Lurad till uppsägning av sin arbetsgivare

2011-10-22 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Min sambo skrev i måndags på en uppsägning som han inte var medveten om. Hans chef gav honom ett papper att skriva på. Han frågade vad det var men chefen var stressad och sa att det var inget viktigt, bara någon information så det var bara att skriva på. Han fick inte chans att läsa igenom. Han kan heller inte läsa så bra på svenska och vet inte att man här i Sverige får säga nej till chefen. Nu när jag pratat med facket förstod jag att nästa månad var de tvungna att ge honom fast anställning så därför ville de väl bli av med honom. Jag anser att han blivit lurad att skriva på. Kan man bestrida det på något sätt?
Maja Karlsson |Hej, Detta avtal kan ogiltigförklaras enligt Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (du kan hitta den här: https://lagen.nu/1915:218). Ogiltighetsparagraferna som kan bli aktuella i ert fall är främst 30, 31 och 36 §§. Det finns bl.a. rättsfall om äktenskapsförord som blivit ogiltigförklarade där den vilseledde parten inte förstått språket i avtalet. Det som troligtvis blir avgörande i ert fall är hur lite svenska din sambo faktiskt förstår och om man kan bevisa att arbetsgivaren borde förstått att din sambo inte förstod innehållet i avtalet. Jag bedömer att ni har en mycket god chans, speciellt eftersom en arbetstagare i princip alltid är i beroendeställning till sin arbetsgivare. Detta bör vara en fråga som din sambos fack har ett intresse av att driva, jag skulle vilja råda er att kontakta dem för hjälp. Att själv föra en civilrättslig tvist i allmän domstol kan annars blir relativt dyrt om inte domstolen dömer till er fördel. Lycka till! Vänligen, Maja Karlsson

FULLMAKTSÖVERSKRIDANDE

2011-10-19 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Marika vill hyra en lägenhet. När kontraktet ska undertecknas har hon inte möjlighet att själv gå med till hyresvärden och skriver därför en fullmakt till Eva som lyder: ”Härmed befullmäktigar jag Eva att för min räkning teckna hyresavtal på Stengatan 8, första våningen.” När Eva visar upp fullmakten för hyresvärden förklarar han att denna lägenhet redan har blivit uthyrd på grund av ett misstag. Istället erbjuder han en motsvarande lägenhet på tionde våningen som dessutom är något billigare. Eva anser att det är ett bra erbjudande och skriver på kontraktet. När Marika sedan får reda på detta ringer hon upp hyresvärden och vill komma ifrån avtalet då hon har svindel och inte kan bo på tionde våningen. Hyresvärden vägrar att gå med på detta och hänvisar till att ”avtal är avtal”. Vad gäller?
Hampus Sabel |Hej, Det framgår av din fråga att det tydligt står på fullmakten att den bara omfattar en teckning av hyresavtal på första våningen. Detta innebär att Eva genom att teckna ett hyresavtal på tionde våningen överskrider sin behörighet i förhållande till Marika. Det får till följd att avtalet är ogiltigt i förhållande till Marika (Avtalslagen 2:10). Istället kan Eva bli skyldig att ersätta hyresvärden för eventuell ekonomisk skada som han lidit på grund av Evas behörighetsöverskridande (Avtalslagen 2:25). Eva blir dock inte skadeståndsskyldig om hyresvärden insåg eller borde ha insett att Eva överskred sin befogenhet (Avtalslagen 2:25 st.2). I det här fallet kommer Eva inte att bli skadeståndsskyldig gentemot hyresvärden. Denne kan omöjligt ha varit i god tro om Evas behörighet eftersom det tydligt står "första våningen" på fullmakten. Jag hoppas att du är nöjd med svaret. Du kan själv läsa avtalslagen på www.lagen.nu. Hör gärna av dig igen om du har ytterligare frågor. Vänligen,

