Dölja registreringsskyltar för trängselskattkameror?

2006-02-17 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Är det lagligt att använda "tullkepa" eller Prisma för reg.skyltarna så att trängselskattekamerorna inte kan läsa av reg.skylten? Var finns lagtexten som reglerar detta (utöver nedan utdrag)? Tullkepa: http://www.stockholmforsoket.se/ Prisma: http://www.blueride.se/protector-prisma-lins-p-688.html De som säljer dessa produkter hänvisar till nedan lagar och hävdar att de är lagliga eftersom man kan se skylten med ögat framför och bakom bilen (men inte från sidan eller uppifrån). De hävdar att "avläsas" avser en människa och inte en kamera. Stämmer detta?: SFS 2001:650, 7kap 7§ En nummerskylt skall placeras såväl framtill som baktill på en bil. 8§ Registreringsskyltarna skall vara väl synliga och hållas i sådant skick att de lätt kan avläsas. Under färd får last eller annat ej placeras så att skyltarna inte går att avläsa.
Sara Forslund |Hej, Då detta är ett nytt scenario eftersom vi inte tidigare haft trängselskatt är rättsläget oklart kring sådana här frågor, eftersom det inte finns några vägledande rättsliga avgöranden. Enligt Förordning (2001:650) om vägtrafikregister 7 kap. 8 § skall registreringsskyltar lätt kunna avläsas. Hur mycket som kan tolkas in i uttrycket "avläsas" är oklart. Enligt Lag (2004:629) om trängselskatt 8 § är det en bils ägare om är skatteskyldig. Enligt 9 § samma lag intäder skatteskyldigheten när en skattepliktig bil brukas vid passage av en betalstation. Skatteskyldigheten inträder alltså oavsett om kamerorna lyckas fotografera registreringsskyltarna eller ej. Enligt Brottsbalken 9 kap. 1 § döms den som olovligen påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling så att det innebär vinning för den som gör det och skada för någon annan till bedrägeri. Detta är det brott som sannolikt är aktuellt i situationen då en bil med registreringsskyltar som är manipulerade på ett sådant sätt som du beskriver passerar en betalstation. Brottet anses fullbordat i samma stund som bilen passerat betalstationen. De internetsidor som saluför dessa produkter riskerar att dömas för brottet uppvigling enligt Brottsbalken 16 kap. 5 § då de i meddelande till allmänheten söker förleda till brottslig gärning. Vänlig hälsning,

