Namn och arvsrätt vid makes adoption av barn

2014-12-22 i Adoption
FRÅGA |Hej, jag har en son på 24 år, vars pappa är död sen 13 år tillbaka. Jag har varit sambo med min nuvarande man sedan 2002 och gift sen 2004. Min man vill adoptera min son och då undrar jag. Har min son rätt att behålla sitt efternamn och upphör han att ha rätten till arv efter mig, hans mamma, eller ska vi adoptera honom tillsammans för att han inte ska mista arvsrätten efter mig?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Adoption regleras främst i Föräldrabalken, (https://lagen.nu/1949:381#K4P6). Kort skall det sägas att din son inte slutar att vara din son bara för att din make adopterar honom, utan istället blir ni båda hans juridiska föräldrar. Bland annat innebär detta att din son behåller sin arvsrätt efter dig.När det gäller namnfrågan, regleras denna i Namnlagen. Dess 2 § innebär att om makarna har gemensamt efternamn, får även adoptivbarnet det namnet. Om adoptivföräldrarna har olika namn, anmäler man i ansökan vilket namn man vill att barnet skall ha.Är det så att din son exempelvis har sin pappas eller annans efternamn, och vill behålla detta, kan han sedan ansöka om att byta efternamn (det vill säga "byta tillbaka") hos Patent- och registreringsverket enligt Namnlagens 11 §.Om du undrar något mer är det bara att återkomma!Hälsningar,

Adoption av barnbarn

2014-11-03 i Adoption
FRÅGA |Min syster har gått bort, hon har en dotter på 1 år, pappan okänd. Min syster och systerdotter har bott hos mina föräldrar som är 54 och 60 år gamla. Har de möjlighet att adoptera sitt barnbarn?
Henrik Persson |Hej! Tack för din fråga! Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan vårdnadshavares samtycke. Eftersom din syster, som troligtvis hade ensam vårdnad om sin dotter, har gått bort ska rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Eftersom fadern är okänd är det troligt att rätten anförtror vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (om detta inte redan skett). Samtycke till adoptionen måste då inhämtas från särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet.Rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Det är troligt att dessa förutsättningar är uppfyllda i situationen som du beskriver.Med vänliga hälsningar,

Adoption av vuxen moster (utländsk medborgare)

