Brorsbarns arvsrätt

2010-03-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Karl och Ada är gifta och har inga gemensamma barn. Ada har inga barn sedan tidigare heller. 2008 avlider Ada. I bouppteckningen står det att hon har inga bröstarvingar och att inget testamente eller äktensskapsförord finns. Däremot finns efterlevande barn i Tyskland till hennes döde bror. De är ikryssade som efterarvingar och kallade i bouppteckningen men det står inget om att de ärvde något. Alla tillgångar går till Karl. 2009 dör Karl. Då kommer det fram att han har en son sedan tidigare och som är bröstarvinge. Min fråga är: Kan Adas efterarvingar göra anspråk på arvet efter Karl? Tack på förhand
|Hej och tack för din fråga! Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB) se, https://lagen.nu/1958:637. Av 2 kap 1-3 §§ ÄB framgår det vilka som har rätt att ärva. I första hand ärver arvlåtarens barn eller deras barn (bröstarvingar). Finns inga barn ärver föräldrarna till arvlåtaren och finns inga föräldrar ärver arvlåtarens syskon. Finns inte heller några syskon till arvlåtaren träder dess barn in istället och ärver. Eftersom Ada endast har sina brorsbarn kvar i livet har de rätt att ärva efter Ada. Men då Ada är gift tillfaller kvarlåtenskapen efterlevande make enligt 3:1 ÄB. Att Karl ärver före Adas brorsbarn förklaras genom att Karl anses ha starkare social och ekonomisk samhörighet med Ada än vad hennes brorsbarn hade med henne. Karl ärver då med ”fri förfoganderätt” vilket innebär att han får förfoga över egendomen dock med en del begränsningar, och att egendomen inte kommer att ingå i Karls kvarlåtenskap när han avlider. När Karl avlider kommer alltså Adas brorsbarn ha rätt till efterarv enligt 3:2 ÄB. Med vänlig hälsning

Efterarvsrätt och värdeförändring av boet

2010-03-20 i Efterarv
FRÅGA |Min syster har gått bort och vi är 2 systrar som ärver hanne, trodde vi, men det har även kommit fram att det finns en halvsyster till min bortgångna systers avlidne man ( min f.d svåger). När han gick bort för många år sedan blev det en bouppteckning men hon fick sitta i s.k orubbat bo. Nu undrar jag hur stor andel har hans halvsyster rätt till och hur ser man på vad boet är värt nu kontra när han gick bort.
Hanna Rehn |Hej, Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637 I första hand ärver barn eller barnbarn o.s.v till arvlåtaren (bröstarvingar), finns det inga sådana så ärver föräldrarna till arvlåtaren och om föräldrarna inte är vid liv ärver arvlåtarens syskon o.s.v se 2:1-4 §§ ÄB Då en arvlåtare är gift är det vanligaste att dennes kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken, detta brukar kallas att denna får sitta kvar i orubbat bo, se 3:1 § ÄB. Maken ärver då med ”fri förfoganderätt” vilket innebär att maken får förfoga över egendomen, dock med vissa begränsningar, men att egendomen inte kommer ingå i den efterlevande makes kvarlåtenskap utan då kommer tillfalla den först avlidna makens arvingar enligt reglerna om efterarvsrätt enligt 3:2 § ÄB. Då den efterlevande maken (din syster) dör och en arvinge eller flera arvingar (i detta fall halvsystern) till den först avlidne maken (din f.d svåger) finns kvar i livet skall hälften av den efterlevande makens bo tillfalla den eller de som då har bäst arvsrätt efter den först avlidna maken. Den eller dessa arvingar har efterarvsrätt. Om det bara är halvsystern som är i livet av potentiella efterarvingar till din f.d svåger är det således hon som har bäst rätt till arvet efter honom. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken utgjorde en annan andel än hälften av det som den efterlevande maken totalt hade efter arvet (dvs sin egen egendom sammanlagd med det hon erhöll i arv efter sin make) skall denna andel gå till efterarvingarna, se 3:2 § ÄB. Om boets värde minskat väsentligt, genom gåva eller på annat sätt, sedan den först avlidne maken gick bort, och detta gjorts utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar skall dessa i regel kompenseras, se 3:3 § ÄB. Om boets värde istället ökat skall värdeökningen tilldelas den efterlevande makens arvingar om den beror på arv, gåva eller arbete efter den först avlidne makens död, se 3:4 § ÄB. Vid beräkningen av om förkovran skett enligt 3:4 § ÄB skall eventuell minskning enligt 3:3 § ÄB först läggas till kvarlåtenskapen. Med vänlig hälsning,

