Storleken på arvslotter och lottläggning vid arvsskifte

2011-03-08 i Arvsskifte
FRÅGA |4 syskon + 2 barn till en avliden broder ska dela arvet från sin mor finns det några bra regler hur man delar upp lösöret så att det blir så rättvist som möjligt. Tack på förhand.
Jimmy Mikaelsson |Hej! Förstår jag din fråga rätt handlar det om fördelningen av arvet, efter en kvinna som hade fem barn, varav det ena barnet har avlidit men efterlämnat två egna barn. I ärvdabalken(ÄB)(https://lagen.nu/1958:637) hittar du de regler som styr hur arv ska fördelas. Först bestäms arvslotterna, d.v.s. hur stor andel av arvet var och en av arvingarna ska få på sin lott. En arvlåtares (den avlidnes) barn är dess närmsta arvingar (även kallat bröstarvingar). Bröstarvingar har rätt till lika stor andel var av arvet. Har en bröstarvinge avlidit men lämnat barn efter sig, delar bröstarvingens barn på bröstarvingens andel av arvet, se 2 kap. 1 § ÄB. Vilket betyder att de 4 syskonen har rätt till en femtedel var av arvet och den avlidne broderns 2 barn har rätt till en tiondel var av arvet. Förstår jag situationen rätt är bouppteckningen efter den döda kvinnan redan gjord, hennes skulder är betalda och arvsskifte ska ske. Arvsskiftet finns regler om i 23 kap ÄB. Utifrån arvslotternas storlekar vet ni ju hur stor andel av arvet var och en av arvingarna är berättigade till. Ska lottläggningen (fördelningen av tillgångarna) ske så rättvist som möjligt, utgår ni från arvslotternas storlek. Var och en av arvingarna är sedan berättigade till att få egendom till ett värde som motsvarar deras arvslott (förutsatt att det inte finns anledning att frångå detta genom att modern t ex efterlämnat ett testamente eller någon av arvtagarna har fått förskott på sitt arv, om förskott på arv se 7 kap ÄB). Vad gäller värderingen av egendomen finns inga principer i lag om detta. Arvingarna kan överenskomma om hur den ska gå till, genom att man t ex utgår från marknadsvärdet eller det faktiska värdet på egendomen. Naturligtvis kan tänkas att någon av arvingarna som väldigt gärna vill ha viss egendom är beredd att avräkna den mot ett högre värde, för att få den på sin lott. Kan inte arvingarna själva komma överens om hur egendomen ska fördelas, kan de hämta viss ledning från 23 kap. 3 § ÄB. Där stadgas att alla i princip har rätt att ta del i varje egendomsslag och att egendom som inte lämpligen kan delas eller skiljas bör om möjligt läggas på en lott. Vilket betyder att huvudregeln är att så långt det är möjligt bör arvingar få den egendom dem önskar på sin lott och att egendom som inte är möjlig att dela, eller när delning skulle medföra värdeminskning, ska läggas på samma lott. Kan inte arvingarna på så sätt i samförstånd lösa fördelningen av egendomen, finns många andra sätt att gå tillväga. T ex kan arvingarna komma överens om lottdragning om flera arvingar önskar samma egendom, eller följa en turordning efter vilken var och en av delägarna får önska viss egendom på sin lott. Kan arvingarna inte komma överens om hur de ska fördela egendomen, har var och en av dem möjlighet att vid tingsrätten ansöka om förordnande av skiftesman, se 23 kap. 5 § ÄB. Skiftesmannen ska i första hand försöka ena delägarna om ett skifte. Lyckas inte skiftesmannen ena delägarna om hur skiftet ska gå till, får han som sista utväg genomföra ett tvångsskifte. Med vänliga hälsningar