Påtvingat avtal i trängt läge

2011-09-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Vad gäller möjligheten att för mej med enkildfirma häva/ångra ett "påtvingat" avtal som ingåtts i trängt läge per telefon?
Emil Görrel |Hej! Regler om avtal återfinns bland annat i Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL)(https://lagen.nu/1915:218). Huvudregeln inom svensk avtalsrätt är att avtal skall hållas (pacta sunt servanda), vilket kommer till uttryck 1 § 1 st. AvtL. För att ett avtal ska vara giltigt krävs som huvudregel inte att något formkrav är uppfyllt, vilket innebär att det är tillräckligt att det föreligger en överensstämmande viljeförklaring mellan parterna för att ett avtal ska komma till stånd. Detta medför att även muntliga avtal är giltiga. Undantaget från denna huvudregel är avtal med legala formkrav. Legala formkrav innebär att det i lag stadgas att avtalet ska ingås på visst sätt, till exempel att avtalet ska ingås skriftligen, att parterna skriver under detta och att detta bevittnas, eller att tredje man godkänner avtalet. Vidare kan man i ett avtal som man upprättat/upprättar, även avtala om formkrav. Dessa krav ska i så fall finnas med i avtalet i fråga och kan även avtalas bort om parterna är överens om detta. Då det av frågan inte framgår vilken typ av avtal det rör sig om kan jag inte uttala mig om huruvida något legalt formkrav föreligger eller ej. Då det inte heller framgår av frågan vad ”påtvingat avtal i trängt läge” innebär är det svårt att ge ett utförligt och exakt svar. Jag kommer nedan att redogöra för några av de ogiltighetsgrunder som står att finna i AvtL men vill i sammanhanget understryka att uppräkningen inte är uttömmande. Regler om avtal som tillkommit under hot finns i AvtL 28 § och 29 §. 28 § omfattar såkallat råntvång, vilket innebär så starkt våld eller hot att det handlar om exempelvis en pistol riktad direkt mot pannan. Avtal som ingåtts under sådana förutsättningar är alltid ogiltiga. Enligt 29 § AvtL är avtal som ingåtts under lindrigt tvång ogiltigt endast om den som ingått avtalet blivit tvingad till det av motparten eller om motparten inser eller bort inse att han blivit tvingad till det. Dessutom upprätthålls ett krav på orsakssammanhang i juridisk mening mellan tvånget och den rättshandling som vederbörande tvungits att företa, vilket innebär att avtalet måste kommit till stånd på grund av hotet. Enligt regeln om ocker, som återfinns i 31 § AvtL, kan ett avtal förklaras ogiltigt om någon har begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att betinga sig förmåner som står i uppenbart missförhållande till det vederlag som har utgått. Ekonomiskt trångmål är ett exempel på en situation som kan falla under detta lagrum. Utöver ovan nämnda krav förutsätts dessutom att det finns ett uppenbart missförhållande mellan parternas prestationer. Detta kan till exempel vara att ena parten har förmått den andra parten att sälja något till en bråkdel av dess marknadsvärde. I 33 § AvtL medges ogiltighet för det fall att omständigheterna vid avtalets tillkomst är sådana att det skulle strida mot tro och heder att åberopa avtalet. För att denna paragraf ska vara tillämplig krävs att motparten varit i ond tro, vilket innebär att denne haft kännedom om de omständigheter som gör att avtalet strider mot tro och heder. Slutligen finns det möjlighet att få ett avtal jämkat eller ogiltigförklarat med stöd av 36 § AvtL, förutsatt att avtalet är oskäligt med hänsyn till dess innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Som synes kan man beakta en mängd olika omständigheter inom ramen för detta lagrum. Avslutningsvis är det viktigt att notera det svåra bevisläge som kan uppstå vid ingående av muntliga avtal. Skulle en legal ogiltighetsgrund vara för handen kan det ändå bli svårt att vinna framgång med en sådan talan om ord står mot ord, då detta innebär ett mycket svårt bevisläge. Det är tyvärr skillnad på att ha rätt och att få rätt. Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp och önskar dig lycka till. Med vänlig hälsning, Emil Görrel

Avtals ingående av minderåriga.

