Betalningsföreläggande

2013-02-28 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hejsan, Det är så att jag behöver lite råd angående ett lån jag gav till en kompis. Allt började med att han behövde en ny bil, så han gick till en bilhandlare och kollade på en bil som han skulle köpa, sagt och gjort, han tog lån till bilen, men fick inte ta lån till handpenning, och där kommer jag in i bilden, så jag sa att jag kunde låna honom till handpenningen, så jag gick till banken med kontanter och satte in pengarna till företaget som handpenning till dom, och handpenningen låg på 20,900kr (jag har kvitto på att jag överfört dessa pengar till just detta företag som bilhandlaren jobbar åt) Och nu i efterhand så vägrar han att betala tillbaks den skulden jag lånade honom till handpenningen så jag undrar hur jag kan gå till väga?
Linda Olsson | Hej, Tack för din fråga! Jag skulle rekommendera att du vänder dig till kronofogdemyndigheten för att ansöka om betalningsföreläggande för att få en s.k. exekutionstitel, vilket är ett beslut som får läggas till grund för utmätning enligt 3 kap 1 § utsökningsbalken (UB), se https://lagen.nu/1981:774. Förfarandet om betalningsföreläggande regleras i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BFL), se https://lagen.nu/1990:746. Ansökan skall göras skriftligen och innehålla yrkanden och grunder samt fordringens belopp, förfallodag samt eventuell ränta, 9-11 §§ BFL. Ansökan skall vara undertecknad av dig eller ditt ombud och skall ges in till kronofogdemyndigheten i två exemplar, 19 § BFL. Kronofogdemyndigheten sänder ena ansökan till svaranden (i detta fall din vän) som ges tid att yttra sig, i vanliga fall två veckor, se 25 § BFL. Om din vän väljer att bestrida din ansökan (och t ex menar att han inte är skyldig dig pengar) skall han göra det skriftligen inom tvåveckorsfristen. Du kommer i sådana fall underrättas om detta och kan då välja om målet skall överlämnas till tingsrätten som då prövas tvisten. En sådan begäran skall ske skriftligen och du skall ange de omständigheter och bevis (t ex kvitto på inbetalning) som du vill åberopa i rättegången vid tingsrätten samt bifoga skriftliga bevis, 31 och 33-35 §§ BFL. Om din vän istället inte i rätt tid bestrider din ansökan om betalningsföreläggande skall kronofogden meddela utslag i enlighet med din ansökan, 42 § BFL. Kronofogdemyndigheten kommer att verkställa utslaget, dvs. driva in dina pengar, om inte du särskilt angivit i ansökan att du inte önskar att så skall ske, se 2 kap 1 § 3 st. UB och 16 § BFL. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Vanlig handräckning

2013-01-29 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hejsan. Jag gick ur ett förhållande för ett tag sedan efter att varit tillsammans med den här personen i 3,5 år. Men nu får jag inte tillbaka min TV och mitt ljudsystem som jag har betalat och avbetalningen står på mig. Har även mitt kvitto kvar på mina saker. Så min fråga är: Kan jag få tillbaka mina saker? För det är ca 20.000 kr kvar på räkningen och personen i fråga vill inte betala resterande.. Tack på förhand. / L
Karin Olofsson | Hej och tack för din fråga. Det framgår inte av frågan om ni var sambos under tiden då ni var tillsammans. I mitt svar utgår jag ifrån att ingen av er har begärt bodelning enligt 8§ sambolagen. (För att bodelning ska ske när ett samboförhållande upphör måste någon av samborna begära det.) Du har självfallet rätt att få tillbaka din egendom. Det du kan göra är att ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten. (Se ansökningsblankett: http://www.kronofogden.se/AnsokanBetalningsforelaggandevanlighandrackning.html) Var noga med att fylla i personuppgifterna för dig själv och personen som har din egendom. Det kravet du har (att få tillbaka din tv och ditt ljudsystem) och grunden för kravet ska anges så tydligt att personen kan förstå vad  saken gäller. Eftersom du vill ha tillbaka din TV och ditt ljudsystem måste du klart ange hur de ser ut. Såsom modell, storlek, färg och så vidare för att den ska kunna identifieras.Kronofogden skickar sedan ett brev till personen som har din egendom. I brevet finns ett kvitto som personen ska skriva på och skicka tillbaka. Det är ett bevis på att personen har sett ditt krav. Här kan personen välja att göra på lite olika sätt. 1.) Personen gör som du begär, och ger dig egendomen. 2.) Personer bestrider ditt krav (du får då bestämma om du vill ta ärendet vidare till domstol). 3.) Personen hör inte av sig till Kronofogdemyndigheten (Kronofogdemyndigheten förpliktigar då personen att lämna ut egendomen till dig).När du ansöker om handräckning ska du ange om du vill ha Kronofogdens hjälp med att verkställa det du har begärt. Du kan även senare ansöka om att Kronofogden ska verkställa ditt krav. Det är upp till dig.Kronofogdemyndigheten tar ut en avgift på 300 kronor för handräckningen. Huvudregeln är att den som inte vill lämna ut egendomen står för denna kostnad. Du kan dock förtydliga i din ansökan att du vill att personen ska stå för ansökningsavgiften. Med vänlig hälsning