Efterarvinges deltagande vid bouppteckning

2010-02-14 i Efterarv
FRÅGA |När min mamma dog blev jag väldigt ledsen och deprimerad. Vid bouppteckningen var jag aldrig närvarande och jag hade ingen koll på hennes tillgångar. Nu verkar det som om min pappa kan ha ordnat en bouppteckning som tjänade hans syften. Vad jag vet fick jag inte tillgång till vad jag i efterhand insett var min rättighet. Jag kan inte minnas att jag godkände någon boupteckning med underskrift. Har jag någon möjlighet att ifrågasätta bouppteckningen om jag inte godkänt den ELLER om min pappa själv skrivit under bouppteckningen med mitt namn?
Alexandra Alm |Hej, Med tanke på att din far ärvde din mor så förutsätter jag att de var gifta vid hennes bortgång. I och med detta så tillfaller hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken om din mor inte testamenterat bort den. Din far ärver därför före dig, 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken (ÄB). Din del av moderns arv tillfaller dig först vid din faders bortgång, 3 kap. 2 § ÄB. Din mors kvarlåtenskap ärver din fader endast med fri förfoganderätt vilket innebär att han inte får testamentera bort hennes del, men han får använda tillgångarna under sin livstid. Vid din faders bortgång kommer du därför att ha rätt till efterarv bestående av den kvotdel som din mor efterlämnade. För att ge ett exempel; är din mors kvarlåtenskap 100 000 kronor och din faders tillgångar är 100 000 kronor så kommer han efter arvet att ha 200 000 kronor. 100 000 kronor har han med fri förfoganderätt, alltså 50 %. Om din far har 300 000 kronor vid sin bortgång så är 50 % av 300 000 kronor efterarvet från din mor och 50 % är arvet du får av din far. Allt detta förutsätter som sagt att din mor och far var gifta. Var dina föräldrar samboende så har dina far endast rätt till ett minsta belopp vid bodelningen. Detta belopp är två gånger basbeloppet, 18 § 2 st. sambolagen. För att nu besvara din fråga så skall du ha blivit kallad till bouppteckningen, 20 kap. 2 § ÄB. Om du sedan valt att inte närvara är orelevant så länge du kallats i god tid och det till uppteckningen fogats bevis att du blivit det. Däremot är du inte dödsbodelägare. Detta blir du först vid din fars bortgång, 18 kap. 1 § 3 st. ÄB. Det är inte du som ska godkänna bouppteckningen. Det är bouppgivaren, den delägare som bäst känner till boet, som ska underteckna bouppteckningen, 20 kap. 6 § ÄB. Han undertecknar dock denna som en försäkran att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga. De gode män som ska närvara vid bouppteckningen ska också skriftligen intyga att allt har blivit riktigt antecknat. Preskriptionen för att hävda att det har skett felaktigheter vid bouppteckningen är dock väldigt kort. Du måste begära en tilläggsbouppteckning inom en månad, 20 kap. 10 § 1 st. ÄB. Över arvskiftet har du inte någon talan. Det är dödsbodelägarna som ska underteckna denna handling, 23 kap. 4 § ÄB. Dödsbodelägare blir du som jag nämnde ovan först vid din fars bortgång. Ärvdabalken finner du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänliga hälsningar