2014-10-19 i Adoption
FRÅGA |Hej, Jag blev hänvisat till er med mitt adoptionsfrågan. Jag har en moster som är turkisk medborgare och just nu på besök från Turkiet. Hon är fullständigt psykisk handikappad och jag vill adoptera henne. I Turkiet innan jag flyttade till Sverige, bodde vi tillsammans, men nu hennes mamma ( min mormor) orkar inte att ha henne, och jag vill adoptera henne. Hon är i medelåldern, men har läkare intyg om att hon fungerar som ett barn på 5-6 år. Jag har bostad, jobb, inkomst och vill veta vad jag ska göra för att adoptera henne. Hon har inte uppehållstillstånd, dock är legalt på besök. Jag skickade ett mail till tingsrätten och fick nedanstående mail från dem :"Hej! Enligt de uppgifter du lämnat, kan domstolen konstatera att en sådan slags adoptionsansökan är mycket ovanlig. Det kan vara klokt att i detta läge kontakta en advokatbyrå som kan lämna råd ang. detta, eftersom tingsrätten inte arbetar rådgivande. Beslutar du dig för att lämna in en ansökan, så kostar detta 900 kr. Observera dock att detta inte är en garanti för att man beviljas adoption."
Ronja Kleiser |Hej! Din fråga rör enbart adoption och jag belyser därför de förutsättningar som finns för att en adoptionsansökan ska bifallas. Det är dock möjligt att du även på andra sätt än genom adoption kan delta i vården av din moster.Förutsättningarna för adoption framgår av Föräldrabalken 4 kapitlet 6 §. En adoption innebär att tidigare familjeförhållanden ersätts av nya och om du fick adoptera din moster skulle hon alltså betraktas som ditt barn (och inte längre som din mormors barn). Detta kan få konsekvenser i frågor om arv och liknande. Domstol ska pröva om det är lämpligt att en adoption äger rum.Tillstånd ska ges om:"Adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. " (Föräldrabalken 4 kap. 6 §)Eftersom kvinnan är din moster har du inte uppfostrat henne och p.g.a. hennes ålder är inte heller någon framtida uppfostran i lagens mening aktuell. Den enda grunden som rätten kan bevilja adoptionen på är alltså om det anses finnas särskild anledning till adoptionen. Högsta domstolen har i flera fall prövat hur begreppet "särskild anledning" ska tolkas. I NJA 2002 s.425 skriver domstolen: "I fall då fråga är om adoption av vuxen person bör krävas att det klart framgår att genom adoptionen befästs ett personligt förhållande mellan sökanden och adoptivbarnet av väsentligen samma slag som det som föreligger mellan föräldrar och barn." (min kursivering)Då kvinnan du vill adoptera är din moster bedömer jag inte att domstolen kommer anse att ert förhållande går att jämställa med det som råder mellan föräldrar och barn. Jag har inte lyckats hitta några exempel där domstolen medgett en adoption där adoptanten (den som adopterar) är mycket yngre än det presumtiva adoptivbarnet.Eftersom din moster är äldre än 12 år och inte är medborgare i ett nordiskt land ska domstolen också enligt 2 § lagen om internationella rättsförhållanden rörande adoption inhämta yttrande från Migrationsverket när den prövar adoptionsansökan. Det faktum att din moster saknar uppehållstillstånd försämrar såklart möjligheten för att ni ska kunna ha en relation som den mellan föräldrar och barn. I fallet NJA 1989 s. 67 skriver Högsta domstolen:"Adoption av en utländsk medborgare bör inte medges om det huvudsakliga syftet är att genom adoptionen möjliggöra eller underlätta för den adopterade att få uppehållstillstånd eller arbetstillstånd i Sverige. Inte heller kan en allmän önskan att en utlänning skall få leva i Sverige under materiellt bättre eller tryggare förhållanden än i hemlandet utgöra ett godtagbart skäl för adoption.Eftersom risken för missbruk av adoptionsinstitutet i sådana syften kan antas vara relativt stor, bör stränga krav ställas upp för att en personlig relation skall anses vara sådan att den utgör en särskild anledning att medge adoption. Det måste, inte minst när det som i detta fall är fråga om adoption av en vuxen person, krävas att de faktiska förhållandena otvetydigt visar att det finns anledning att skapa ett familjerättsligt band mellan de berörda parterna. Normalt bör förhållandet vara sådant att det kan jämställas med det förhållande som i allmänhet råder mellan föräldrar och barn."Detta betyder alltså att domstolen ställer upp strängare krav när adoptionsansökan avser en vuxen person som är utländsk medborgare. Slutsats: Min bedömning är att domstolen inte kommer att bifalla din adoptionsansökan då du och din moster inte har en relation som är av väsentligen samma slag som den mellan föräldrar och barn. Detta utesluter däremot inte att du på något annat sätt skulle kunna delta i att ta hand om din moster. Eventuellt skulle hon t ex kunna uppfylla förutsättningarna för att få uppehållstillstånd i Sverige och skulle då kunna bo hos dig. Detta framgår dock inte av den information som du lämnat i din fråga. Om du vill undersöka alternativa vägar för din moster att kunna komma till Sverige råder jag dig att kontakta en jurist som är specialiserad på migrationsfrågor. Många erbjuder en kort, inledande gratis konsultation där de efter information från dig bedömer om ärendet är värt att gå vidare med. Stort lycka till!

Adoptera styvbarn

2014-09-29 i Adoption
FRÅGA |Hej, jag är gift med en kvinna som har en dotter på 16år. Hennes pappa dog för 4år sedan ,nu undrar jag om jag kan adoptera henne.
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Det är möjligt att adoptera sin makes eller makas barn sedan ett tidigare äktenskap, om den andra biologiska föräldern ger sitt samtycke eller är avliden, se 4 kap. 5a § FB (föräldrabalken). När barnet är över 12 år måste även barnet ge samtycke till adoptionen, se 4 kap. 5 § FB. När man adopterar en makes eller makas barn räcker det med att man är över 18 år, till skillnad från när man adopterar tillsammans då man måste vara över 25 år, se 4 kap. 1 § FB. En ansökan om en adoption skall lämnas in och behandlas av domstol. Man skall vända sig till den domstol där den blivande adoptanten har sin hemvist, alltså där du bor och är skriven, se 4 kap. 9 § FB.Domstolen får ge sitt tillstånd endast om adoptionen är till fördel för barnet, dvs. bedömningen utgår från principen om barnets bästa. Dessutom krävs att den som vill adoptera har uppfostrat barnet eller vill uppfostra barnet, eller att det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen, se 4 kap. 6 § FB. FB hittar du https://lagen.nu/1949:381.Hoppas det var svar på din fråga och lycka till med adoptionen!Vänligen,