En polismans rätt att kontrollera fordon

2006-01-25 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! En kompis till mig var ute o körde bil inatt. Vid 24:00 så börjar en polisbil åka efter han. När hanhade kört ca: 1 mil så stannade polisen han. Han hade då kört mycket lungt och inte överträtt några lagar. Polisen, kommer fram och ber om att få se på körkortet. Sen tar de ut han och pratar med han. När de har pratat en stund så vill polisen kolla i bilen. Han vägrar och polisen trycker sig in i bilen och tar nycklarna från tändingen fast min kompis protesterar hela tiden och säger att han ej tillåter de att kolla i bagageluckan. Polisen ignorerar detta och öppnar upp luckan o kollar runt... Sen börjar de kolla inne i bilen.. Där finner de ca: 8 liter hembränd sprit. Polisen tar med sig spriten... Nu till frågan. Får polisen kolla i vem som helst låsta bagagelucka utan tillstånd? Vad kan straffet bli för han?
Tim Boström |Hej! Din fråga tar sin utgångspunkt i vilken rätt en polisman har att kontrollera/undersöka fordon (bl.a. personbilar), men för att lättare förstå reglerna kring detta kan det vara en bra idé att även klargöra vilka befogenheter en polisman har att stoppa fordon (i detta fall blev ju din vän stoppad innan polisen undersökte hans bil). Enligt 22 § polislagen har en polisman under vissa förutsättningar rätt att stoppa fordon. Exempel på sådana situationer är bl.a. när det behövs för att reglera trafiken eller för att kontrollera fordon, förare eller fordons last enligt vad som är särskilt föreskrivet (man bör således uppmärksamma att det inte krävs att föraren har brutit mot någon trafikregel för att en polisman skall ha rätt att stoppa fordonet). Enligt 2 kap. 11 § fordonslagen får en polisman genomföra sådana kontroller som uppenbart behövs ur trafiksäkerhetssynpunkt och han får enligt 2 kap. 12 § fordonslagen även kontrollera ett fordons last för att försäkra sig om att fordonet är lastat på föreskrivet sätt (regler rörande lastning regleras bl.a. i trafikförordningen). Enligt 3 kap. 3 § fordonslagen har en polisman som genomför sådana kontroller av fordon som avses enligt ovan, rätt till tillträde till fordonet samt slutna utrymmen i fordonet. Mot ovanstående bakgrund torde polismännens agerande vara korrekt vad beträffar kontrollen av din väns bil (innefattat bagageutrymmet). Att polismännen tagit nyckeln då din vän vägrade att överräcka den, innebär inte att polismännen har agerat på ett felaktigt sätt. En polisman får nämligen enligt 10 § polislagen tillgripa våld (förutsatt att andra medel är otillräckliga) för att utföra en tjänsteåtgärd. Det bör emellertid tilläggas att en polisman alltid måste beakta den s.k. proportionalitetsprincipen, vilken innebär att våld endast får brukas i sådan utsträckning som krävs för att uppnå det avsedda resultatet. Vad din vän eventuellt kan riskera för straff är en fråga som är mycket svår att besvara. Anledningen till detta är att en sådan bedömning måste ta sin utgångspunkt i om det överhuvudtaget har begåtts något brott (m.a.o. att både objektiva och subjektiva rekvisit är täckta) - i detta fall är det något som är näst intill omöjligt att yttra sig om då informationen som följer av frågeställningen inte ger tillräcklig vägledningen. Vidare skall framhållas att personer som döms för samma typ av brott inte per automatik får samma straff då en rad andra faktorer påverkar påföljden (t.ex. gärningsmannens ålder samt tidigare brottslighet). Rent allmänt kan man emellertid säga att det enligt 2 kap. 1 § alkohollagen är förbjudet att tillverka sprit och spritdrycker utan tillstånd och enligt 10 kap. 1 § alkohollagen kan den som t.ex. tillverkar, säljer, innehar, forslar, döljer eller förvarar sådana drycker dömas till böter eller fängelse i högst två år (sex år om brottet betraktas som grovt). Mvh

Återtagande av stulen egendom

2006-01-25 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |En person ser en tjuv ta sin frus cykel. Har han då rätt att tvinga tjuven att lämna tillbaka cykeln om tjuven inte gör detta frivilligt?
Sofie Olofsson |Enligt brottsbalkens (BrB) 8 kap. 9 § döms den som olovligen rubbar annans besittning för att taga sig själv rätt till självtäkt. Detta gäller även om den som besitter egendomen har stulit den och således inte har äganderätt därtill. Från ovan nämnda lagrum undantas emellertid det fall då ägaren återtar en stulen sak ”å färsk gärning”. Detta framgår av brottsbalkens promulgationslags (BrP) 14 § och 16 § p.6. Med färsk gärning menas att återtagandet ska ske på brottsplatsen, under ett kontinuerligt förföljande därifrån eller eljest innan någon längre tid förflutit efter besittningsrubbningen. Det kan även tilläggas att i det fall en tjuv med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, det föreligger nödvärnsrätt mot denne, se BrB 24 kap. 1 § st. 2 p.2. Med detta menas att om en person i en sådan situation begår en brottslig gärning mot tjuven, han ska gå fri från ansvar om det med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt inte är ”uppenbart oförsvarligt” (vad ”uppenbart oförsvarligt” innebär går jag inte närmare in på här). Observera dock att det här handlar om ”bar gärning” (jfr. ”färsk gärning” som är ett vidare begrepp). Våldsanvändningen måste ha ägt rum på brottsplatsen eller under ett kontinuerligt förföljande därifrån. Med detta sagt blir mitt svar på din fråga följande; Om en man ser att någon stjäl sin frus cykel har han rätt att tvinga tjuven att lämna tillbaka den så länge det sker i nära anslutning till själva tagandet, ”å färsk gärning”. Skulle tjuven försöka hindra återtagandet med våld eller hot om våld eller på annat sätt har mannen nödvärnsrätt mot tjuven så länge egendomen tas ”på bar gärning” och nödvärnsgärningen inte överskrider vad som är "uppenbart oförsvarligt". Om mannen däremot skulle återta cykeln efter den tid som kan anses vara ”å färsk gärning”, exempelvis dagen därpå, gör han sig skyldig till självtäkt.

