Rättshandlingsförmåga

2011-06-12 i Efterarv
FRÅGA |Lite bakgrund: Min farmor har efter farfars död fått behålla bostadsrätt och bohag. De två sönerna har då ärvt efter konstens alla regler. Farmor är nu sjuk och måste flytta till äldreboende, därför ska de två sönerna sköta försäljningen av bostadsrätten. De motsätter sig nu att hon ger bort sina smycken och möbler till barnbarnen, och jag vet inte vem som har rätt. Hon är inte dement eller omyndigförklarad, bara sjuklig. Lägenheten är minst värd 1,5m, och möbler och smycken är absolut värt mindre än 30k. Är inte detta i princip stöld av hennes egendom som sönerna gör?
Pernilla Skoglösa |Hej, Tack för din fråga! Man kan inte längre bli omyndigförklarad i Sverige, men om en person har svårt för att ta hand om sig själv eller sin egendom kan denne bli tilldelad en förvaltare. Det är tingsrätten som fattar beslut om förvaltare. Den som har en förvaltare förlorar sin rättskapacitet, vilket innebär att personen inte själv får sluta avtal etc. En god man kan också utses åt en person som har problem med att sköta sina angelägenheter, men det institutet är inte lika genomgripande som ett förvaltarskap, utan här behåller personen sin rättshandlingsförmåga. Du kan läsa mer om god man och förvaltare här: https://lagen.nu/1949:381#K11. Har din farmor ingen förvaltare så har hon således kvar sin rättshandlingsförmåga och får själv bestämma om hon vill ge bort någon egendom. Du skriver att sönerna ska sköta försäljningen av bostadsrätten, så möjligtvis har din farmor gett sönerna i uppdrag att även ta hand om övrig egendom. Men en uppdragsfullmakt kan återkallas enligt 2 kap avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218#K2). För att något ska räknas som stöld krävs att någon olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det (https://lagen.nu/1962:700#K8), vilket verkar vara högst tveksamt i detta fall. Mvh

Är barnbarn efterarvingar?

2011-04-04 i Efterarv
FRÅGA |Ang. efterarvinge. Är ett barnbarn efterarvinge? Barnbarnets förälder som är barn till den avlidne lever. Den avlidnes maka lever. Det finns inga särkullsbarn och inget testamente
Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! Ja, barnbarn är efterarvingar. I situationen du beskriver kommer den avlidnes maka ärva allt först eftersom inga särkullsbarn och inget testamente finns (Ärvdabalken 3:1). När hon sedan avlider ärver barnet, men om detta avlidit under tiden ärver barnbarnet (Ärvdabalken 2:1). Barnbarnet ärver alltså först när både efterlevande makan och barnet (barnbarnets förälder) avlidit. Om du vill veta mer om arvsordningen så finns Ärvdabalken här https://lagen.nu/1958:637 Vänliga hälsningar,