Halvsyskonbarns arvsrätt

2010-01-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej Min man har halvsyskonbarn ska de ärva när vi dör? har de någon rätt?
Natalie |Hej, Halvsyskonbarn har arvsrätt. Syskon hör till andra arvsklassen. Arvet tillfaller syskonen först om varken barn, barnbarn eller någon av föräldrarna till arvlåtaren är i livet. Om ett syskon inte lever, tillfaller arvet syskonbarnen. Halvsyskon behandlas enligt reglerna om arv på samma sätt som helsyskon. Halvsyskon får del i den arvslott som skulle ha tillfallit den med arvlåtaren gemensamma föräldern, 2 kap 2 § 2-3 stycket ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1.Om arvlåtaren vid sin död är gift, tillfaller arvet i regel den efterlevande maken. Syskon samt syskonbarn har tillsammans med barn, barnbarn och föräldrar till arvlåtaren rätt till efterarv. Detta innebär att arvet efter den först avlidne maken fördelas först efter den efterlevande makens död, 3 kap 2 § ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Arvet fördelas i ovan angiven ordning. Det är inte tillåtet för den efterlevande maken att genom testamente förfoga över den egendom som ska tillfalla den först avlidne makens arvingar. Detta innebär att om din make inte vill att halvsyskonbarnen ska ärva honom, måste han, för att försäkra sig om att detta inte sker, under sin livstid upphäva deras arvsrätt genom testamente. Det kan vara klokt att ha i åtanke att om det inte finns någon arvinge eller testamentstagare efter en avliden person, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K5P1S1.Med vänlig hälsning

Efterarv vid äktenskapsförord

2010-03-25 i Efterarv
FRÅGA |Hej En fråga om äktenskapsförord, arv och efterarv. Min plast farfar gifte sig med min farmor. De hade ett äktenskapsförord som i princip innebar att allt de hade innan och kommer skaffa sig under äktenskapet skall vara och förbli deras enskilda egendom. Min farfar hade en gård och min farmor en bostadsrätt. Inget testamente fanns. De hade inga gemensamma barn. När han avled -85 så fanns gården med i bouppteckningen, men inte bostadsrätten. Kan man se det som att hon fått ärva gården med fri förfoganderätt? Min far köpte gården av henne -87. När sedan min farmor avled kom hans syskon och krävde halva bostadsrätten. Kan detta vara rätt? Den måste väl fortfarande ses som hennes enskilda egendom?
Tobias Andersson |Hej! Intressant fråga! När din platsfarfar avled så skall en bodelning ha skett enligt Äktenskapsbalkens 9 Kapitels 1 § (se https://lagen.nu/1987:230). Då äktenskapsförordet verkat omfattat all egendom är all egendom enskild enligt Äktenskapsbalkens 7 Kapitels 2 §, och skall därmed enligt Äktenskapsbalkens 10 Kapitels 1 § inte ha ingått i bodelningen då den inte är giftorättsgods. Således skall efter bodelningen båda sidor behållit sitt. Vid arvsskiftet ärver sedan din farmor mycket riktigt all din plastfarfars egendom såsom gift med honom förutsatt att han inte haft några bröstarvingar enligt Ärvdabalkens 3 Kapitels 1 § (se https://lagen.nu/1958:637). Hon ärvde den dock med fri förfoganderätt, vilket innebär att din plastfarfars arvingar hade rätt till efterarv när hon avled. Storleken på detta efterarv är enligt Ärvdabalkens 3 Kapitels 2 § 3 stycke är en andel som är proportionell mot den andel som din plastfarfars egendom utgjorde gentemot din farmors egendom vid arvsskiftet efter din farfar. Till exempel om din farmors egendom vid arvsskiftet var 1 miljon och egendomen hon ägde efter din plastfarfar var 2 miljoner så har din plastfarfars arvingar rätt till 2/3 av din farmors dödsbo. Har gården inte köpts till ett marknadsvärde skall din plastfarfars arvingar även ersättas för detta enligt Ärvdabalkens 3 Kapitels 3 § då detta kan anses som en med gåva jämförlig handling som orsakat väsentlig minskning av hennes egendom. För att sammanfatta har din plastfarfars arvingar rätt till en viss andel ur din farmors dödsbo beroende på förhållandet mellan din farmors arv och hennes egna egendom. Finns inte annan egendom kan denna del komma att tas ur värdet på bostadsrätten. Det framgår inte av din fråga av hur köpet av gården gick till men tänk på att om det skett till underpris så kan det krävas att detta kompenseras. Hoppas att detta svar har kastat ljus över din fråga! Lycka till! Med vänlig hälsning Tobias Andersson

