det är alltså upp till din fars änka att själv bestämma vad hon vill göra med fastigheten. Ni är i princip förhindrade att lagligt ”säkra upp” motsvarande det värde som fastigheten betingar. Jag hoppas att detta besvarade dina funderingar. Annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor till oss. Med vänlig hälsning,