Borttagande av egendom

2012-10-21 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Min ex-sambo jag jag separerade sista juni 2012. Han har lämnat en stor mängd saker (möbler, säng, cykel, verktyg osv.) kvar. Jag har försökt meddela flera gånger via dels sms (skriftligt, obesvarat) och ringt (svarar inte) att han har saker han måste hämta. Vad jag ska ta mig tilll med hans saker? Har jag rätt att slänga allt på tippen? Vill inte fungera som en ofrivillig förvaringsplats.
|Hej! *Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!* I ditt fall måste du ta kontakt med Kronofogdemyndigheten och begära handräckning. Din exsambo har fortfarande äganderätt till sina saker varför du är förhindrad att exempelvis köra dem till tippen. Det skulle till och med vara en brottslig gärning (s.k. egenmäktigt förfarande) (1). Det du skall göra är alltså att vända dig till Kronofogdemyndigheten och begära vanlig handräckning (2). Detta är det enda instrument du kan vidta, på laglig väg, för att få någon att ta bort egendom (3) (1) se 8 kap. 8§ brottsbalken (2) se 3§ 1st lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (3) se 3§ 1st 2p lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning Länk http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19900746.HTM (_Lag om betalningsföreläggande och handräckning_) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19620700.HTM#K8 (_Brottsbalken_) *Allt gott!* Filip Henriksen

Betalningsföreläggande

2012-07-25 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag har fört över pengar till en person för en resa som aldrig blev av, påväg till arlanda sade personen att flyget blivit inställt. Jag skulle fått tillbaks pengarna 29/7, men när jag frågar efter pengarna får jag bara massa undanflykter till svar. Nu har hon sagt upp kontakten pga av att jag kräver att få tillbaka pengarna. Har förstått att detta inte kan polisanmälas, då det är sk. civilrättligt? Det som gick att göra var att anmäla det hela till kronofogden? Vad är chansen att fallet ogillas i en domstolsförhandling? Hört att dessa kan kosta enorma summor pengar?
|Hej, Det stämmer att kronofogdemyndigheten (KFM) kan hjälpa till att framtvinga betalning. För penninganspråk, som är aktuellt i Din situation, går det bra att ansöka om _betalningsföreläggande_ hos KFM. Du hittar blankett för sådan ansökan på KFM:s hemsida (närmare bestämt på http://www.kronofogden.se/AnsokanBetalningsforelaggandevanlighandrackning.html). För att få använda sig av betalningsföreläggande krävs att fordringen (penninganspråket) ska vara ”förfallen till betalning”. Om Du har gett en person ett lån som ska återbetalas 29/7 -12 kan betalningsföreläggande inte bli aktuellt förrän det datumet passerats utan att återbetalning skett. Betalningsföreläggande är särskilt lämpligt om det kan antas att penninganspråket inte kommer att bestridas. Med det menas att personen som är skyldig Dig pengar inte förnekar den skyldigheten, men samtidigt inte betalar av någon annan anledning. Efter att Du ansökt om betalningsföreläggande får personen som påstås vara skyldig Dig pengar ta del av ansökan. Om hon sedan inte bestrider ansökan inom en viss tid (vanligtvis 10 dagar) kommer KFM att fatta beslut i enlighet med Din ansökan. Om hon å andra sidan bestrider ansökan, måste Du ta ställning till om Du antingen vill släppa anspråket eller om Du vill att tingsrätten ska pröva frågan. Väljer Du att driva frågan vidare i tingsrätt kommer det att krävas bevisning för betalningsskyldigheten, t.ex. i form av skriftliga eller muntliga avtal, vittnen osv. Den part som förlorar målet ersätter rättegångskostnaderna för motparten, och av den anledningen bör man överväga vilka möjligheter man har att bevisa betalningsskyldigheten innan man går vidare till tingsrätten. Storleken på rättegångskostnaderna varierar beroende på processens omfattning. I mål som avser ett anspråk på under 22 450 kr (ett halvt prisbasbelopp år 2012) är dock kostnaderna lite mindre än annars, eftersom motpartens kostnader för ombud inte behöver ersättas. Chansen till framgång i en eventuell domstolsförhandling går det tyvärr inte att ta ställning till utan att vara mer insatt i situationen. Hoppas att denna information har varit till hjälp! Vänliga hälsningar,

Hur utmäts arv?

