Skyldig till mened under polisförhör?

2006-02-27 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Kan man bli åtalad om man lämnar falska uppgifter i polisförhör eller under förundersökning? Gäller gäller reglerna om mened i sådana fall och om nej varför inte, om ja under vilka förhållanden?
Anna Bergman |Under polisförhör avlägger man ingen ed och man kan därför inte begå mened. Att man som tilltalad lämnar falska uppgifter under plisförhör kan man alltså inte bli åtalad för eftersom man inte har avlagt någon ed. En annan person som inte är misstänkt utan förhörs upplysningsvis kan göra sig skyldig till skyddande av brottsling ifall han ljuger under polisförhör.

Påföljdsbedömning

2006-03-07 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag har just dömts för grovt drograttfylleri pga mediciner. Jag friades i tingsrätten men dömdes i hovrätten. Hela ärendet har därför dragit ut på tiden, närmare bestämt tre år! Idag använder jag ingen narkotikaklassad medicin, vilket intygas av psykolog. Jag har haft körkort i tre år sedan den aktuella händelsen och har kört prickfritt under den tiden. Min fråga är om det, vad gäller körkortsingripande, kan tas hänsyn till att jag kört i tre år samt att jag idag inte använder några mediciner. MVH Magnus
Marie Wahlin |Hej! Om jag förstått din fråga rätt så utgår domstolen vid sin bedömning om brott begåtts från brottstillfället och inte vad som skett efteråt. Domstolen kan däremot beakta övriga omständigheter när de ska bedöma straffet/påfölden. Bland annat kan tiden för dom beaktas dvs. om det dragit ut på tiden vilket kan dra ner på straffet eftersom detta ses som en jobbig tid för parten. Vidare beaktas gärningsmannens nuvarande situation i övrigt som exempelvis att du därefter kört prickfritt, inte använder mediciner längre etc. Dessutom beaktas om du i övrigt har en ordnad social situation ex. har arbete, studerar etc. Detta för att bland annat bedöma återfallsrisken. Lever du ett "normalt" liv tyder det på att risken för återfall är liten. Domstolen tittar även på om du tidigare dömts för brott. Har man flera gånger dömts för brott och endast fått villkorlig dom, skyddstillsyn eller böter kan starka skäl tala för fängelse vid ett senare brott, som inte är av inte allt för lindrig grad vill säga. Nu framgår det inte så mycket i din fråga. Det straff du fått hade kanske kunnat vara hårdare ifall domstolen inte beaktat ovan, vilket de torde gjort eftersom det är viktiga aspkter att beakta i domstolens dömande verksamhet.. Om domstolen nu drog in ditt körkort kan det bero på att de såg det som proportionerligt i förhållande till brottet som rubricerades som grovt samt vid beaktande av omständigheterna i ovan. Även om du skärpt till dig är domstolen inte helt förlåtande utan beaktar förmildrande omständigheter för att dra ner på straffet, ej för att undvika att utdöma straff helt och hållet. Mvh

Olika grader av bedrägeri

2010-01-07 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hejsan Jag har varit på förhör för bedrägeri mot olika privatpersoner på internet. Till en summa av ca 37000:-. Jag är sedan tidigare ostraffad, elr har en gammal ringa narkotika för eget bruk elr vad det heter (benzo) över 5-6 år sen. Jag är en kvinna med två barn. Är väldigt rädd för att förlora min dotter nu som jag har ensam vårdnad om. Hennes pappa lever inte mer. Kommer jag att få fängelse för detta ? :( Var är skillnaden på ringa och grovt bedrägeri ? Tack på förhand.
Lina Radovic |Det finns tre olika grader av bedrägeri. Ringa, som benämns bedrägligt beteende, bedrägeri av normalgraden och grovt bedrägeri. För att avgöra vilken typ av bedrägeri det är fråga görs en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i målet. Bedrägligt beteende kommer vanligen ifråga när de gäller bedrägerier av mindre värde. Enligt domstolspraxis under ca 1000 kr. Vid bedömande huruvida bedrägeriet skall betecknas som grovt beaktas särskilt om gärningsmannen missbrukat allmänt förtroende, använt sig av falsk handling eller om bedrägeriet avsett betydande värde (enligt praxis fem basbelopp, ca 200 000 kr). Utifrån de uppgifter du lämnat verkar det vara fråga om ett bedrägeri av normalgraden för vilket fängelsei max två år finns med i straffskalan. Vid val av påföljd skall rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, t.ex. villkorlig dom eller skyddstillsyn. Det är svårt att förutse vilken påföljd som kan komma ifråga då du inte nämnt några omständigheter kring själva brottet. Skulle du få fängelse skulle ditt barn bli placerad i fosterhem men detta skulle inte behöva innebära att du inte kan återå vårdnaden när du avtjänat ditt fängelsestraff.