Olagligt med armbindel?

2006-01-13 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är olagligt att ha armbindel runt armen? För några dar sedan i skolan kom ett par lärare fram till mig och ifrågasatte att jag inte fick ha ett Rage against the machine märke (röd stjärna) runt armen. I och försig så anammar det ju kommunism, men jag får väll vara kommunist om jag vill. De höll på och tjata om att man inte fick ha ett hakkors på sig så de menade att man inte fick ha ett kommunism märke på sig heller. Men sen kom en annan lärare fram och sa att det var olagligt att ha armbindel sedan andra världskriget. Där tvivlade jag lite, men det kan väl vara sant. Så jag frågar er, är det olagligt eller inte?
Eva Olofsson |Hej! Det finns ingen specifik bestämmelse som förbjuder bärande av armbindel. Tidigare fanns det en lag som hette Lag (1947:164) om förbud mot politiska uniformer och denna förbjöd mycket riktigt bärande av armbindel som uttryckte politisk uppfattning. Och som SFS-numret avslöjar tillkom denna bestämmelse strax efter andra världskriget. Den regeln upphävdes dock 2002. Den bestämmelse som finns nu är brottet hets mot folkgrupp i 16 kap 8§ Brottsbalken (BrB). Brottet består i att genom uttalande eller annat meddelande sprida uttryck av missaktning för folkgrupp eller annan grupp med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, sexuell läggning eller trosbekännelse. I praxis har som meddelande ansetts kunna vara klädsel eller bärande av emblem exempelvis armbindel. Det finns flera exempel på rättsfall där domstolen ansett att bärande av armbindel med hakkors är ett sådant meddelande som är kriminaliserat enligt 16:8 BrB, men däremot har åtalet brustit i ett antal fall pga att spridningen av meddelandet inte ansetts tillräckligt. Frågan om en kommunistisk symbol också skulle anses som hetsande mot folkgrupp har såvitt jag vet inte prövats. Min bedömning är dock att något sådant inte skulle vara aktuellt. För mer information om vilken typ av handlande som hets mot folkgrupp riktar sig mot rekommenderar jag att du tittar närmare i proposition 2001/02:59.

Har besöksförbud utfärdats rätt?

