Upphäva adoption

2012-09-26 i Adoption
FRÅGA |För många år sedan adopterade jag min första hustrus då femårige son. Relationen till honom har tyvärr aldrig blivit bra och har de senaste åren utvecklats till rent usel. Han är nu en medelålders man och vi har ingen kontakt längre. Han har däremot tagit kontakt med sin biologiske far och jag tror att han vill få adoptionen upphävd. Jag har själv börjat tänka i den riktningen men inte sagt något eftersom jag tror att det är omöjligt att upphäva en adoption. Men är det så? Går det att upphäva adoptionen om min son och jag blir överens om att även formellt bryta kontakten? Det skulle vara en lättnad för mig att slippa gälla som 'far' inför gemensamma bekanta då jag ändå inte har någon kontakt med sonen eller hans familj.
Samira Kousha |Hej! Tack för din fråga. I 4 kap. 7 § föräldrabalken stadgas det att när det gäller adoptivbarnets ställning i förhållande till adoptanten och dennes släktingar så upphör all verkan av adoptionen om adoptivbarnet adopteras av annan än adoptantens make. Bestämmelsen innebär att verkningarna av en adoption upphör om adoptivbarnet adopteras av annan än adoptantens make, alltså genom en ny adoption. På det sättet skulle din adoption brytas om ditt adoptivbarn adopterades av någon annan, exempelvis av sin biologiska far. Med vänliga hälsningar, Samira Kousha

Rätt till umgänge med bortadopterat barn

2012-07-02 i Adoption
FRÅGA |Ett par är sambo och har en son tillsammans. Paret skiljs åt en period och kvinnan hittar då en ny man och blir gravid. Hon återförenas dock med den tidigare mannen och flyttar in hos honom med sitt nya barn. De gifter sig och efter ett tag ser mannen det nya barnet som sitt eget och vill adoptera honom. Detta beviljas av tingsrätten. Den biologiska pappan tillåts inte längre träffa sin son av mamman och deras relation försämras. Vad har den biologiska pappan då för rättigheter utifrån RF och EKMR om han vill umgås med sin son?
|Det som sägs i RF är dels i 1 kapitlet 2 § 4 stycket att det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. I 2 kapitlet 19 § stadgas vidare att svensk lag inte får strida mot EKMR. I artikel 8 EKMR anges att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Det i stort sätt vad som sägs om rätten till familjeliv i dessa lagar, dvs det ger inte den biologiska pappan ett särskilt stort skydd. Det faktum att hans son är adopterad av en annan man fråntar honom tryckpunkter såsom att barnets bästa är kontakt med bägge föräldrarna. I hans läge har han kort sagt nästintill inga rättigheter till umgänge med sin son. Med vänliga hälsningar,

Adoption

2012-05-10 i Adoption
FRÅGA |Hej! Har en väninna som har 2 barn, nu vuxna. Hon skilde sig från barnens pappa när barnen var 9 resp. 12 år. Det äldsta barnet har mestadels bott hos pappan sedan hon var mellan 13 och 14 år. Han har inte precis underlättat för min väninna att hålla kontakten med sitt äldsta barn, utan tvärtom försökt förhindra detta så mycket som möjligt. Nu, många år efter att barnen blivit myndiga, får min väninna ett besked från tingsrätten att exmannens nya fru har ansökt om att få adoptera det äldsta barnet. Är adoptionslagen tänkt att fungera så att man kan ta ett barn ifrån sin förälder pga att man har förhindrats att umgås med sitt barn? Till saken hör att min väninna i alla år har försökt hålla kontakt men fått väldigt lite respons från barnet.
|Hej och tack för din fråga! Enligt 4 kap. i Föräldrabalken, där det stadgas om adoption, så får inte ett barn över tolv år adopteras utan att den givit sitt samtycke till detta. I detta fall är barnet myndigt, vilket betyder att barnet måste ge sitt samtycke till adoptionen i rätten. Vidare bör även nämnas att kvinnan i detta fall har en möjlighet att adoptera sin makes barn om maken lämnar sitt samtycke till detta. Det krävs således att både barnet och maken lämnar samtycker för att en adoption skall vara möjlig. Det är sedan rätten som skall pröva om det över huvud taget är lämpligt att en adoption genomförs. Utgångspunkten för rätten vad avser adoptioner är barnets bästa. Argumentet att den som har sökt om adoption, i detta fall exmakens nya fru, har uppfostrat barnet förutsätter i regel att barnet är under 18 år samt att det är fråga om ett förhållande av väsentligen samma innehåll som det mellan biologiska föräldrar och barn. Vid adoption av myndiga barn skall även föräldrarna höras, även om de enligt lag inte längre behöver lämna sitt samtycke till adoptionen. I rättspraxis har domstolen lagt stor vikt vid den andre förälderns inställning till adoptionen och har nekat adoption då föräldern motsatt sig detta trots att barnet givit sitt samtycke till adoptionen (Se RH 2003:18). Jag hoppas att jag i och med detta besvarat din fråga! Vänligen, Malin