2013-02-13 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej. Jag har en del skulder hos Kronofogden sedan tidigare. Nu går jag och väntar på ett mindre arv (ca 30000kr) efter min avlidne far. Kommer KF att utmäta pengarna automatiskt eller ska jag betala in till dom manuellt? Jag har redan utmätning på min lön sedan ca två år tillbaka. 
|Hej, tack för din fråga.Av 4 kapitlet i Utsökningsbalken (https://lagen.nu/1981:774#K4) framgår att Kronofogdemyndigheten har rätt att utmäta egendom som tillhör gäldenären. Belopp som du ärver kan alltså utmätas.En bouppteckning är offentlig handling och Kronofogden har alltså rätt att ta del av den. Om de får vetskap om arvet så är det sannolikt att de kommer att utmäta beloppet, om inte utmätning av beloppet uttryckligen har förbjudits i testamente. Vill du vara säker på att din skuld regleras så snart som möjligt så bör du kontakta Kronofogdemyndigheten så de får vetskap om arvet.Med vänlig hälsning,

Verkställighet av finsk dom i Sverige

2012-10-31 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej Jag har blivit oskylldigt dömd i tingsrätten i Finland för grov förskingring. Jag ska betala till ett dödsbo 55000 Euro. Det var en privaträttslig del i domen. Jag är svensk medborgare. Kommer svensk kronofogde att kräva in pengarna.
|Hej! Enligt artikel 38 i den s.k. Bryssel I-förordningen, som gäller för både Sverige och Finland, är finska domar verkställbara i Sverige, och vice versa. Ansökan om detta görs enligt artikel 39 samt bilaga II till förordningen hos Svea Hovrätt. Om din motpart ansöker om verkställighet av den finska domen här i Sverige kommer kronofogden alltså att kunna kräva in pengarna från dig. I lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område finns närmare bestämmelser om förfarandet. Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I): http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32001R0044:SV:NOT Lag (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19770595.htm Med vänliga hälsningar,

Kronofogdemyndighetens behörigheter vid utmätning av egendom

2012-09-11 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Får Kronofogden utge sig att vara kund på en utannonserad bil? Som dessutom ägs av make till den skuldsatta och när de kommer och ska titta på bilen talar om att den är utmätt. De hävdar då att det finns en form av besittningsrätt
Ingrid Faxing |Hej, Ja de har rätt att utge sig att vara kund på bilen eftersom den är utmätt enligt 4 kap 1 § Utsökningsbalken (UB) [https://lagen.nu/1981:774]. Det innebär att Kronofogdemyndigheten har rätt att vidta det åtgärder beträffande bilen för att sökandes rätt skall skyddas, 4 kap 31 § UB. Enligt 4 kap 18 § UB anses den som har bilen i sin besittning som ägare, om det inte framgår att bilen tillhör någon annan. Ni måste alltså bevisa att bilen tillhör maken och inte den skuldsatta (4 kap 19 § UB). /Ingrid

Var skal man vända sig för att få tillbaks sin hund?

2012-05-18 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Om en hund har lämnats på foder utan avtal och sedan vill ägaren ha tillbaks sin hund men de som har hunden som foder inte vill lämna den och kräver ägaren på pengar och hotar med HA. vad skall man göra då?
Thomas Hefner |Hej, Hej, om Hund har lämnats på foder så är det antagligen att se som ett avtal i sig självt. Det behöver inte ha förekommit ett skriftligt eller formellt avtal för att avtal skall anses föreligga. Det krävs endast att det har funnits någon form av överenskommelse (behöver inte ens vara uttalad) om något slags utbyte. Det finns alltså antagligen ett avtal. Djur betraktas enligt Svensk rätt som egendom. Om man vill kräva att någon lämnar ut egendom som man anser sig ha bättre rätt till kan man ansöka hos kronofogden om _särskild handräckning_ enligt 4 § Lag om betalningsföreläggande och handräckning (lagen hittar du här: https://lagen.nu/1990:746). Om man "själv tar sig rätt" till något som annan besitter (även om man faktiskt är den verkligen ägaren) riskerar man att dömas för självtäkt. Tanken är att man istället skall gå igenom kronofogden. Kronofogden låter då den andra parten yttra sig samt ge bevis för sina påståenden. Enligt 31 och 32 §§ i den nämnda lagen. "Om det behövs" får den som gjort ansökningen möjlighet att vidare uttala sig över vad motparten har sagt och åberopat, enligt 38 §. Den som gjort ansökningen är skyldig att styrka, dvs. bevisa sin påstående som ligger till grund för ansökningen. Se 39 §. Om motparten inte argumenterar emot det som den sökande parten anger så skall kronofogden utan vidare godta det som den sökande parten har påstått. Kronofogden skall sedan meddela utslag i frågan enligt 43 §; och kan då komma att beslagta egendomen. Vidare är det antagligen olaga hot att "hota med Hell Angels", efter en polisanmälan om olaga hot skall polisen inleda en förundersökning för att försöka samla in bevis som kan räcka till en fällande dom. Kan Polisen inte samla ihop tillräckligt med bevis läggs förundersökningen ned, eller så uteblir åtalet när förundersökningen är klar. Att med uppsåt och mot bättre vetande kvarhålla någon annans egendom kan också vara att anse som stöld, och om man använder hot för att verkställa stölden så är det rån enligt brottsbalken kapitel 8, paragraferna 1 och 5. Åtalas personen och fälls för sådana brott så kan egendomen beslagtas och lämnas ut till den som kan visa sig ha äganderätten.