Efterarvsrätt då efterlevande make har avstått från viss andel av arvet

2011-04-01 i Efterarv
FRÅGA |Behöver hjälp med ett problem gällande arv. Min pappas faster har nyligen avlidit(2011-01). Fasterns man avled år 1994. Deras gemensamma dotter dog år 1998. Ingen bodelning gjordes i juridisk mening då mannen dog, men dottern fick en del pengar genom arvsavstående från modern. Fasterns sex syskon är döda sedan tidigare. Kvar att ärva är syskonbarnen d.v.s. min far och hans kusiner. Så långt inga problem. Men det har visat sig att fasterns man hade ett halvsyskon, också avliden. Begravningsbyrån hävdar att halvsyskonets barn har rätt till en del av arvet. Stämmer det, och i så fall hur stor del? Ska pengarna dottern fick vid fasterns mans bortgång räknas bort på något sätt?
Jimmy Mikaelsson |Hej! Rätten till arv regleras i Ärvdabalken (ÄB) ( https://lagen.nu/1958:637 ). Då din fars fasters man avled 1994, tillföll kvarlåtenskapen efter honom din fars faster. Eftersom de var gifta hade hon rätt till hans kvarlåtenskap, enligt 3 kap. 1 § ÄB. När arvet nu ska fördelas efter din fars faster, har fasterns mans halvsyskonbarn en efterarvsrätt, till arvet efter din fars fasters man, enligt 3 kap. 2 § ÄB. Denna efterarvsrätt förverkligas enligt huvudregeln genom att hälften av kvarlåtenskapen efter din fars faster ska tillfalla halvsyskonbarnen, se 3 kap. 2 § ÄB. Undantag finns dock från denna huvudregel, om egendomsförhållandena såg annorlunda ut efter fasterns mans död. Utgjorde arvet efter hennes make en större eller mindre kvot, än hälften av fasterns egendom efter makens död, har hans halvsyskonbarn nu rätt att ärva den kvoten av fasterns kvarlåtenskap. Detta betyder att när kvoten bestäms ska hänsyn tas till den del av arvet som fastern avstod från, till förmån för dottern. Ex: Låt säga att din fars faster vid tiden för hennes makes död, hade egendom till ett värde av 1 miljon kr. Kvarlåtenskapen efter hennes make var även den värd 1 miljon kr. Från arvet efter hennes make avstod fastern från 500 000 kr, till förmån för deras dotter. D.v.s. efter detta hade fastern en total förmögenhet om 1,5 miljoner kr, varav en tredjedel av förmögenheten (500 000 kr.) utgjordes av hennes arv efter sin make. Låt säga att när arvet nu ska fördelas efter fastern uppgår hennes förmögenhet till 3 miljoner kr. halvsyskonbarnen har då rätt till en tredjedel (d.v.s. en miljon) i efterarv efter fasterns man, och din far och hans kusiner kommer att dela på resten av kvarlåtenskapen efter deras faster. Kvotdelarna kan även i undantagssituationer påverkas av händelser som har skett mellan fasterns mans död och fasterns död. Har din fars faster, genom att t ex skänka bort egendom till sina syskonbarn, väsentligt minskat sin egendom, ska hennes arvingars (din far och hans kusiners) kvotdel minskas och fasterns mans halvsyskonbarns kvotdel ökas, se 3 kap. 3 § ÄB. Har boet istället sedan fasterns man avled 1994, genom arv, gåva, testamente eller genom fasterns eget förvärvsarbete ökat i värde, ska denna värdeökningen tillfalla hennes arvingar (din far och hans kusiner) och inte efterarvingarna (fasterns mans halvsyskonbarn), se 3 kap. 4 § ÄB. Den kvotdel av fasterns kvarlåtenskap som inte utgör halvsyskonbarnens efterarv, tillfaller din far och hans kusiner, enligt 2 kap. 2 § ÄB. Med vänliga hälsningar

Jämkning enligt 12:2 ÄktB och fråga om rätt till efterarv för särkullbarn

2011-02-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Änka efter min far åberopar Äktenskapsbalken 12:2 för att behålla sitt giftorättsgods. Vi är 2 särkullebarn. Det finns ett testamente som säger att all deras egendom förutom en viss fastighet skall ärvas med full förfoganderätt förutom laglotten. Kvarlåtenskapen skall delas lika mellan respektive arvskrets vid den efterlevande makens död.Testamentet är skrivet före 2008, och visar en tydlig önskan om en rättvis fördelning. Vilket gäller? Testamentet eller änkans rätt till sitt giftorättsgods? Blir jag efterarvinge om änkan behåller sitt giftorättsgods?
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Regler om makars egendom finns i Äktenskapsbalken (ÄktB) kap 7, se https://lagen.nu/1987:230#K7. 7:1 ÄktB anger att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte utgör enskild egendom. Enligt 2 § kan egendom vara enskild p.g.a. äktenskapsförord eller p.g.a. att make erhållit egendomen genom gåva, arv eller testamente med villkoret att den ska vara enskild. Även egendom som har trätt istället för sådan egendom är som huvudregel enskild, enligt p 6. Vid en bodelning läggs makarnas giftorättsgods samman och efter avdrag för makarnas skulder, fördelas det lika mellan makarna, se 11:3 ÄktB. Enligt jämkningsregeln i 12:2 ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230#K12) finns dock en möjlighet för efterlevande make att begära att varje sida ska behålla sin del av giftorättsgodset vid en bodelning. Denna möjlighet nyttjas främst när den efterlevande maken är den ”rikaste” och önskar behålla sin egendom framför att utge den till den avlidnes särkullbarn eller testamentstagare. Det bör tilläggas att jämkningen inte behöver avse allt giftorättsgods, den efterlevande maken kan därmed begära att enbart en del av dennes giftorättsgods inte ska gå till delning. Sammanfattningsvis är huvudregeln att, vid bodelning med anledning av makes dödsfall, makarnas respektive giftorättsgods ska läggas samman och delas. Regeln i 12:2 ÄktB möjliggör dock för den efterlevande maken, i detta fall din fars hustru, att begära att varje sida ska behålla sitt. Den avlidne makens arvingar ärver då det giftorättsgods och ev. enskilda egendom som finns på dennes sida. Som särkullbarn har du enligt Ärvdabalken 3:1 (se https://lagen.nu/1958:637#K3) rätt att utfå ditt arv direkt. Det är enbart den egendom som tillfaller make efter bodelning som kan testamenteras bort och det inbördes testamente som din far och hans hustru har upprättat hindrar inte henne från att begära att var sida ska behålla sitt giftorättsgods. Efterarv innebär att den först avlidne makens arvingar (se personkategorin i ÄB 3 kap 2§) får ärva dennes egendom först när också den efterlevande maken har avlidit, se https://lagen.nu/1958:637#K3. Enligt det inbördes testamente som upprättats och även enligt ÄB 3 kap har du som bröstarvinge till din far rätt till efterarv då även änkan har avlidit, s.k. sekundosuccession. Denna rätt har du enligt 3 kap och ska motsvara den kvotdel som kommer från din fars dödsbo. Observera dock återigen att du som särkullbarn alltid har rätt att utfå din laglott direkt (se https://lagen.nu/1958:637#K7), om du inte enligt ÄB 3 kap 9§ väljer att avstå från denna rätt till förmån för den efterlevande maken och istället utfå laglotten först efter dennes bortgång. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