Efterarvsrätt vid underskott i boet vid den först avlidnes död

2010-02-28 i Efterarv
FRÅGA |Kvinna nyligen avlidit. Inga barn. Syskon som ärver henne. Änka sedan 1957. Avlidne maken hade son från tidigare äktenskap i Finland. Bouppteckningen hittad. Boets tillgångar 3000 kr(mest möbler endast 500 kronor). Skulder 3900 kr. Boets underskott 900 kr. Den nu avlidna kvinnan fick kämpa hårt för att betala begravningen. Är den sonen att betrakta som efterarvinge idag och ska kallas tillbouppteckningen?
Daniel Jessen-Winbo |Hej, Din fråga kan besvaras med hjälp av arvsrättsreglerna som återfinns i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Även bodelningsreglerna som återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB), se https://lagen.nu/1987:230 får betydelse. Din fråga aktualiserar det som juridiskt sett kallas ett särkullbarns efterarvsrätt. För att kunna besvara denna fråga får vi först se till bodelningsreglerna för att på så sätt kunna besvara ifall där finns ett anspråk överhuvudtaget. Att bodelning ska ske vid någons död stadgas i 9 kap 1§ ÄktB och att det är makarnas giftorättsgods (enligt 7 kap 1-2 §§) som ska ingå i denna framgår av 10 kap 1§ ÄktB. Man lägger då ihop vardera makes giftorättsgods (med avdrag för skulder var för sig) och vid delningen så får vardera make hälften av det sammanlagda giftorättsgodset (11 kap 3§ ÄktB). Det är sedan denna del (tillsammans med eventuell enskild egendom som ej medtagits i delningen) som utgör denna makes kvarlåtenskap. Det är sedan denna kvarlåtenskap som blir föremål för arv. Denna ärvs av maken enligt 3 kap 1 § ÄB. Dock är det så att som i ditt fall då den avlidne maken har ett barn som inte är den efterlevande makens barn har detta barn rätt att få ut sin laglott (hälften av arvslotten). Dock var det ju så i ditt fall att boet hade ett underskott varför det överhuvudtaget inte fanns någon kvarlåtenskap att få laglotten ur. Hade egendom funnits upp till ett värde om max 4 basbelopp hade den även tillfallit makan enligt 3 kap 1 § 2st och sonen hade då fått efterarvsrätt motsvarande sin arvslott. Dock är det så att om särkullbarnet inte får ut sitt arv enligt 3 kap 1§ ÄB eller avstår detsamma enligt 3 kap 9§ ÄB har han en rättighet i 3 kap 2§ ÄB. Denna bestämmelse säger att arvsberättigade till den först avlidne maken (sonen) har arvsrätt till hälften av den efterlevande makens bo. Denna paragraf säger att hälften eller annan kvotdel beroende på den efterlevande makens arv efter den först döende maken i förhållande till dennes sammanlagda egendomsmassa ska ligga till grund för anspråket. Om nu inte den efterlevande ärvde något torde inte detta anspråk kunna göras gällande. Men här vet vi ju inte ifall ett arv har skett eller inte. Det sägs ju att det är boet som gör ett underskott men skulle det vara så att mannen hade egendom och kvinnan skulder så att det förelåg ett arv från mannen men att det inte räckte för att täcka kvinnans skulder så har det ju skett ett arv och då finns det ett efterarvsanspråk. Dock ska även den i detta fall viktiga bestämmelsen i 3 kap 4§ ÄB nämnas. Denna bestämmelse säger att om värdet i den efterlevande makens bo överstiger det värde som förelåg vid den först avlidne ska denna ökning undantas om den beror på arv, gåva, testamentering eller förvärvsarbete. I ditt fall så skall ju all egendom undantas om inget arv skedde makarna emellan och om ökningen av boets värde beror på något av ovanstående. Detta eftersom det tidigare förelåg ett underskott. Jag hoppas jag inte har rört till det för dig men det är lite besvärliga regler det här. Det svåra ligger i att vi inte vet hur fördelningen såg ut mellan makarna vid den först avlidnes (kvinnans) död. För om vi skall kunna räkna ut ett efterarvsanspråk behöver vi veta hur stor del av den efterlevande makens egendom kvarlåtenskapen från den först avlidne utgjorde (kvotdel). Din andra fråga om sonen ska kallas till bouppteckningen har att göra med om han kan anses vara dödsbodelägare eller inte. Enligt 18 kap 1§ 3st. samt 20 kap 2§ ÄB skall han kallas om han har ett anspråk. Med vänlig Hälsning