Ordningsvakt - rätt att ingripa?

2006-03-31 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Om man säger till en ordningsvakt, släpper du mig inte så spöar jag dig. Är det ett skäl för en vakt att gripa en då? Fråga 2 är, om jag sedan blir överumplad bakifrån utan att sett vilka det är, försöka kränga mig fri. Kan det i lagens mening kallas våld mot tjänsteman?
Branka Stojkovic |Ordningsvakter är förordnade vilket innebär att de kan ingripa. För att verkställa en åtgärd får en ordningsvakt inte använda strängare medel än förhållandena kräver, se 8 § lagen om ordningsvakter. En ordningsvakt kan gripa dig om du hotar honom/henne, vilket du gör om du utalar "släpper du mig inte så spöar jag dig". Våld mot tjänsteman regleras i 17 kap 1 § brottsbalken, se http://lagen.nu/1962:700 och innebär att man med våld eller hot om våld förgriper sig å någon i hans myndighetsutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd. När man klänger sig fast, försöker rycka sig loss o.sv. gör man sig skyldig till våldsamt motstånd, 17 kap 4 § brottsbalken och inte våld mot tjänsteman. Man gör en bedömning om huruvida du haft skälig anledning att misstänka att det var en ordningsvakt som kom bakifrån och tog tag i dig. Man bedömmer då olika faktorer, exempelvis om han sa någonting till dig innan han tog tag i dig, om du precis innan pratat med honom, hotat honom och försökt gå därifrån.

Vapenlagen

2006-03-01 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hejsan, Marcus är mitt namn. När jag en kväll hade lite skoj med mina kompisar. Vi stod vid en slätt och sköt med en hemmatilverkad potatiskanon. Någon hade ringt polisen och sagt att någon står och skjuter med ett gevär. Som resultat tog polisen bössan, och nu ett halv år senare vill de åtala mig för olaga vapeninnehav. Vart drar man gränsen för att något kan vara ett vapen ? Vi hade inte en anning om att detta kunnde vara ett vapen. Det har ingen ackurans. Tar lång tid att ladda. Ganska opålitligt. mm. Snälla hjälp mig. Jag har ett arbets visum snart klart i Australien. Faller jag för detta så tappar jag visumet då det syns i mitt belastnings register. Tack på förhand Mvh Marcus
Nahale Karimi |Definitionen av vapen ges i Vapenlagen. Med skjutvapen förstås vapen med vilket kulor, hagel, harpuner eller andra projektiler kan skjutas ut med hjälp av något slags utskjutningsmedel, exempelvis komprimerad luft. Även apparater eller anordningar som beträffande verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen faller in under vapendefinitionen. Det finns därför en stor risk att din potatiskanon kan ses som ett vapen. En närmare bedömning måste dock självklart göras där dels potatiskanonens utformning vägs in och dels dess verkan på omgivningen beaktas. Det finns rättsfall där exempelvis sk. harpungevär i visst utförande med hänsyn till sin ringa avståndsverkan inte har ansetts vara att hänföra till skjutvapen i vapenlagens mening.

Förskingring vid lån av pengar?

2006-02-26 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag skulle vilja veta vilken brottsrubricering som gäller om en kassör brukar låna pengar i föreningskassan. Det saknades 2000 kr när kassan kontrollerades, men pengarna lämnades omedelbart tillbaka. Gör detta någon skillnad?
Christina Weilander |Hej! Brottsrubriceringen beror på om personen i fråga hade uppsåt att tillägna sig pengarna eller inte. Brottet förskingring (BrB 10:1 som du hittar http ://www.lagen.nu/1962:700) har som ett av rekvisiten att gärningsmannen måste tillägna sig egendomen. Om någon endast lånar något och sedan lämna tillbaka det föreligger inte förskingring. Här beror det alltså på om personen i fråga hade uppsåt att behålla pengarna. Kan detta bevisas föreligger förskingring alternativt det lindrigare brottet undandräkt (BrB 10:2).

Berusade personer - uppsåt?