Biologisk förälders möjlighet att förhindra adoption

2014-11-25 i Adoption
FRÅGA |Hej har ensam vårdnad om min dotter och min kille vill gifta sig och adoptera henne men till min min fråga kan den biologiska fadern motsätta detta trots att han inte träffar henne eller har vårdnaden??
|Hej och välkommen till Lawline,Förutsättningarna för att få adoptera regleras i 4 kap Föräldrabalken (här). Som huvudregel gäller att endast makar får adoptera tillsammans (4:3). Undantag görs dock när den ena maken adopterar den andre makens barn, sk. närståendeadoption. För att din kille (efter det att ni har gift er) ska kunna adoptera din dotter krävs att du samtycker till adoptionen samt att adoptionen bedöms vara till fördel för barnet. Eftersom den biologiska fadern till barnet inte är vårdnadshavare ska han höras i adoptionsärendet (4:10), men han har inga rättsliga förutsättningar att motsätta sig adoptionen. I praktiken synes emellertid en förälder som motsätter sig en adoption tillmätas stor vikt i adoptionsärendet. En genomgående utgångspunkt inom familjerätten är "barnets bästa" och bibehållandet av familjerättsliga band mellan barn och biologiska föräldrar anses ofta vara viktigt för barnet och dess välmående (se Anna Singer, Barnens Bästa, s. 61ff.). Det finns således en viss möjlighet för den biologiska fadern att indirekt påverka adoptionsbeslutet genom att motsätta adoptionen, åtminstone om han visar intresse av att ta del i barnets liv.Vidare krävs att din dotter samtycker till adoptionen om hon är över 12 år (FB 4:5). Barnets inställning är också en omständighet som kan påverka adoptionsbeslutet.Vänlig hälsning 

Adoptera sambos barn?

2014-10-26 i Adoption
FRÅGA |Hej. Jag (man) och min sambo (kvinna) väntar barn. Barnets biologiske far är min bror genom heminsemination. Vi har i ett avtal mellan oss kommit överens om att ansöka om närståendeadoption, att min bror ska skriva under faderskapsbekräftelsen och sedan avsäga sig faderskapet för att jag ska kunna adoptera barnet. Min fråga är om sambos kan adoptera eller om vi måste ingå partnerskap eller gifta oss? Kan ett heterosexuellt par ingå partnerskap? Mvh Undrande
|Hej!För att få adoptera gemensamt krävs att parterna är gifta, 4:4 föräldrabalken. Du kan därför inte adoptera din sambos barn, utan ni måste gifta er för att förfarandet ska vara möjligt.Registrerat partnerskap kan inte ingås längre, utan var ett alternativ till äktenskap för samkönade par innan även samkönade äktenskap tilläts. Ert enda alternativ är således att gifta er.Föräldrabalken hittar du https://lagen.nu/1949:381#K4Vänliga hälsningar,