Arvsrättsliga konsekvenser vid adoption

2012-04-06 i Adoption
FRÅGA |Jag är uppvuxen med min mamma och styvfar. Om min styvfar adopterar mig, hur blir det då med arvet från min mamma? Ärver jag båda?
Jimmy Lyttbacka |Hej, Föräldrabalken stadgar i 4 kap. 8 § ( https://lagen.nu/1949:381#K4P8S1 ) att ett adoptivbarn ska ses som adoptantens barn, med andra ord likställs ett adoptivbarn med ett biologiskt barn. Är din mor och styvfar inte gifta (eller har registrerat partnerskap) kommer din styvfar ensam att ses som din förälder, och du ärver då bara honom. Om de är gifta ses du i stället som deras gemensamma barn och du kommer ärva från dem båda. I det läget tillfaller dock din del i arvet i första hand den efterlevande maken, först när de båda avlidit ärver du. Genom adoptionen förlorar du din rätt till ett eventuellt arv från din biologiska far. Om du däremot inte adopteras ärver du direkt från din mor. Arvet från såväl din mor som din styvfar kan såklart även fördelas via ett testamente. Med vänliga hälsningar

Adoption av vuxenbarn

2012-07-15 i Adoption
FRÅGA |En kvinna ansöker om att få adoptera sin mans biologiska vuxna barn. Innan beslut tas i ärendet avlider mannen. Kan tingsrätten trots att mannen avlidit bevilja mannens fru att adoptera barnet såsom gemensamt barn till dem båda?
Angelica Rigborn |Hej Inger och tack för din fråga! Då ni redan lämnat in en ansökan till Tingsrätten kommer den troligtvis att beviljas så länge de anser att adoptionen är lämplig, (Rätten gör en bedömning vid om adoptanten har uppfostrat adoptivbarnet eller om det föreligger ett särskilt förhållande mellan dem båda och att det därför finns en anledning till adoptionen.) Tingsrätten kan ha erhållit den informationen att mannen avlidit men antagligen inte innan beslut tas i ärendet. Jag tycker att du ska kontakta Tingsrätten och höra med dem vart de ligger i processen och vill du inte längre adoptera bör du meddela Tingsrätten om detta så fort du kan. Med vänlig hälsning,

Adoptivbarns arvsrätt

2012-06-27 i Adoption
FRÅGA |Det finns 4 barn som ärver efter dödsfall. ett av barnen är adopterad. Är den adopterade bröstarvinge-dvs. denne har rätt till sin laglott precis som de biologiska barnen, eller finns det begränsningar för detta barn?
| Hej! Av föräldrabalkens 4 kap. 8 § (https://lagen.nu/1949:381#K4)likställs adoptivbarn med biologiska barn. Med detta menas att det alltså inte finns några begränsningar för det adopterade barnet utan barnet har rätt till en laglott på samma sätt som de biologiska barnen. Mvh