2006-02-23 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag har hamnat i problem. Jag har stalig tjänst (polisman) och råkade ta något glas för mycket. Jag kan i samba med detta uppge att jag tagit medicin för problem mot deprision. Denna har jag dagligen intagit under åtta år. Eftersom jag har kommit till insikt om att jag är akoholist för många år sedan. Strax innan Jul gick det snett för mig. Jag hamnade i ett gatukök där jag inköpte korv med mos. Av outredd anledning vill innehavarens far att jag lämnaar platse. Detta pga "att de var rädda för mig". Polispatrull kommer till platsen och givetvis känner jag kollegerna väl. Jag har inget minne av händelsen inne i gatuköket. Det finns inget minne av polisingripandet. Jag mins basra att det kom två polise till platsen. När jag kvicknar till sitter jag i en fyllecell. Vhbfl underrättar mig om att jag är på sannolika skäl misstänkt för olaga hot ägaren av gatuköket. Vidare är jag misstänkt för Våld mot tjänsteman och likaså hot om våld mot tjänsteman. Blev annhållen och fick sitta kvar till intärnutredare kunde komma. det dröjer 11 timmar innan fösta förhöfret inleds. Hur gör man i detta läge. Jag har fått en mycket bra ofentlig försvarare. Kan man bli dömd för något som man inte mins. Jag hade ju inget uppsåt. Att det blev på detta sätt är ju pga av alkohol i kombination med medicin. Tacksam för svar J.S.
Branka Stojkovic |Av din fråga framgår att du vid det aktuella tillfället har varit väldigt påverkad av mediciner och alkohol. I dessa fall blir ”rusläran” aktuell. Den tillämpas endast i fråga om mycket berusade personer och återfinns i 1 kap 2 § andra stycket brottsbalken, se http://lagen.nu/1962:700. Gärningen måste ha begåtts under självförvållat rus genom alkohol, droger eller medicin. Reglerna innebär i huvudsak följande: Gärningsmannen döms för vad han vill, då han är berusad, men för vad han skulle ha vetat, om han varit nykter Man tar först reda på vad den berusade personen ville göra i sitt berusade tillstånd. Den berusade personen döms för vad just han velat göra i det enskilda fallet. Om man finner att personen velat göra en i och för sig straffbar handling, går man vidare till nästa steg. I nästföljande fas tittar man på om den berusade personen misstagit sig på ett gärningsmoment. I dessa fall måste man alltid göra en jämförelse med hur en nykter person skulle ha uppfattat situationen. Om en nykter person inte hade misstagit sig i detta skede, skall gärningsmannens misstag inte frita honom från ansvar för ett uppsåtligt brott. Skulle däremot även en nykter person ha misstagit sig i denna del kan man inte heller döma den berusade personen. Sammanfattningsvis kan man säga att du exempelvis kan dömas för våld mot tjänsteman, om du i just det aktuella fallet ville utöva våld. Jag antar att du har slagit polismannen och därmed är rekvisitet uppfyllt. Om polismännen hade uniform på sig, skulle du som nykter ha vetat att de var polismän och därmed inte ha misstagit dig. Dessutom säger du själv att du kände igen dina kollegor. Du kan därför inte gå fri från ansvar. ”Rusläran” innebär kortfattat att man inte får ställa strängare krav på den som är berusad, än vad man ställer på den som är nykter eller vice versa. Mvh

Återkallande av körkort

2006-02-10 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag blev i morse fråntagen mitt körkort då jag enligt polisen har kört mot rött i den komplicerade korsningen mellan Ulvsundavägen och Drottningholmsvägen. Jag anser själv att jag passerde den utritade stopplinjen på gult och valde, pga av väglaget, att fortsätta genom korsningen. Brottet lär ha videofilmats. Jag bestred brott men blev ändå av med körkortet. Jag arbetar som överläkare på sjukhus och är ibland jour i hemmet med 30 min inställelsetid och behöver då bilen. Har jag någon möjlighet att få tillbaka körkortet tills dom är fastställd?
Tim Boström |Hej! Om jag förstått det hela korrekt, så har polisen omhändertagit ditt körkort till följd av du (enligt polisen) kört mot rött. Frågor rörande omhändertagande och återkallande av körkort regleras i 5 kap. körkortslagen, medan själva förfarandet i körkortsärenden samt överklagande av beslut regleras i 7 respektive 8 kap. körkortslagen. Ett beslut om återkallande av körkort fattas av länsstyrelsen i det län som körkortsinnehavaren är folkbokförd och inte av domstol (oavsett om ett eventuellt återkallande föranleds av brott eller ej). Polisen skall därför lämna över sin utredning till länsstyrelsen som i sin tur skall underrätta dig som körkortsinnehavare om att så har skett. Du har därefter möjlighet att redogöra för ditt behov av körkort samt omständigheterna kring händelsen. Mot bakgrund av ditt yttrande och omständigheterna i övrigt beslutar sedan länsstyrelsen vad påföljden skall bli (om körkortet skall återkallas eller ej). Om det föreligger särskilda skäl, kan länsstyrelsen meddela en varning i stället för att återkalla körkortet. Sammanfattningsvis kan man således säga att ett eventuellt återkallande av ditt körkort är avhängigt länsstyrelsen samlade bedömning av situationen. Du bör därför på ett tydligt sätt redogöra för ditt behov av körkort samt omständigheterna kring händelsen då detta kan ha betydelse för länsstyrelsens bedömning. Skulle länsstyrelsen återkalla ditt körkort kan detta beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol där länsrätten utgör första instans. Mvh