Vad händer med gemensamma barns arv när efterlevande förälder gifter om sig?

2011-05-05 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Vi är två syskon som förlorade vår mor för 2 år sedan. Våra föräldrar var gifta och far sitter i orubbat bo. Far har nyligen gift om sig och vi undrar vad som sker med arvslotten nu när nya frun flyttat in i lägenheten som ägdes gemensamt av våra föräldrar? Med i bilden finns också ett barnbarn. Ser tacksamt fram emot ert svar!
Fanny Olsson |Hej! Jag tänkte illustrera er fall med ett exempel där er mor är personen A, er far personen B och ni syskon är personerna C och D. Er fars nya fru är personen E. Summorna är givetvis helt fiktiva och finns endast med i pedagogiskt syfte. Jag hoppas att detta på ett förståeligt sätt ska ge svar på era frågeställningar. A och B är gifta och har två barn tillsammans, C och D. A avlider och bodelning sker med B. Efter bodelningen har B 100 000 kr som är hans egen egendom (som han fått ut från bodelningen) och 100 000 kr som han ärver med fri förfoganderätt efter A då efterlevande make ärver före gemensamma barn i enlighet med 3 kap. 1 § ärvdabalken. De 100 000 kr (eller rättare sagt den 50 % andel av B:s egendom som de 100 000 kr representerar) har C och D rätt att få ut i efterarv från A när B avlider i enlighet med 3 kap. 2 § ärvdabalken. Så gifter B om sig med E. Sedermera avlider B och arvet efter honom ska nu skiftas. C och D har här rätt att, innan bodelning sker mellan B och E, få ut sitt efterarv efter sin mor A i enlighet med 3 kap. 6 § ärvdabalken. B har vid sin död egendom till ett totalt värde av 150 000 kr. C och D ska då ha ut 50 % av detta i efterarv efter sin mor, dvs. 75 000 kr. Dessa 75 000 ska de sedan ha hälften var av enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken, de får alltså 37 500 kr vardera i efterarv efter sin mor A. Efter detta ska bodelning ske mellan B och E, B går då in i bodelningen med egendom till ett värde av 75 000 kr. Efter bodelningen kan vi anta att han har egendom till ett värde av 80 000 kr. Dessa 80 000 kr ska då delas mellan B:s arvingar, dvs. C och D så de får 40 000 kr vardera i arv efter sin far B om inget testamente finns som ger E rätt att ärva före C och D. Om testamente finns kan C och D begära jämkning i testamentet och i vart fall få ut sin laglott enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken. Laglotten är halva arvslotten enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken så i detta fall får C och D alltså ut 20 000 kr vardera. Så även om er far gift om sig förlorar ni inte er rätt till efterarv efter er mor utan ni har rätt att få ut ert arv efter henne innan bodelning sker mellan er far och hans nya fru den dagen er far avlider. Om er far och hans nya fru skriver testamente till förmån för varandra kan dock ert arv efter er far bli mindre i och med att ni då direkt efter er fars död endast har rätt att få ut er laglott, dvs. halva er arvslott. Beroende på hur testamentet är skrivet kan ni dock få ut resterande arv efter er far när er fars nya fru avlider. Hoppas detta klargjorde rättsläget för er! Vänligen,