Arvskifte efter make

2010-12-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Det är så att min pappa har avlidit och nu är boupptecknigen påbörjad. Kort historik. Pappa var gift med min mamma, två gemensamma barn jag och min bror, sen tidigare har pappa två särkullbarn, alltså mina två halvbröder. Testamente finns upprättat där det står att särkullsbarnen skall få ut sin laglott i likvida medel. Pappas tillgångar 339.678 kr och skulder 207.143 kr samt mammas tillgångar 1.258.113 kr och skulder 154.240 kr. Nu till laglotten för mina halvbröder. Hur räknas den ut? Vore jättetacksam för ett svar.
Mathias Gunnervald |Hej, Arv och testamente regleras i ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637) och äktenskapsskillnad regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230) När någon avlider, och dennes äktenskap då upplöses, skall de gemensamma makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning skall enligt 9 kap. 2 § ÄktB göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dagen då dödsfallet inträffade. Bodelningen skall då förrättas av den efterlevande maken, den dödes arvingar och universella testamentstagare. I bodelningen skall makarnas giftorättsgods ingå, 10 kap. 1 § ÄktB. All egendom som inte med stöd av 7 kap. 2 § ÄktB är enskild, är att se som giftorättsgods och skall således ingå i bodelningen. Vid en bodelning skall först makarnas andelar i boet beräknas, 11 kap. 1 § ÄktB. Vid beräkningen får även makarnas skulder avräknas. Vad som efteråt återstår skall läggas samman och därefter delas lika mellan makarna, 11 kap. 3 § ÄktB. Den avlidnes del är tillsammans med dennes enskilda egendom vad som betraktas som den avlidnes kvarlåtenskap. När kvarlåtenskapen skall fördelas sker det genom reglerna i ÄB, där det även regleras vilka som är arvsberättigade. I 2 kap. ÄB finns en uppräkning av de som är arvsberättigade. Genom 2 kap. 4 § ÄB framgår att endast de som är uppräknade i 2 kap 1-3 §§ är arvsberättigade. Var arvlåtaren gift skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Det innebär att hon har äganderätten över egendomen men har inte möjlighet att fördela den genom testamente, vid sin död. Det finns dock ett undantag som säger att om den avlidne hade barn som inte var gemensamma med den efterlevande maken, särkullbarn, har dessa rätt till sin arvslott redan vid förälderns död. De gemensamma barnen kommer att ta del av arv efter sin avlidne förälder genom efterarv först då den efterlevande föräldern avlider. Enligt 2 kap. 1 § ÄktB tager bröstarvingar till den avlidne lika lott. Det innebär att om det finns fyra syskon har dessa rätt till en fjärdedel var av kvarlåtenskapen efter den avlidne föräldern. I vissa fall finns det exempelvis testamente upprättat som gör att bröstarvingars möjlighet att få ut egendom som motsvarar deras arvslott inskränks. Bröstarvingar har då alltid, som minst, rätt att erhålla sin så kallade laglott. I 7 kap 1 § ÄB stadgas att hälften av bröstarvingens arvslott är dennes laglott. Det innebär att om det finns fyra syskon så består deras laglott av en åttondel var av kvarlåtenskapen efter den avlidne föräldern. Vänligen,

Om det ej finns några arvingar

2010-12-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Förutsättningar: en äldre mycket bestämd dam avlider utan att hon upprättat testamente då ho enl. egen uppfattning inte kunde dö....Nu finns en styvson som alla trodde skulle få ärva och en "toffel" som de senaste minst 25 åren levt uder "äktenskapliga" former, dock av någon outgrundlig anledning som särbos. Kan man på något sätt ta tillvara ders intressen så att inte arvet ograverat går till arvsfonden ?
Mathias Gunnervald |Hej, Regler för arv och testamente hittar du i ärvdabalken, ÄB (https://lagen.nu/1958:637) I 2 kap. ÄB finns en uppräkning av de som är arvsberättigade. Genom 2 kap. 4 § ÄB framgår att endast de som är uppräknade i 2 kap 1-3 §§ är arvsberättigade. Vare sig särbos eller styvbarn, som inte är adopterade, är uppräknade och har med andra ord inte någon rätt att taga arv. Om det inte finns någon arvinge, enligt de i 2 kap. uppräknade, innebär det att arvet enligt 5 kap. 1 § tillfaller Almänna arvsfonden. De som vill att fonden skall avstå från arv ska ansöka om detta hos Kammarkollegiet senast tre år från dödsfallet, 27 § i Lag (1994:243) om Almänna arvsfonden. Vänligen,