Beräkning av kvotdel vid efterarv; jämkning av efterarv?

2010-02-05 i Efterarv
FRÅGA |Hur andelsberäknas en fastighet som är enskild egendom ifråga om det kommande efterarvet mellan två makar? Låt säga att det finns giftorättsgods(gg) för 5 msek när Anders ärver sin mors fastighet som ee år 2010. Fastigheten har ett taxeringsvärde på 500 000 kr och ett marknadsvärde på 1 000 000. Vilket värde ligger till grund för hur stor kvoten av gg blir? Anders dör 20 år efter att Anders ärvde ee. Deras gemensamma bostad (gg) uppgår då till ett värde av 10 MSEK. Den ärvda ee-fastigheten finns kvar i Anders ägo men har inte värdestegrats lika mycket utan har nu ett taxeringsvärde på 1 000 000 kr och ett marknadsvärde på 1,3 msek. När fastigheten finns kvar och man uppenbart kan se värdet på ee, andelsberäknar man ändå hur stort efterarv Brita ska ge ut till Anders syster? Finns det ngn jämkningsregel att åberopa vid detta efterarv när det är uppenbart att ee-andelen uppgår till ett belopp som blir mycket högt tack vare värdestegring av gg? Är det någon fördel för Britta hon också har egendom som ee? Påverkar Brittas ee andelsberäkningen av Anders ee?
|Hej, för att kunna svara på dina frågor kommer jag först kort redogöra för instituten bodelning och efterarv. När någon som är gift dör ska först en bodelning göras enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). Som framgår av 10 kap. 1 § ÄktB ska all egendom som är giftorättsgods ingå i en bodelning; vid bodelningen ska den efterlevande maken få hälften av det sammanlagda giftorättsgodset enligt 11 kap. 3 § ÄktB. Den resterande hälften kommer tillsammans med eventuell enskild egendom utgöra den avlidnes kvarlåtenskap. Även om det inte framgår direkt av lagtexten är marknadsvärdet det värde som ska ligga till grund när man tar upp de olika posterna i bouppteckningen. Huset ska alltså tas upp till sitt marknadsvärde; endast om inget sådant finns tillgängligt kan man använda taxeringsvärdet. Den efterlevande maken ärver sedan den avlidnes kvarlåtenskap enligt 3 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). Kvotdelen för den avlidnes efterarvingar beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom (det vill säga summan av kvarlåtenskapen och det maken erhöll genom bodelning plus eventuell enskild egendom) kvarlåtenskapen utgör (3 kap. 2-3 §§ ÄB). Om exempelvis den avlidnes kvarlåtenskap uppgår till 20 000 kronor och den efterlevande makens egendom efter bodelning till 80 000 kronor, blir alltså kvotdelen (20 000/100 000) = 20%. När sedan den efterlevande maken avlider ska efterarvingarna då som huvudregel få ut 20% av den efterlevande makens totala egendom, även om egendomen ökat markant i värde från det att den första maken dog. Det finns ingen generell jämkningsregel för de fall där det är den egendom som ingick redan vid arvsskiftet som ökat i värde. Om den efterlevande makens tillgångar ökat genom senare arv, gåvor eller förvärvsarbete ska dock enligt 3 kap. 4 § ÄB den delen undantas från att omfattas av efterarv. Den jämkningsregel som istället kan komma att påverka hur stort efterarvet blir är den som finns i 12 kap. 1 § ÄktB. Där sägs det att en make kan få ta undan en del av sitt giftorättsgods från bodelningen om resultatet annars skulle bli oskäligt. Paragrafen innebär att den delen av giftorättsgodset som undantas istället behandlas som enskild egendom, vilket gör att kvarlåtenskapen kan komma att bli mindre (eller större), och således också påverka hur stor kvotdelen blir. Utifrån dina uppgifter går det dock inte att säga om en sådan jämkning skulle kunna vara möjlig eller inte. Sammanfattningsvis spelar det alltså ingen roll att man kan urskilja den ursprungliga enskilda egendomen, eller att det hus som tidigare var giftorättsgods ökat kraftigare i värde. Efterarvingarna ska fortfarande få 20% av den totala förmögenhetsmassan, om den massan inte ökats genom de sätt som nämns i 3 kap. 4 § ÄB. Vänligen,