2011-03-21 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |kan avtal gå tillbaka om man exempelvis om en 17-åring köper skidor från en butik och man betalar kontant eller om man kommer överens om att inte behöver betala förrän nästa sommar
Sara Heikkinen |Hej, Huvudregeln kring avtalsingående är att man måste vara myndig, det vill säga 18 år. Reglerna om detta finns i Föräldrabalkens 9 kap som du kan hitta här www.lagen.nu/1949:381 . Till denna regel finns det dock undantag som säger att minderåriga har rätt att råda över sin egendom som tillfallit dem genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande. Dessutom finns det regler som rör inköp av varor om den unge har ett eget hushåll. Undantaget som i detta fall skulle kunna vara aktuellt är om 17 åringen tjänat sina egna pengar då får denne använda dem som hon eller han själv vill. Jag kan inte ge ett exakt och rakt svar på frågan då jag inte känner till omständigheterna kring ingåendet av ett eventuellt avtal. Med vänlig hälsning,

Ingående av avtal med ogiltig fullmakt?

2011-10-21 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Gäller ett avtal om en person på ett företag tackar ja till ett erbjudande via telefon, trots att personen inte har rätt att teckna avtal för företaget? I vårt fall gäller det en påstridig telefonförsäljare som vilselett (anser vi) en person hos oss genom att säga att vi redan har ett avtal och om vi vill fortsätta med detta.
Elin Sjörén |Hej, I avtalslagen (AvtL) hittar man bestämmelser om fullmakter och avtals ogiltighet. Du skriver att personen som är anställd hos er och som tecknade avtalet inte hade rätt att göra detta. Frågan man då måste ställa sig är om personen ifråga handlat totalt felaktigt, eller om denne genom sin tjänst kan anses ha viss behörighet att sluta avtal för företaget. Om vissa former av avtalsslutande ligger inom ramen för personens tjänst blir ni, som företag, bundna av avtalet. Detta framkommer av 10 § AvtL. Dock gäller, enligt 11 §, att ni bara blir bundna av avtalet ifall tredje man (telefonförsäljaren) insåg att den anställde överskred sina befogenheter (så som att sluta just denna otillåtna form av avtal). Är det istället så att den anställde aldrig har rätt att sluta några avtal för företaget, och således saknar behörighet för att företa sådana rätthandlingar, blir 25 § AvtL gällande. Bestämmelsen säger att den som handlar såsom fullmäktige för annan, utan att ha giltig fullmakt, själv får svara för rättshandlingen mot tredje man. Detta skulle innebära att den hos er anställde blir ansvarig för avtalsslutandet med tredje man och att avtalet således blir gällande mot denne istället för mot er. Oavsett hur avtalet slutits, och vem det i slutändan görs gällande emot, finns det vissa ogiltighetsgrunder i AvtL som kan göras gällande då tredje man vilselett den avtalsslutande parten. 30 eller 31 §§ kan vara av vikt i ert fall. De reglerar situationer då någon blivit svikligen förledd (30 §) att sluta avtal, eller då någon utnyttjat annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning (31 §) för att få denne att ingå avtal. Jag skulle främst säga att 30 § är aktuell ifall den anställde blivit vilseledd på det sätt du beskriver. Då gäller att avtalet inte är giltigt när någon blivit svikligen förledd. Avtalslagen hittar du här: https://lagen.nu/1915:218 Med vänlig hälsning Elin Sjörén