Önskemål om vad som skall ingå i arvslott

2010-06-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min mor har nyligen avlidit i en ålder av 64 år. Hon var gift med min adoptivfar. Jag är ensamt barn och inga särkullebarn finns. Vi har under flera år varit osams och nu till min fråga. MIn morfar har givit min mor ca 1.5-2 miljoner för att hon ska kunna köpa ett hus. De skrev inget om gåva eller förskott på arv. Kan jag "kräva" att dessa pengar tillhör min arvslott?
Louise Albertson - Witting |Tack för din fråga! Eftersom din mamma vid sin bortgång var gift tillfaller kvarlåtenskapen enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken din adoptivpappa. I 4 kap. 8 § Föräldrabalken stadgas att adoptivbarn har samma arvsrätt som biologiska barn, dvs din adoptivpappa ärver din mamma med fri förfoganderätt.Det krävd således inget arvsavstående i enlighet med 3 kap. 9 § Ärvdabalken från din sina för att egendomen skall tillfalla din pappa. Fri förfoganderätt innebär att du som efterarvinge har rätt till viss andel av egendomen efter din mamma, inte till viss specifik egendom.Du kan alltså inte kräva att de angivna pengarna skall tillhöra din arvslott. En förutsättning för att du skulle kunna kräva viss specifik egenomdom är att din mamma upprättat testamente. I det fallet åsidosätts den legala arvsordningen och du är berättigad till pengarna redan vid hennes bortgång. I den föreliggande situationen äger dock din pappa egendomen efter din mamma men han kan exempelvis inte testamentera över egendomen. Det är först vid hans bortgång som du ärver- dels efter din mamma, dels efter din pappa. Lycka till!

Arvskifte efter makar

2011-02-06 i Arvsskifte
FRÅGA |Två makar har fyra gemensama barn. Har även var sitt särkullsbarn. Makan avliden sedan ett par år, nu även maken avliden. Makans särkullsbarn inte fått ut något arv. Hur fördlas kvarlåtenskapen ?
Mathias Gunnervald |Hej, Regler kring arv hittar du i ärvdabalken (ÄB) : https://lagen.nu/1958:637 Finns det ett upprättat testamente skall kvarlåtenskapen fördelas i enlighet med det. Då det inte finns något befintligt testamente fördelas kvarlåtenskapen utefter reglerna i ÄB. Enligt 2 kap. 1 § ÄB är den avlidnes bröstarvingar de närmaste arvingarna som är berättigade till del av kvarlåtenskapen. Dessa tager lika lott. Enligt 3 kap. 1 § ÄB skall efterlevande make erhålla den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Att den erhålles med fri förfoganderätt innebär att make kan förfoga över egendomen efter tycke men har inte möjlighet att fördela det vid sin död genom testamente. Till regeln att make erhåller kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt finns ett undantag. Har den avlidne barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, särkullbarn, skall dessa få ut sin arvslott redan vid deras förälders död. Eftersom så inte skett så har särkullbarnet troligtvis skjutit på sin rätt med stöd av 3 kap. 9 § ÄB. När även den efterlevande maken är död kommer en kvotdel av kvarlåtenskapen, som motsvarar vad maken mottagit efter den först avlidne maken, att fördelas mellan de fyra gemensamma barnen samt dennes särkullbarn genom reglerna om efterarv i 3 kap. 2 § 3 st. ÄB. Vad som återstår efter att efterarv har fördelats kommer därefter att fördelas mellan det andra särkullbarnet samt de fyra gemensamma barnen. Vänligen,

Omyndigs del i dödsbö

2010-12-10 i Arvsskifte
FRÅGA |hejsan. Jag har en fundering kring ett arv som jag troligtvis fick efter min far gick bort när jag va liten. Jag har hela tiden fått höra av min mor att det inte blev något arv efter min far för att allt skänktes till min halvsyster. Men på senare år har jag hört att så inte va fallet och troligtvis har min mor använt sig av det.. Vad kan man göra?
Mathias Gunnervald |Hej, Om en omyndig har del i ett dödsbo är det dennes förmyndare som skall vårda den omyndiges rätt i dödsboet. En förmyndare som företräder den omyndige får inte för den omyndiges räkning avstå arv eller testamente. Enligt 10 kap. 2 § Föräldrabalken (FB) är det den eller de föräldrar som den omyndige står under vårdnad av som är dennes förmyndare. En förmyndare skall förvalta den omyndiges tillgångar enligt 12 kap. 1 §. Denna uppgift skall förmyndaren omsorgsfullt fullgöra och alltid handla på ett sätt som bäst gagnar den vars tillgångar förvaltas. Förmyndaren ska fortlöpande föra räkenskap över förvaltningen och föra anteckningar över de åtgärder som genomförs, 12 kap. 5 § FB.Av den information jag har att tillgå får jag intrycket av att detta är regler som din förmyndare inte har agerat i enlighet med. Förmyndare som uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat skada för den enskilde är skyldiga att ersätta skadan, 12 kap. 14 § FB. Förälder som förvaltar en omyndigs tillgångar är enligt 13 kap. 21 § skyldig att hålla räkenskaper och övriga handlingar tillgängliga för granskning. En sådan talan måste väckas inom ett år från dess att behörig har mottagit och granskat redovisningen av förvaltningen. Om talan inte väcks inom nämnda tid är talerätten förlorad, 12 kap. 15 § FB. Det finns ytterligare en tänkbar situation: Om din far och mor var gifta vid din fars död tillföll hans kvarlåtenskap din mor med fri förfoganderätt, med stöd av 3 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 ). Att hon erhöll kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt innebär att hon är ägare till egendomen men saknar rätt att genom testamente förfoga över den. Du kommer i så fall att erhålla efterarv efter din far då din mor avlider. Föräldrabalken hittar du här: https://lagen.nu/1949:381 Vänligen,