Adoption av styvbarn

2014-09-30 i Adoption
FRÅGA |Hej. Jag är gift sen 3 år tillbaka och tillsammans med min man har vi en son. Jag har sen innan en dotter på 8år som jag har ensam vårdnad om då "pappan på pappret" aldrig varit en del av hennes liv. Därav min fråga. Kan min man få adoptera min dotter då min dotter ser honom som sin pappa? De finns ingen annan pappa i hennes ögon o min man kom in i hennes liv då hon va 2år.
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Parterna i en adoption benämns adoptant (adoptivförälder) respektive adoptivbarn.Ansökan om adoption prövas av allmän domstol, i ditt fall skall ansökan om adoption prövas av tingsrätten i den ort där din make har sin hemvist (vilket vanligtvis motsvarar den ort där denne är folkbokförd). Detta följer av att laga domstol – den domstol som äger behörighet att pröva en viss adoption – är rätten i den ort där adoptanten har sitt hemvist (4 kap. 9 § Föräldrabalken (FB)).En presumtiv adoptant måste som huvudregel ha fyllt 25 år (4 kap. 1 § FB). Har man däremot ingått äktenskap innan adoptionen krävs endast att din make har fyllt 18 år. Detta följer av en undantagsregel i 4 kap. 1 § FB, enligt vilken den som fyllt 18 år är behörig att adoptera om adoptionen avser makes barn. Äkta makar får som utgångspunkt endast adoptera gemensamt (4 kap. 3 § FB). Detta orsakar inte något problem i ditt fall eftersom ni är gifta, och det finns en undantagsregel i 4 kap. 3 § FB. där det stadgas att den ena maken ensam, med den andre maken samtycke, får adoptera dennes barn (s.k. styvbarnsadoption). Vid adoption är naturligtvis både de biologiska föräldrarnas och det presumtiva adoptivbarnets inställning till adoptionen av betydelse. Gällande föräldrarna stadgas i 4 kap. 5 a § 1 st. FB att ett barn under 18 år inte får adopteras utan föräldrarnas samtycke härtill. I ditt fall behövs dock inte den biologiska pappans samtycke till adoptionen, eftersom denne saknar del i vårdnaden av er dotter (4 kap. 5 a § 2 st. FB).Trots att en icke-vårdnadshavare, likt din dotters biologiska pappa, saknar egentlig vetorätt mot en adoption, skall denne såvitt möjligt höras i adoptionsärendet. (4 kap. 10 § 3 st. FB). I dagsläget är det svårt att ange vilken betydelse inställningen hos en förälder som saknar vårdnad skall tillmäts i ett adoptionsärende. I de två vägledande rättsfallen NJA 1987 s 116 och NJA 1987 s 628, biföll HD ansökan, trots att den biologiska fadern motsatte sig adoptionen. I det sistnämnda rättsfallet framhölls att fadern, som var bosatt utomlands, endast haft sporadisk kontakt med sin dotter och av denna anledning kunde barnets behov av umgänge med honom inte anses utgöra hinder för adoptionen. Prejudikatvärdet hos dessa båda rättsfall kan dock ifrågasättas i viss mån. Detta för det första med hänsyn till att betydelsen av biologiskt släktskap och rätten till umgänge rönt allt större uppmärksamhet inom svensk familjerätt under senare år. För det andra med hänsyn till att ett lagförslag aviserats (se http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/66/769a5852.pdf ), enligt vilket det som huvudregel kommer att krävas samtycke även från en förälder som inte är vårdnadshavare (Ds 2001:53). Enligt en undantagsregel i detta lagförslag kommer en adoption vara möjlig även i de fall då en förälder inte lämnar sitt samtycke härtill, under förutsättning att adoption uppenbart är bäst för barnet. Sammantaget är det alltså något osäkert vilken betydelse den biologiska pappans inställning kan få i ditt fall, men du kan hursomhelst vara förvissad om att det åligger rätten, och inte dig personligen, att inhämta upplysningar om den dennes inställning till adoptionen (4 kap. 10 § 1 st. FB).Barnets inflytande över adoptionen stiger med åldern, vilket framgår av 4 kap. 5 § FB. Enligt detta lagrum får adoption som grundregel inte komma till stånd om barnet fyllt 12 år och motsätter sig adoptionen. Då din dotter är 8 år gammal äger denna regel inte tillämpning i ditt fall. Ditt barns samtycke är sålunda inte ett absolut krav för att din make skall kunna bli adoptant. Barnets vilja, med beaktande av ålder och mognad, är ändock av betydelse (se vidare nedan om hänsyn till barnets vilja). När rätten fattar beslut om adoption skall det undersökas om de formella förutsättningarna, som berörts ovan, är uppfyllda. I ett adoptionsärende måste rätten emellertid också företa en lämplighetsprövning (4 kap. 6 § 1 st. FB). För att kunna fullgöra denna prövning skall rätten inhämta erforderliga upplysningar om din dotter och din make (4 kap. 10 § 1 st. FB). I ditt fall, där det presumtiva adoptivbarnet är under 18 år, skall rätten dessutom inhämta ett yttrande från socialnämnden i den kommun där din make är folkbokförd och från socialnämnden i den kommun där du är folkbokförd (4 kap. 10 § 1 st. FB).Enligt lagtextens ordalydelse får tillstånd till adoption endast ges om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller om det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen (4 kap. 6 § 1 st. FB). Det är alltså inte tillräckligt att adoptionen är till barnets fördel; det måste föreligga en särskild anledning till adoptionen med hänsyn till relationen mellan sökanden och barnet. En sådan anledning kan i ditt fall vara att din make har eller önskar att få uppfostra din dotter. Inom ramen för sin lämplighetsprövning skall rätten därutöver ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (4 kap. 6 § 1 st. 3 p. FB). Det är socialnämnden i den kommun där din make är folkbokförd som, om det inte är olämpligt, ansvarar för att klarlägga barnets inställning och att sedermera redovisa den för rätten (4 kap. 10 § 2 st. FB). Sammanfattningsvis kan konstateras att rättens tillstånd till en adoption kräver dels att vissa formella förutsättningar är uppfyllda, dels att adoptionen med hänsyn till principen om barnets bästa kan anses lämplig. Såsom framgått torde din make uppfylla samtliga formella förutsättningar för att vara behörig att adoptera din dotter. Huruvida adoptionen kan anses lämplig och att tillstånd därmed kan beviljas härtill är en mer komplicerad fråga, som jag inte kan erbjuda ett svar på.FB hittar du https://lagen.nu/1949:381.Hoppas det var svar på din fråga och lycka till med adoptionen!Vänligen,