2006-02-24 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej ! Är det möjligt för sociala myndigheten att utfärda besöksförbud på en person utan att utreda eller att fråga personen i fråga ? Ska det inte gå via polisen och länsstyrelsen och sen sociala myndigheten ? Ska det inte till en utredning . Och ska inte den som blir utsatt för besöksförbud informeras om detta (skriftligt)? Vad har man för rättigheter mot dett sociala väsendet ? Är det bara att rätta sig efter dem eller kan man bestrida? Tack för svar!
Anna Bergman |Utfärdandet av besöksförbud är reglerat i lagen (1988:688) om besöksförbud. I 11 § går att läsa att den som utsätts för förbudet, likväl den som ska skyddas av förbudet, har rätt att ta del samt yttra sig över de uppgifter som har tillförts ärendet. Dock görs det ett undantag från det här för det fall att det bl.a. krävs ett mycket snabbt beslut. Möjligen kan alltså du vara i den situationen att ärendet har omfattats av undantaget. Däremot bör du ha blivit informerad om beslutet enligt 12 § och det ska då ha skett skriftligt. I motiven till besöksförbudslagen (prop 1987/88:137 s 28) sägs att det är viktigt att både den som åläggs förbudet och den som förbudet avser att skydda kan läsa var gränserna för förbudet går och vad som har varit avgörande för beslutet. Beslut om besöksförbud fattas av allmän åklagare (se 7 §). Den som förbudet avser att skydda begär att frågan ska prövas eller så kan det annars finnas anledning till att frågan ska prövas. Initiativet kan således komma från t.ex. en polisman eller en handläggare inom socialtjänsten. Besöksförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk att någon kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera en annan person. Vid bedömningen av om sådan risk föreligger skall särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla tidigare har begått brott mot den andra personens liv, hälsa, frihet eller frid. I första hand är det sådana brott som misshandel, olaga hot och liknande som skall tas med i bedömningen, men även andra brott som t.ex. sexuella övergrepp eller rån kan också beaktas. Vilka tidigare brott som har begåtts, om det rör sig om enstaka eller flera gärningar och om de har skett vid ett eller flera tillfällen väger tyngst i riskbedömningen. Eftersom besöksförbudet skall tjäna ett förebyggande syfte krävs det inte i alla situationer att det kan styrkas att den mot vilken förbudet avses gälla begått brott mot den andra personen. Dock ska besöksförbud användas mycket återhållsamt i fall där sådana brott inte har förekommit. Ifall du anser att det inte har gått rätt till i ditt fall kan du enligt 23 § begära att åklagaren ska fatta ett nytt beslut. Om detta inte leder någon vart får du vända dig till domstol (se 14 §) men även i det fallet vänder du dig till åklagaren som lämnar över ärendet till rätten. Lycka till!!

Vad kallas det när man av okynne inleder processer?

2006-04-15 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hejsan, enl Rättegångsbalken kap 10 9 § kan den som mot bättre vetande inleder en rättstvist dömas till böter. Det ska finnas även i brottsbalken men jag kan inte hitta detta. Var står det och vad kallas det när man av okynne eller för att trakassera inleder rättsprocesser? Ska man polisanmäla vederbörande och faller detta under allmänt åtal? Skulle också gärna vilja komma i kontakt med en jurist som kan ge råd hur man kan gå vidare i ett ärende som omfattar trakasserier, ärekränkning, maktövergrepp och rättsröta. Den ena praten är ett allmännyttigt bostadsbolag och jag har fått dem fällda av JO för undenlåtenhet att lämna ut allmän handling. Tyvärr kan JO inte gå vidare och åtala dem för tjänstefel. Hur kommer man åt dem?
Andreas Heed |I brottsbalkens 15:e kapitel stadgas om vissa menedsbrott. Till exempel döms enligt 15:6 BrB den som angiver oskyldig till åtal med uppsåt att denne skall bli dömd för falsk angivelse. I samma paragraf stadgas om obefogad angivelse till vilket man döms om man anger en person till åtal men borde förstått att denne var oskyldig. Enligt 15:7 BrB döms den som uppsåtligen lämnar osanna uppgifter om en person till polis, åklagare eller annan myndighet för falsk tillvitelse. Brott av den karaktär du beskriver kallas alltså för menedsbrott och hittas i brottsbalkens 15:e kapitel. De ovan angivna brotten är endast exempel på brott som hittas i kapitlet. Samtliga brott i kapitlet faller under allmänt åtal (se 20:3 RB). Jag rekommenderar dig att kontakta polismyndigheten där du kan få hjälp att gå vidare med ditt ärende. 15:e kapitlet BrB hittar du http://www.lagen.nu/1962:700 Lycka till!

Kan jag dömas för brott jag inte minns?