Efterarvsrätt

2009-12-22 i Efterarv
FRÅGA |Min far dog 2008. Min mor och far levde aldrig tillsammans.Far levde med en annan kvinna och fick en gemensam son.Hustrun/mamman år avliden sedan tidigare. Nu dör min far. Vi har haft bouppteckning och nu ska arvsskifte ske. Vilken fördelning ska ske mellan mej och min halvbror.Har han rätt till efterarv efter sin mor och i vilket fall blir propition till behållningen enligt bouppteckningen efter min far. Behållningen består av en fastighet och kontanter.
Louise Albertson - Witting |Tack för din fråga! I samband med din fars frus bortgång ärvde din far enligt 3 kap. 1 § ÄB egendom av sin fru, se https://lagen.nu/1958:637#K3. Den egendomen har han fram till sin bortgång innehaft med fri förofoganderätt och det är till denna del, s.k kvot, som din halvbror har efterarvsrätt. Efterarvsrätten är en andelsrätt, dvs din halvbror har inte rätt att erhålla viss egendom utan endast ett visst värde. Hur stor kvoten för din halvbrors efterarvsrätt är beror på hur mycket din far ärvde av sin fru.Om din far exempelvis ärvde 200 000 av sin fru och själv ur bodelningen erhöll 200 000, blir kvoten 1/2. Oavsett om er fars förmögenhet minskat eller ökat i värde från det att han ärvde sin fru till det att han själv gick bort, skall kvoten vara densamma. Då kvoten för efteravsrätten avräknats från er fars totala kvarlåtenskap, kvarstår den del av kvarlåtenskapen vartill du och din bror har lika rätt. Denna egendom skall likadelas mellan er enligt 2 kap. 1 § ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K3. Om er far vid sin bortgång exempelvis ägde egendom till ett värde av 600 000, skall 200 000 tillfalla din halvbror pga efterarvsrätten. De återstående 400 000 skall ni dela lika.Då du inte angivit hur stor behållningen är enligt boupptekningen kan det konkreta utfallet i ert fall ej anges.Med vänlig hälsning,