Arvskifteshandling

2010-11-18 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag har förstått att man måste skriva en arvskifteshandling, men vad ska man göra med den? Ska man skicka den till skatteverket kanske?
Angelica Hage |En arvskifteshandling är en handling som bekräftar hur arvet fördelas efter bodelningen (och bouppteckning) efter den avlidne. Handlingen ska enligt 23 kap 4 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637), undertecknas av samtliga arvingar/dösbodelägare och är en privat uppgörelse mellan arvingarna. Arvskifteshandlingen behöver därför inte skickas in och registreras av någon myndighet. MVH

Lottläggning vid arvsskifte

2010-05-21 i Arvsskifte
FRÅGA |Fyra syskon ska nu dela upp arvet efter sin mor (och tidigare framlidne far). Finns det några enkla, bra regler kring hur uppdelningen kan ske? Syftar främst på uppdelningen av lösöre, hur man sköter lottningen för att den ska bli så rättvis och korrekt som möjligt. Tack på förhand!
Hanna Rehn |Hej, Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB), den kan du hitta här https://lagen.nu/1958:637 De som ärver i första hand är bröstarvingar, dvs ni som är arvlåtarens barn. Bröstarvingarna skall ta lika lott (se 2 kap ÄB). Som jag förstår det handlar din fråga dock om själva lottläggningen vid arvsskiftet, dvs fördelningen av de enskilda egendomsobjekten mellan arvingar och eventuella universella testamentstagare. Arvsskifte regleras i 23 kap ÄB. Fördelningen av egendom regleras i 23:3 § ÄB. Inför lottläggningen är det nödvändigt att klargöra vilka tillgångar som skall ingå i arvskiftet. Detta görs lämpligen med hjälp av bouppteckningen. Vad det gäller värdering av egendom finns inga fasta lagstadgade principer. Parterna, dvs arvingarna, kan träffa överenskommelse om hur värderingen skall ske. Vad det gäller värdenivån är huvudprincipen att man utgår från marknadsvärdet eller det faktiska värdet. Man kan tex ta hjälp av värderingsfirmor för att uppskatta värdet på olika egendom. Vad det gäller lottläggningen anges att envar delägare i dödsboet äger njuta lott i varje slag av egendom. Detta innebär att grundprincipen är att varje delägares önskemål och intresse bör tillgodoses i den mån det är möjligt. Undantag från denna princip stadgas vad det gäller egendom som inte lämpligen kan delas eller skiljas, denna bör om möjligt läggas på en lott. Det kan handla om fall då delning ej är praktiskt möjlig eller om delning skulle medföra väsentlig värdeminskning. I praktiken är det vanligt att lottläggningen/fördelningen sker genom lottdragning, särskilt om delägarna har svårt att komma överens eller annars för att undvika konflikter. För lottdragning finns olika metoder. T ex kan man för varje egendomsobjekt som flera dödsbodelägare anmält intresse för göra fördelningen genom lottning. En annan metod kan vara att man lottar en turordning i vilken dödsbodelägarna får välja objekt. Dödsbodelägarna måste komma överens om att lottdragning skall ske och vilken metod som skall användas. Det finns inte några särskilda bestämmelser om föremål med affektionsvärde men grundprincipen är som nämnts ovan att varje delägares önskemål bör tillgodoses i möjligaste mån. Med vänlig hälsning,