2006-01-09 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |hej jag var ute med kompisar på en pub blev lite senare inbjuden till ett annat bord blev bjuden på dricka efter ett tag började det bli bråkigt vid bordet och en vakt jag känner bad mig gå ut vilket jag gjorde gick omkring utanför puben då jag tydligen kom ihop mig med en annan vakt har inget minne av det plötsligt blir jag nerbrottad av någon och blir försedd med handfängsel en kvart senare säger någon 1 2 3 och 2 timmar senare vaknar jag i en poliscell utan något annat än byxor tshirt strumpor på fötterna jag har inget minne av någonting poliserna förklarar i stort sett ingenting så efter en halvtimmes samtal av olika slag får jag gå hem halvtre på natten.nästa morgon ringer jag polisen för att få reda på vad som hänt står det klart att jag hotat vakten jag erkänner per telefon eftersom jag inget kom ihåg men nu har jag blivit kallad till tingsrätten för hot mot tjänsteman min fråga är då eftersom jag inget kommer ihåg skall jag varken neka eller erkänna brottet jag skall ha sagt ungefär som jag vet att du har barn och var du bor samt att det här kommer du att få lida för från min sida sett var det rent fyllesvammel vakten känner igen mig från vår barndom han har barn som går klassen jämter mina barn så det är kanske inte så konstigt att jag vet att han har barn jag tycker även att jag blev felbehandlad när man använder handfänsel mvh billy
Joel Wickman |Hej! Att begå brott under starkt omtöcknat tillstånd kan ge ansvarsfrihet om handlingen inte begåtts under vad som anses som medvetande. Vid medvetslöshet, sömn, hypnos och liknande kan man alltså inte begå brott. I ditt fall är det inte klart om du begått gärningen i vad man kallar medvetslöst tillstånd, det tycks snarare så att du begick den brottsliga gärningen olaga hot medvetet, men på grund av berusningen minns du inte händelseförloppet den inte efteråt. Brott begångna under självförvållad berusning döms man för om man under berusningen hade uppsåt, Du kommer alltså inte undan ansvar på grund av att du begick en handling under berusning som du inte skulle ha begått i nyktert tillstånd, om du under berusningen gjorde handlingen avsiktligt. Vid tingsrättsförhandlingen, skall du följaktligen varken erkänna eller förneka brott, utan bara berätta att du inte minns om så verkligen var fallet. Sedan är det upp till åklagaren att samla bevisning som styrker att du hotade vakten. Lyckas denne inte styrka brottet går du fri. Vad gäller handfängslen beror det på vem som satte den på dig. Var det en polisman som tillkallats till platsen för att gripa dig är det att anse som en tjänsteåtgärd och då får polisman bruka så mycket våld att den kan genomföra tjänsteåtgärden, men inte något mer. Att sätta handfängsel kan ingå i en sådan åtgärd om det är nödvändigt. Vad som är nödvändigt skall bedömas utefter omständigheter som vilket våld som möter polisman samt övriga omständigheter (t ex polisman i numerärt underläge). En ordningsvakts rätt att bruka våld sträcker sig inte vidare än en vanlig medborgare. Begås ett brott, på vilket det kan följa fängelse, vilket det kan för olaga hot, får vem som helst gripa gärningsmannen och skyndsamt överlämna honom till polis. Var du inte våldsam eller gjorde motstånd finns ingen anledning att sätta handfängsel på dig, denna åtgärd var i så fall felaktig.

Självförvållat rus

2006-01-22 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Vad menas med uppsåt och självförvållat rus i mening med patologiskt rus?
Sofia Fjelland |Hej! En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen enligt 1:2 st 1 BrB, se http://www.lagen.nu/1962:700. Detta innebär att brottsbeskrivningar ska, om inte annat anges, förstås så att ett krav på uppsåt är underförstått. Om en person begår en gärning under självförvållat rus men ändå har uppsåt till gärningen uppstår inget problem utan denne kan fällas till ansvar enligt de vanliga reglerna. Problem uppstår då gärningsmannen saknar uppsåt till följd av sitt självförvållade rus. Enligt BrB 1:2 st 2 ska en gärning som begåtts under självförvållat rus inte föranleda att gärningen inte utgör ett brott. Man efterger alltså kravet på uppsåt i viss mån och gärningsmannen kan således fällas till ansvar för ett uppsåtligt brott. Patologiskt rus kännetecknas av en kraftig överreaktion, även på en måttlig alkoholförtäring. Detta tillstånd bedöms som en allvarlig psykisk störning och omfattas därav inte av BrB 1:2 st 2, istället utdöms inte fängelse enligt BrB 30:6.