Närståendeadoption

2014-09-29 i Adoption
FRÅGA |Hej Jag och min fru (vi är båda kvinnor) vill ha barn och funderar på heminsemination genom privat donator. Vad krävs av donatorn för att den som inte bär barnet ska få adoptera det? Vad krävs att den som inte bär barnet för att få genomföra en närståendeadoption? Mvh Undrande
|Hej, och tack för din fråga. Jag har förstått det som att du med "heminsemination genom privat donator" avser att t ex en god vän eller liknande ska ställa upp som donator och att ni själva ska sköta inseminationen. Svaret är utefter dessa förutsättningar.När det gäller adoption får man titta i Föräldrabalkens 4:e kapitel. I 3 § står i sista meningen "Den ena maken får också annars med den andres samtycke adoptera dennes barn eller adoptivbarn eller eget barn." Bestämmelsen finns där för att huvudregeln är att makar måste adoptera gemensamt. Så såvida din fru samtycker får du adoptera hennes biologiska barn, och omvänt såvida du samtycker får hon adoptera ditt biologiska barn. Den av er som burit och fött barnet måste helt enkelt godkänna att den andra av er adopterar. Men givetvis måste även barnets andra biologiska förälder (i ert fall donatorn) samtycka, vilket man hittar i 5 a § där det bland annat står att "Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas samtycke." Så barnets far (donatorn) måste även han samtycka till adoptionen. Sen ska enligt 6 § rätten pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd ges bara om adoptionen är till fördel för barnet och om den som ansöker om att få adoptera vill uppfostra barnet (eller har uppfostrat det) eller det av annan anledning med hänsyn till personligt förhållande mellan den som ansöker och barnet finns särskild anledning att få adoptera. Om man kan tas även hänsyn till barnets vilja, om barnet är moget nog att ha en åsikt och vilja. Barnets samtycke behövs inte för barn under 18 år men det tas med i bedömningen vad barnet vill. (Efter 18 år behövs bara barnets samtycke, inte föräldrarnas). Just när det gäller heminsemination med privat donator är det värt att komma ihåg att en adoptionsansökan inte får inte bifallas om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning. Dessutom är det viktigt att veta att om barnets far (donatorn) skulle ändra sig och när barnet är fött inte längre vilja avsäga sig föräldraskapet och motsätter sig adoptionen så har han full juridisk rätt till detta, och då kan inte en (närstående)adoption ske. Även om ni skulle ha avtalat innan om att han ska avsäga sig faderskapet etc, så är ett sådant avtal inte juridiskt bindande. Så svaret på din fråga är att det av donatorn krävs att han efter barnets födelse godkänner att den av er som inte burit barnet får adoptera det, och därmed avsäger sig sitt faderskap. Av den av er som inte bär barnet krävs att hon ansöker om (närstående)adoption, och att denna beviljas även av barnets mor. Just det är ju i ert fall inget problem.Hoppas du fick svar på dina frågor. Vänligen,