Förskott på arv

2013-10-18 i Bröstarvinge
FRÅGA | Min far förvärvade en fritidsfastighet om ca 6.000 kvm år 1952. År 1978 avstyckades en tredjedel av fastigheten vilken köptes av min syster på villkor att hon inte skulle sälja sin fastighet förrän föräldrarna var borta. I slutet på 80-talet bad jag min far att få förvärva en bit mark på samma villkor som min syster, vilket jag blev lovad av båda föräldrarna. Min far dog 2001 och fritidsfastigheten tillskiftades min mor som ansökte om fastighetsreglering så att jag kunde få köpa den avstyckade fastigheten. Inför skiftet begärde min syster av modern 225.000 kronor för att hon haft fastighetsskatt för sin fastighet i 25 år, höga räntekostnader för sitt bostadsrättlån (i väntan på att kunna sälja sin tomt), samt att hennes sjöutsikt skulle ”förminskas eftersom mint tomt lades framför hennes”. Har med foton bevisat att båda tomterna har lika bra sjöutsikt. Min mor sade till mig att hon skulle ge systern ”av sina egna pengar” vilket också skedde. 15 okt hade vi bouppteckningsförrättning efter modern, jag tog upp frågan om de 225.000 kronor som systern fått och menar att det är en gåva som skall gottskrivas mig. Min syster hävdar att det inte är en gåva utan kompensation. Fråga: Finns det någon juridisk bäring att kräva dessa pengar över huvud taget? Att använda ordet kompensation, skulle det betyda jag inte har rätt att gottskrivas i moderns dödsbo?
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga. Nej, det finns ingen juridisk bäring för påståendet att  hon har rätt till att kräva kompensation för fastighetens kostander. Fastigheten har hon själv köpt och hon ska därför stå för de kostander som detta köp innefattar. Reglerna om förskott på arv regleras i 6 kap ärvabalken ( ÄB). Huvudregeln är att det en arvlåtare har gett en bröstarvinge ska räknas som ett förskott på arv om inget annat är föreskrivet i exempelvis ett gåvobrev. Undantaget är om det inte rör sig om sedvanliga gåvor som inte står i missförhållande till givarens ekonomi. I ditt fall innebär det att summan om 225 000 kr ska ses som ett förskott på arv om det inte utifrån din mammas ekonomiska situation ses som ett ringa belopp som inte står i missförhållande till helheten.

Fördelning av arv och lottläggning

2013-09-12 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hejhej! Jag undrar lite hur det blir när min pappa avlider. Han är sedan några år gift med en kvinna han varit tillsammans med sedan ungefär 13 år tillbaka och jag har alltid ogillat henne! Pappa och kvinnan fick tvillingar för ca 1-2 år sedan och jag har bara träffat dom 1 gång och har inte riktigt intresse i att ha kontakt med dom varken nu eller när dom blir äldre. Pappa äger 2 hus i Ungern som han ärvt och lite andra tillgångar som bilar osv. Jag är totalt ointresserad av allting förutom ett av husen i Ungern som jag "växt upp i" och jag vill ärva just bara det!! Men hur funkar det med min svärmor och deras 2 gemensamma barn. Notera (jag är 18 om ett halvår). Tacksam för svar!
| Hej och tack för din fråga! Arvsrättsliga frågor regleras i ärvdabalken (ÄB). Till den första arvskretsen räknas arvlåtarens bröstarvingar, dvs. arvlåtarens barn (2 kap. 1 § ÄB). I ditt fall är detta du och tvillingarna. Alla arvlåtarens barn har rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen, vilket betyder att din pappas kvarlåtenskap ska delas på tre och ni tre syskon har då rätt till en tredjedel var av kvarlåtenskapen. Gemensamma barn till arvlåtaren och den efterlevande maken får dock inte ut sitt arv förrän vid den efterlevande makens bortgång (3 kap. 1 § 1 st. ÄB). Detta innebär att efter att man räknat ut vad en tredjedel av kvarlåtenskapen är, har du som särkullbarn rätt att genast få din del, medan din styvmor ärver de resterande två tredjedelarna eftersom dina halvsyskon inte får sitt arv efter er pappa förrän också din styvmor går bort. Vid arvsskiftet sker sen lottläggning, vilket betyder att arvlåtarens egendom fördelas mellan arvingarna. Enligt 23 kap. 3 § ÄB har varje dödsbodelägare rätt att få del i varje slag av egendom. Det som dock inte kan delas på ett lämpligt sätt får istället läggas på samma lott. Vad gäller fastigheter brukar de vanligtvis vara föremål för tvister och stridigheter. Går det inte att komma överens om vem som ska få fastigheten på sin lott är det vanliga att varje arvinge får en varsin del i fastigheten, som arvingarna då sedan innehar tillsammans med samäganderätt. I ett sådant fall skulle alltså du äga en tredjedel av fastigheten medan din styvmor skulle äga två tredjedelar av fastigheten. ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637 Med vänlig hälsning,