Adoption

2012-05-03 i Adoption
FRÅGA |Har en fundering. Är en kille på 30 år som lever tillsammans med min sambo. Jag har en mor i livet som jag naturligtvis älskar. Min far valde att avbryta sin kontakt med mig för tolv år sen. Har nu en annan mansperson vid min sida som jag ser som min far kan han adoptera mig?
Ester Sandgren |Hej och tack för din fråga. Regler om adoption finns i Föräldrabalken (FB). Enligt 4:1 FB är det allmän domstol som beslutar om adoption får ske. Då du är över 18 år behöver inte dina biologiska föräldrar samtycka men rätten kommer att inhämta deras åsikter. Vuxenadoption är tillåtet men är inte helt lätt att få till. Avgörande för bedömningen om adoption är lämpligt är förhållandet mellan dig och mannen och om er relation kan anses utgöra en far och son-relation. Om mannen inte är gift med din biologiska mor och adoptionen beviljas kommer du inte längre i rättslig mening att ses som avkomling till henne. Det innebär bland annat att du förlorar arvsrätten till din biologiska mor. Länk till Föräldrabalken: https://lagen.nu/1949:381#K4 Med vänlig hälsning Ester Sandgren

Adoption av avliden makes särkullbarn och fråga angående makes arvsrätt

2012-03-19 i Adoption
FRÅGA |Hej, har några frågor när det gäller arv av makes död. Det är en tjej som heter Lilly och är tillsammans med en tjej som heter Sophie, Lilly har barn sen tidigare och sen har de ett gemensamt barn(barnen är omyndiga) De har precis köpt hus och bil och tagit ett gemensamt lån på det. Lilly dör i en bilolycka kort efteråt. Lilly har hela vårdnaden av dotter, då hennes pappa är helt borta ur bilden, finns det chans för Sophie att adoptera dottern eller blir det Lillys föräldrar som får vårdnaden? Paret har bara varit gifta ett år och har inte skrivit något äktenskapsförord. Ärver Sophie hälften och deras gemensamma barn och Lillys dotter hälften? Hur blir det med deras gemensamma bostad, får Sophie ta över bostaden och bilen helt? Tack på förhand!
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Först angående Sophies möjligheter att adoptera Lillys dotter. Adoption regleras i 4 kap. föräldrabalken (FB). Enligt 4 kap. 5 § 1 st. FB gäller att den som har fyllt tolv år inte får adopteras utan eget samtycke. I andra stycket anges undantag från kravet på samtycke från den adopterade. Vidare följer av 4 kap. 5 a § 1 st. FB att den som inte har fyllt arton år inte får adopteras utan föräldrarnas samtycke. I detta fall kan inte moderns samtycke inhämtas. Som huvudregel krävs då den andra förälderns samtycke för att adoption ska kunna äga rum. Enligt andra stycket följer dock att samtycke inte behövs av den som bl.a. är utan del i vårdnaden. Detta verkar vara fallet här. Det finns alltså en chans för Sophie att adoptera Lillys dotter. Detta beslut tas av rätten, som ska pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum, se 4 kap. 6 § FB. Angående arvsfrågan gäller följande. Eftersom Sophie och Lilly var gifta kommer Sophie att ärva Lillys kvarlåtenskap jämlikt 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken (ÄB). Detta med undantag för Lillys dotter, som är särkullbarn, som kommer att få ut sin laglott direkt. Laglotten utgör halva arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. När det kommer till bostaden och bilen gäller följande. Ett arvskifte ska alltid föregås av en bodelning, när den avlidne var gift, se 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. En bodelning avslutas med en s.k. lottläggning, där egendomen fördelas på lotter mellan makarna. Som huvudregel gäller att varje make har rätt att på sin lott få egendom som under äktenskapet tillhörde denne, 11 kap. 7 § äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt 11 kap. 8 § 1 st. ÄktB gäller att den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad har rätt att få denna i avräkning på sin lott. Denna rätt gäller enbart den efterlevande maken, se 11 kap. 8 § 3 st. ÄktB. Sophie har alltså rätt att få den gemensamma bostaden i avräkning på sin lott redan vid lottläggningen. När det kommer till bilen gäller huvudregeln att den make som ägde egendomen har rätt att få denna på sin lott. Eftersom Sophie ärver Lilly, med undantag för särkullbarnets laglott, kommer också bilen att tillfalla Sophie. Jag hoppas att detta besvarade dina funderingar. Annars är du välkommen med ytterligare frågor till oss. Med vänlig hälsning,