Syskons efterarvsrätt

2011-04-01 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Först lite historia: Min far (avled 1997) hade bara ett syskon, min faster. Hon var gift med med en man (han hade både hel- o halvsyskon) som avled 2001. Dom hade bara ett barn, en son, som avled 2009. Han var ensamstående utan barn och ärvdes av min faster. Min faster har nyss avlidit och min fråga gäller arvsrätten. Jag är närmaste anhörig till min faster. Har min fasters avlidne mans syskon el. deras arvingar någon arvsrätt? Enl. uppgifter jag fått från andra ska dom ha rätt att ärva 50% av arvet efter min kusin, (som tillföll min faster). Har försökt läsa lagtexer men blir inte klokare för det. Tacksam om ni kan hjälpa mej att reda ut vad som gäller.
Jimmy Mikaelsson |Hej! Rätten till arv regleras i Ärvdabalken (ÄB) ( https://lagen.nu/1958:637 ). Då din fasters man avled 2001, tillföll kvarlåtenskapen efter honom din faster. Eftersom de var gifta hade hon rätt till hans kvarlåtenskap, enligt 3 kap. 1 § ÄB. När deras gemensamma son (din kusin) avled 2009, tog din faster hela arvet efter honom, eftersom din fasters man var avliden, se 2 kap 2 § ÄB. När arvet nu ska fördelas efter din faster har din fasters mans syskon, inte någon rätt till arvet efter din kusin. Hela arvet efter din kusin tillföll nämligen din faster med full äganderätt, enligt 2 kap. 2 § ÄB. Däremot har de en rätt till efterarv efter din fasters man, enligt 3 kap. 2 § ÄB. Denna efterarvsrätt förverkligas enligt huvudregeln genom att hälften av kvarlåtenskapen efter din faster ska tillfalla din fasters mans syskon, se 3 kap. 2 § ÄB. Undantag finns dock från denna huvudregel, om egendomsförhållandena såg annorlunda ut efter din fasters mans död. Utgjorde arvet efter din fasters man en större eller mindre kvot, än hälften av din fasters egendom, efter hans död, har hans syskon nu rätt att ärva den kvoten av din fasters kvarlåtenskap. D.v.s. om t ex 40 % av värdet, av din fasters egendom, efter din fasters mans död utgjordes av hennes arv efter sin make, har nu fasterns mans syskon rätt att ärva 40 % av kvarlåtenskapen efter din faster. Det finns även undantagssituationer, då syskonen har rätt till en större eller mindre del än hälften av kvarlåtenskapen efter din faster i efterarv, som beror på händelser som har skett mellan din fasters mans död och din fasters död. Har din faster, genom att t ex skänka bort egendom till dig, väsentligt minskat sin egendom, ska din kvotdel av kvarlåtenskapen efter henne minska och din fasters mans syskons kvotdel av hennes kvarlåtenskap öka, se 3 kap. 3 § ÄB. Har boet istället, sedan din fasters man avled 2001, genom arv, gåva, testamente eller genom din fasters eget förvärvsarbete ökat i värde, ska denna värdeökningen tillfalla dig och inte din fasters mans syskon, se 3 kap. 4 § ÄB. Eftersom att din faster ärvde din kusin, så finns en möjlighet att denna undantagsregel kan vara tillämplig, beroende på om boet ökat i värde sedan 2001 eller ej. Är ingen av dessa undantagsregler dock tillämpliga, så ska hälften av kvarlåtenskapen efter din faster tillfalla din fasters mans efterarvingar (d.v.s. hans hel- och halvsyskon och avlidna syskons avkomlingar). Resten av kvarlåtenskapen efter din faster tillfaller dig eftersom din far är avliden och din faster inte har några bröstarvingar i livet, se 2 kap 2 § ÄB. Med vänliga hälsningar

Arvsskifte, vid efterarv.