Vad är bröstarvingar?

2013-07-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vad är bröstarvingar? Är det endast egna barn eller räknas även föräldrar och syskon med i detta?
| Hej och tack för din fråga! Bröstarvingar definieras i ärvdabalken 2 kap. 1 § som arvlåtarens avkomlingar. Det är alltså arvlåtarens egna barn, barnbarn o.s.v. i rakt nedstigande led som är bröstarvingar, inte föräldrar eller syskon.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänligen

Särskild förvaltare

2013-03-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag har två egna barn (12 o 15 år) och sambo (inga gemensamma barn). Vad händer om jag avlider före min sambo och innan barnen är myndiga? Vill inte att barnens pappa ska få tillgång till barnens arv. Jag vill att barnen ska ärva så mycket de kan. Vad blir det i så fall?
Frida Lindberg |Hej, Tack för din fråga! Om du avlider så kommer barnens far att förvalta arvet tills de blir myndiga. Eftersom du inte vill att detta ska ske så bör du skriva ett testamente där du namnger någon du litar på och skriver att denne ska vara särskild förvaltare för barnens arv. Detta kan ske tills barnen är myndiga men du kan även skriva in att det ska gälla för en längre tid. Den särskilda förvaltaren ska vara någon du litar på och som du tryggt kan lämna över ansvaret på. Det behöver inte vara en person utan t.ex. vissa banker kan ta på sig detta ansvar. Det är dock viktigt att du frågar den som du vill utnämna innan testamentet skrivs. När särskild förvaltare finns kommer inte barnens far att ha tillgång till arvet. Den som är särskild förvaltare ska dock årligen redovisa förvaltningen för förmyndaren, dvs. barnens far. Det är viktigt att det tydligt framgår vem som ska utses till särskild förvaltare, att det rör sig om särskild förvaltning och att du inte vill att det ska finnas någon medbestämmanderätt för barnens far. Vänligen,

Angående första arvsklass

2013-09-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej när min pappa dog fick jag och min bror tillsammans med mina halvsyskon (pappas barn) dela på hälften av arvet. Pappa och mamma var gifta, nu är min mamma gammal och vill att hennes arv enbart ska till hennes barn. Är det självklart eller måste mamma skriva testamente?
|Hej! Som jag förstått frågan är din mamma ensamstående och har barn, vilka hon vill ska ärva henne. En sådan önskan behöver inte regleras i något testamente. Vid arvsskifte delas arvingar in så kallade arvsklasser. I den första arvsklassen ingår bröstarvingar, dvs. barn till den av avlidne. Om det finns arvingar i denna arvsklass kommer hela arvet att fördelas mellan dessa. Vänligen återkom med kompletterande frågor om jag missuppfattat din fråga. Lycka till!