Avtals ogiltighet vid utpressning

2011-10-17 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Råntvång: Ponera att jag skriver på ett avtal om att sälja min bil till Lisa. Bakom en skärmvägg i samma rum står Kalle med en pistol riktad mot min sons huvud. Han hotar att döda min son om jag inte skriver på. Lisa märker dock inget av detta utan skriver på köpavtalet som i övrigt är helt normalt med rimligt pris osv. Kan jag senare komma ur avtalet genom att hänvisa till råntvång? Eller är det utpressning eftersom tvånget inte riktats emot mig personligen (och således bindande avtal eftersom Lisa var i god tro?)
Elin Sjörén |Hej, Råntvång, som återfinns i brottsbalkens (BrB) 8 kap. 5 §, innebär precis som du skriver att tvånget/hotet riktas mot den som tvingas göra något – exempelvis att skriva under ett avtal. När hotet istället riktas mot dennes son är det istället utpressningsbestämmelsen, i 9 kap. 4 § BrB, som blir aktuell. Utpressning har en motsvarighet i avtalslagens (AvtL) 29 §, vilken är en av bestämmelserna som reglerar när och hur ett avtal kan göras ogiltigt. Vid råntvång, som föreskrivs i 28 §, kan ett avtal ogiltigförklaras även om tredje man (i ditt beskrivna fall; Lisa) var i god tro vid avtalets ingående. Är dock 29 § tillämplig, som i utpressningsfallen, gäller att avtalet är giltigt eftersom tredje man var i god tro. Brottsbalken hittar du här: https://lagen.nu/1962:700 Avtalslagen hittar du här: https://lagen.nu/1915:218 Med vänlig hälsning Elin Sjörén

Hot från annan än avtalspart

2011-05-20 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Min syster fick kontrakt på en andrahandslägenhet och innehavaren av lägenhet mer eller mindre hotade min syster att skriva på en övergångsanmälan till Com Hem på ett dyrt abonnemang. Jag hävdar att detta skett under hot då personen använt otrevliga ord om inte min syster skrev på detta. Min syster vågade inte göra annat än skriva på tyvärr. Jag pratade med en jurist som sa att det är svårt att bevisa då det är ord mot ord. Nu sitter min syster fast i ett avtal med Com Hem och har fått en 1:a handslägemhet och flyttar ut ur denna 2:a handslägenhet. Dessvärre är detta ett dyrt abonnemang och min fråga är om hon inte kan få häva detta avtal då hon blivit påtvingat detta under hot?
Emil Görrel |Hej! Regler om avtal finner du i Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL) (https://lagen.nu/1915:218). Regler om avtal som tillkommit under hot finns i AvtL 28 § och 29 §. 28 § omfattar såkallat råntvång, vilket innebär så starkt våld eller hot att det handlar om exempelvis pistolhot. Utifrån de förutsättningar du angett finns det inget som tyder på att råntvång föreligger och 28 § AvtL är således inte tillämplig i förevarande fall. Enligt 29 § AvtL är avtal som ingåtts under lindrigt tvång ogiltigt endast om den som ingått avtalet blivit tvingad till det av motparten eller om motparten inser eller bort inse att han blivit tvingad till det. Då det inte är ComHem som utfört hoten krävs det alltså att ComHem insåg eller bort inse att din syster blev hotad. Tyvärr saknas anledning att tro att ComHem insåg eller bort inse att avtalet tillkommit på otillbörligt sätt och avtalet förblir således bindande. Skulle det trots allt funnits en legal ogiltighetsgrund skulle det ändå, precis som den förre juristen påtalat, bli svårt att vinna framgång med en sådan talan då ord står mot ord vilket innebär ett mycket svårt bevisläge. Det är tyvärr skillnad på att ha rätt och att få rätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att din syster, enligt ovan, är bunden av det avtal hon ingått med ComHem. Med vänlig hälsning, Emil Görrel

Felskrivning

2011-02-26 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej, en fråga angående avtal/kontrakt. Om man upptäcker vid ett senare skede, alltså efter att kontraktet är signerat, att org. nr. som hyresvärden i det här fallet uppgett, inte existerar, hur är det då med kontraktets giltighet? Tacksam för svar. /
Andreas Vinqvist |Hej, Att avtalet innehåller en felaktig uppgift om den ena avtalsparten är inte ett misstag som leder till ogiltighet av själva avtalet. För att ett avtal ska bli ogiltigt krävs för det första att det rör sig om ett relevant misstag som rör avtalets själva innehåll, vilket det inte gör i det aktuella fallet. Kontraktet i fråga är av den anledningen giltigt. Vänligen,