2011-03-25 i Efterarv
FRÅGA |Fråga om arvsskifte Kvinna X, tre barn i tidigare äktenskap (X1, X2, X3) Man Y, tre barn från tidigare äktenskap (Y1, Y2, Y3) X och Y är gifta och har barn XY1 tillsammans. X går bort och X1, X2, X3 får ut sin laglott, Y ärver XY1s del. Nu går Y bort, hur ser fördelningen ut vid ett arvsskifte? Vi kan leka med en summa på 600 000.
Mari-Helen Schöllin |Hej! Som huvudregel tillfaller den avlidna makens tillgångar den efterlevande maken, som får fri förfoganderätt över den delen (som sedan, när även den maken avlidit, tillfaller arvingarna). Men finns det särkullbarn har de rätt att få ut sitt arv på en gång, vid arvlåtarens död, enligt 3:1 och 3:9 Ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. I detta fall har särkullbarnen, X1, X2 och X3, får ut sitt arv. Om vi då låtsas att arvet efter X var 400.000 kr så delades denna summa upp i fyra delar (enligt 2:1 ÄB) eftersom X hade fyra barn vid sin bortgång (X1, X2, X3 och XY1). Y har således, enligt 3:1 ÄB, ärvt 100.000 kr, som var XY1s del i arvet efter X. När Y sedan avlider ska XY1 få ut sitt arv efter X, enligt 3:2 ÄB. Om vi då låtsas att Y, vid tidpunkten för Xs död hade 900.000 och fick arvet på 100.000 så utgör XY1s ”efterarv” 1/10 av Ys totala tillgångar (100.000/1.000.000). När Y nu har 600.000 vid sin död utgör alltså 1/10 av detta efterarv och ska därmed tillfalla XY1. XY1 har alltså rätt till ett arv på 60.000 kr efter X (600.000/10=60.000). Arvet som ska fördelas efter Y är alltså 600.000-60.000=540.000.kr och XY1 har precis som Y1, Y2 och Y3 rätt till arv efter Y. Denna summa ska fördelas lika på Ys barn, enligt 2:1 ÄB. Varje barn får därför 135.000kr var efter Y (540.000/4). XY1 får alltså 60.000+135.000= 195.000kr vid arvsskiftet och Y1, Y2 och Y3 får 135.000 vardera. Med vänliga hälsningar

Fördelning av efterarv, vid en värdeökning av efterlevande makes egendom

2010-12-09 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående bodelningen vid ett dödsfall. I detta fall har maken avlidit först vars kvarlåtenskap går direkt till den efterlevande makan eftersom det inte finns några barn med i bilden. Den avlidne maken efterlämnar dock 5 syskon på sin sida som senare har rätt till efterarv. När den efterlevande makan senare avlider så har bobehållningen uppgått till det dubbla i och med att hon sålt de gemensamma makarnas bostad med vinst innan hon avlidit. Den efterlevande maken efterlämnar syskon och syskonbarn. Vad händer med ökningen av boet under arvsskiftet efter den efterlevande makens död? Ska den först avlidnes syskon få ta del av denna ökning av dödsboet eller går ökningen till den efterlevande makens arvingar?
Mathias Gunnervald |Hej, Arv regleras i ärvdabalken, ÄB. (https://lagen.nu/1958:637) Då make avlider ärver ofta den efterlevande maken, med stöd av 3 kap 1 § ÄB, dennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Då efterlevande make avlider kommer kvarlåtenskapen som denne erhållit efter den först avlidne maken, med fri förfoganderätt, att tillfalla den först avlidna makens arvingar i efterarv, 3 kap 2 § ÄB. När efterlevande makes egendom ökar i värde efter den först avlidne makens död är huvudregeln att båda makarnas arvingar kommer att dra nytta av ökningen. Ett undantag är när egendomen som tillhör den efterlevande maken genomgår en värdeökning till följd av till exempel arv, gåva eller testamente, 3 kap. 4 § ÄB. Att efterlevande make erhållit arv, gåva eller testamente anses vara en tillräcklig omständighet för att en värdeökning skall tillfalla enbart den efterlevande makens arvingar. För att efterlevande makes arvingar ska kunna tillgodoräkna sig ökning av sådant slag krävs även att de dels kan styrka de omständigheter som föranleder värdeökningen och att boet även i reella tal har ökat i värde. Exempel, efterlevande make erhåller vid första makens död 200.000 kronor med fri förfoganderätt. Därefter erhåller efterlevande maken 200.000 kronor i arv från sin far. Om värdet vid efterlevande makens död uppgår till 250.000 kronor är det bara en värdeökning om 50.000 kronor som efterlevande makes arvingar kan tillgodoräkna sig. Vänligen,