Förstärkt laglottsskydd

2013-07-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Äger vi rätt att skänka bort (gåva) vår bostad (insats) + inventarier till någon, oavsett vad våra barn säger? Gåvobrevet skrives nu, men övertagandet blir inte förrän vi vill flytta, eller avlider. Barnen ärver inget.
| Tack för din fråga. Under sin livstid har en arvlåtare rätt att fritt förfoga över sin egendom, men det finns några regler som skyddar bröstarvingars laglott. Om gåvan inte fullbordas före arvlåtaren avlider skyddas bröstarvingars rätt genom att den inte får genomföras om den kränker laglotten. Detta innebär för er att om gåvan ska givas först vid er bortgång kommer det inte kunna genomföras då det kränker era barns laglott. Om gåvan fullbordas innan arvlåtarens bortgång finns även då ett skydd för laglotten, om syftet med gåvan är att likställa med testamente, ÄB 7:4. I ert fall låter det som att syftet är att jämställa med testamente och era barn kan då göra sin rätt till laglott gällande mot gåvotagaren. En sådan begäran måste framställas inom ett år från det att bouppteckningen avslutades. Hoppas det gav svar på er fråga. Hälsningar,

Testamente och laglott

2013-04-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Jag som bröstarvinge har enligt reglerna inte tagit ut arvet efter min pappa för 10 år sedan. Deras gemensamma villa har min mor bott i fram till hennes död nu i år. I ett testamente står att en person ska få 1/5 av villan. Kan det vara så att eftersom jag i praktiken redan "ägde" halva villan så får min mor bara testamentera bort 1/5 av halva villan dvs 1/10? Eller har jag dessutom rätt till laglotten även på den resterande "halvan" efter mamma och således ska ge personen enligt testamentet 1/5 räknat på hälften av den halvan?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar det som att dina föräldrar var gifta och levde tillsammans tills din far avled. Mycket riktigt så får du som bröstarvinge ut arvet efter dinfar först efter din mors bortgång. Detta eftersom den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken, dvs. din mor (se 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB), https://lagen.nu/1958:637). Din mor hade fri förfoganderätt över arvet efter din far, dvs. hon kunde sälja, byta bort eller ge bort egendomen som gåva (3 kap. 2 § ÄB). Din mor har friheten att testamentera bort kvarlåtenskapen till vem hon vill, men du som bröstarvinge har alltid rätt att få ut din laglott, 7 kap. 3 § 2 st. ÄB. Laglotten utgör hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen, 7 kap. 1 § ÄB. Sammanfattningsvis har din mor rätt att testamentera bort hälften av hela kvarlåtenskapen till någon annan, alltså finns det inget som hindrar att din mamma testementerar bort 1/5 av hela villan.Vänligen,

Särkullbarns rätt till arv

2013-02-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har man som utomäktenskapligt barn alltid rätt till sin laglott? Vad innebär ärvdabalken 4 kap?
| Hej och tack för din fråga. En persons kvarlåtenskap fördelas enligt regler i ärvdabalken (ÄB). Om den avlidne inte har efterlämnat något testamente ska kvarlåtenskapen i första hand tillfalla dennes bröstarvingar enligt ÄB 2 kap. 1 §, där varje bröstarvinge får lika stor lott (arvslotten). Med ”bröstarvingar” avses biologiska barn (oavsett om de är födda inom eller utom äktenskapet) samt adoptivbarn. Även om arvlåtaren har upprättat ett testamente kvarstår bröstarvingarnas rätt till sin laglott, vilken utgör halva arvslotten, se ÄB 7 kap. 1 §. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter arvlåtarens (d.v.s. förälderns) död, till skillnad från de arvingar som är barn till arvlåtaren och dennes maka. Dessa barn får ut sitt arv efter båda föräldrarna först efter att den efterlevande föräldern har avlidit. ÄB innehöll tidigare ett fjärde kapitel, med särskilda regler för arvsrätt vid adoptivförhållanden. Sedan 1971 jämställs dock adoptivbarn med biologiska barn, vilket kommer till uttryck i föräldrabalken 4 kap. 8 §. Därmed upphävdes ÄB:s 4 kap. och kan i praktiken bara aktualiseras om arvlåtaren har avlidit före 1971. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637 Föräldrabalken hittar du https://lagen.nu/1949:381 Jag hoppas att detta svarade på din fråga. Vänliga hälsningar, Charlotte